Författare Inlägg avKerstin Engstrand

Kerstin Engstrand

570 Inlägg 0 kommentarer

På Hovdala odlar man tomatplantor i pimpsten.Foto: Kerstin Engstrand

Vilka rötter är de bästa, är det många som frågar oss. Enkelt är att komma ihåg att bra rötter ska vara som spindelväv. Det är de fina rottrådarna som står för 90 % av växternas näringsupptagningsförmåga. Det är genom rötterna växterna tar upp mineraler och transporterar ut dem i blad och frukter. Ungefär som vår tunntarm, som också är fin, och tar upp näringen ur den mat vi äter.  Därför är de fina rottrådarna viktiga.

Ett extra livskraftigt rotsystem får man om man blandar in pimpsten i jorden. Samt vattnar alla plantor som man förkultiverar underifrån.  Resultatet blir extra fina livskraftiga plantor med ytterst fina rötter. Samt plantor som är lätta att lyfta upp när det är dags för omplantering. En annan fördel är att pimpstenen går att återanvända i många år, och skulle man mot förmodan inte vilja det, kan det läggas ut i rabatterna.

Kan du inte vattna dina förkultiverade plantor underifrån är alternativet med odling i pimpsten att vattna lite och ofta.

Pimpsten är ett poröst mineral med en mycket hög andel porer. Den suger lätt vatten till sig och transporterar det snabbt över större avstånd tack vare kapillärkraften. Pimpsten är ett extra bra odlingssubstrat om du har så kallad i lättviktsjord.

Pimpsten brukar hämtas från vulkaner, där vegetation saknas vilket medför att pimpstenen är fri från ogräsfrön och nematoder. Den bästa kvaliteten anses komma från vulkanen Hekla på Island.

Av Kerstin Engstrand

Snabbaste och enklaste vägen till Rabarber trädgård – lägg upp oss på din mobil, surfplatta och dator!

 

Beth Chatto, 91 år har gjort om en parkeringsplats till en av världens främsta trädgårdar. Foto K Engstrand

2013 fyllde Beth Chatto 90 år. Rabarber trädgårds Kerstin Engstrand träffade henne. Hör henne berätta om några av tankarna runt grusträdgården:

Grusträdgården, den torra trädgården. Foto: Kerstin Engstrand
Grusträdgården, den torra trädgården. Foto: Kerstin Engstrand

 

 

Beth Chatto nämner bland annat att hon måste byta ut sina cistusbuskar, men också att hon måste hålla ett öga på sina jättekungsljus som just då blommar. Bild på dem du kan se här i artikeln om grusträdgården.

Hör henne berätta om hur grusträdgården klarat torkan (ljudet i bakgrunden kommer från grannbondens enorma maskiner som körde precis i vår närhet):

Grusträdgården, detalj. Foto: Kerstin Engstrand
Grusträdgården, detalj. Foto: Kerstin Engstrand

 

Läs också om grusträdgården här:

Lyssna på Beth Chatto berätta om visioner, kärlek och att måla himmlen här

Klicka här för att komma till The Beth Chatto Gardens hemsida.

Att måla himlen med träd, och marken med gröna växter är en del av Beth Chattos vision. Foto: Kerstin Engstrand

Det finns uttalanden som gör mig tårögd. Att höra Beth Chatto tala om visioner är ett sådant:

 

Beth Chatto tillsammans med förste trädgårdsmästaren, svenska Åsa Gregers-Warg. Åsa sökte för över 15 år sedan till Beth Chatto efter att ha läst en artikel om henne i en svensk tidning. Och den artikeln var skriven av Rabarber trädgårds  chefredaktör Kerstin Engstrand. Foto: Kerstin Engstrand
Beth Chatto tillsammans med förste trädgårdsmästaren, svenska Åsa Gregers-Warg. Åsa sökte för över 15 år sedan till Beth Chatto efter att ha läst en artikel om henne i en svensk tidning. Och den artikeln var skriven av Rabarber trädgårds chefredaktör Kerstin Engstrand. Foto: Kerstin Engstrand

Och vi fortsätter och tala om ungdom, ungdomar och hortikultur. (Ljudet i bakgrunden kommer från grannbondens gigantiska maskin).

 

Vattenträdgården sedd från Beth Chattos privata terrass där vi sitter och samtalar. Foto: Kerstin Engstrand
Vattenträdgården sedd från Beth Chattos privata terrass där vi sitter och samtalar. Foto: Kerstin Engstrand

Beth Chatto berättar vidare om hur hon tänker när hon skapar sina planteringar:

Och om vikten av att bygga broar:

 

David Ward. Foto: Kerstin Engstrand
David Ward. Foto: Kerstin Engstrand

David Ward ansvarar för förökning av plantor. Och har, som Beth Chatto, falkögon även för ogräs och ohyra. Här berättar Beth Chatto om att hon har koll på läget:

Och hon ser småfåglarna före mig.

Fåglarna matas varje dag, året runt. Foto: Kerstin Engstrand
Fåglarna matas varje dag, året runt. Foto: Kerstin Engstrand

Lyssna på Beth Chatto när hon talar om sin Gravel Garden här.

Här kan du läsa om hennes Gravel Garden.

Cineraria lyser upp i uterummet. Foto: Blomsterfrämjandet

Du har säkerligen sett den på någon av dina resor utomlands, den växer vild på Kanarieöarna. Cineraria är en läcker växt, och det har man länge ansett. För den har fått det vetenskapliga namnet Pericallis x hybrida. Pericallis kommer av grekiskans perikaller som betyder vacker. Cinerarian  passar i kombinationer och den passar att växa helt ensam. Dessutom stormtrivs sorterna i serien Senettii trivs även utomhus – men först när järnnätterna har passerat. Du kan även ha den som vanlig krukväxt inomhus. Då vill den gärna stå på en sval plats.

Sorterna i Senettii-serien har färgstarka prästkrageliknande blommor. Rosa, starkt koboltblått och lavendelfärgade nyanser är några färgtoner som man lätt frestas av. Prova med att samplantera en eller flera cinerarior med penséer, ranunkel, alunrot, tusensköna, primula eller gyllenlack och du kommer inte att ångra dig!

Cineraria vill ha jämnt fuktig jord och regelbunden vattning men trivs inte om jorden blir för blöt. Allra längst och finast blomning fås vid en ljus och sval placering.

 

Ta en tom konservburk och fyll botten med lekakulor. Placera din kornettblomma i konservburken, det ger en skön kontrast mellan rå aluminium och den levande blomman. Foto: Blomsterfrämjandet/Lina Arvidsson
  1. De trattformade blommorna ser ut som om de svävar över bladen. Den finns i många olika nyanser av rött, vitt, violett, blått och rosa samt fantastiska tvåfärgade kombinationer.
  2. Är en riktig långblommare. Blommar tidig vår till sen höst.
  3. Klipp av överblommade stänglar och du kommer få fler blomknoppar.
  4. Behöver normalt vattnas cirka en gång i veckan. Tillsätt gärna svag näringslösning i varje vattning. Kornettblomman vill växa i lätt fuktig men inte blöt jord. Låt den torka upp lite mellan vattningarna.
  5. Trivs i öster och västerläge men bör skuggas från stark södersol.
  6. Behöver du en klick färg på skrivbordet? Klipp då av några blommor och ha som snittblomma.
  7. Kornettblomman är en perfekt gå bort present då den är så lättskött.
  8. Har odlats i Sverige sedan 1930-talet.
  9. Vill du spara din kornettblomma? Blomningen avtal när hösten går mot vinter. Ställ ditt exemplar svalt, i 10–15 grader C och ljust. Under viloperioden behöver den inte så mycket vatten och klarar även att torka ut något. Nästa vår planterar du om din kornettblomma och låter den få ny krukväxtjord.

 

 

När vitsippan slagit ut är det garanterat att man träffar på mördarsniglar. Foto: Kerstin Engstrand

Rabarber trädgård tar tag i mördar- och pantersniglar. Kerstin Engstrand har studerat dem i över 20 år och ger dig de kalla fakta du behöver just nu om dessa små varelser. Kerstin har järnkoll och vet hur man håller dem i schack. Hon tar också död på några felaktigheter som florerar.

Kerstin Engstrands bästa tips om hur du bekämpar mördarsnigeln.

Göteborgs Botaniska och Gunnebo trädgårdars bästa snigeltips samt andra tips som florerar på nätet.  

Mördarsnigel och pantersnigel, vad är skillnaden?

Mördarsniglarnas favoritkost, älskar, älskar inte

Höstbekämpning av mördarsniglar.

Pantersnigel, från ägg till unge

Sir David Attenboroughs finaste naturminne

Världens nästa största snigel

I  Rabarber trädgård möter du världens trädgårdar, odlare och experter att inspireras av. Och det är gratis att läsa!  

Den fräkniga fjärilsviolen 'Freckles'. Foto: Kerstin Engstrand

Violer, blyga men lättodlade små skönheter, så dem i vår och snart har du till en hel bukett!

Att ha ett litet violställe på tomten är som att ha funnit en skatt vid regnbågens slut. Det är ren och skär lycka. De låga små liven, de flesta knappt fem centimeter höga, står där som en självklarhet och berättar att det finns hopp, sommaren är nära.

Violer slår sig gärna ner i gräsmattan. Foto: Kerstin Engstrand
Violer slår sig gärna ner i gräsmattan. Foto: Kerstin Engstrand

Och de gör att våren intas i horisontalläge. Plötsligt så ligger man där på magen för att se dem djupt i ögonen. Och sedan är det bara att insupa den välbehagliga doften. Inte undra på att man inte vill stiga upp.

 

Vit doftviol. Foto: Kerstin Engstrand
Vit doftviol. Foto: Kerstin Engstrand

Luktviolen, Viola odorata, är klassikern, ametistblå och lika lilablå som de som pryder en violtablettask. De trivs i halvskuggan under lövträd, buskar eller i utkanten av en barrträdshäck. Där den trivs växer luktviolen gärna till små, doftande, täta blå mattor, ja till och med i gräsmattan. Ibland blommar den om, till och från hela sommaren till långt in i september. Härdighet: C

Förutom i blått finns luktviolen i både vitt och purpurrött. Här några sorter väl värda att leta efter:

Violerna slår sig ner där de behagar. Som här, som underplantering i lavendelhäcken. Foto: Kerstin Engstrand
Violerna slår sig ner där de behagar. Som här, som underplantering i lavendelhäcken. Foto: Kerstin Engstrand

‘Rouge d’Anjou’ och ‘The Czar, båda purpurröda.

‘Plena’, dubbel, hör väl inte till de vackraste men doftar nog mest av de alla.

‘Queen Charlotte’, mörkblå, småblommig och synnerligen rikblommande, är en klassisk luktviol som har odlats länge.

‘Reine de neige’, vit, när den slår ut är blommorna ljust porslinsblå för att senare bli helt vita.

2522_largesulphureararavaxtr
‘Sulphurera’ Foto: Rara växter

‘Sulphurea’, gul

 

Purpurviolen, Viola labradorica, har ett vackert, fräscht och spänstigt bladverk som går i rödviolett till grågrönt så det gör inte så mycket om den inte blommar. Passar fint i den purpurbronsfärgade rabatten och blir ca 10 cm hög. Blommar med ljust purpurblå små blommor i maj–juni.

De matchar varandra väl, gullvivan som slagit sig ner vid ängsviolen, eller är det tvärtom?  Foto: Kerstin Engstrand
De matchar varandra väl, gullvivan som slagit sig ner vid ängsviolen, eller är det tvärtom? Foto: Kerstin Engstrand

Skogsviol, Viola riviniana, med sina svagt blå blommor brukar komma av sig själv om man har skogstomt. Ängsviolen, Viola canina, likaså. De trivs ypperligt i trädgårdens halvskuggiga hörn. Härdighet: B

Rumänsk viol, Viola jooi, brukar rubriceras som stenpartiviol men är en riktig juvel bland violer. Och visst trivs den bland smågrus och stenar men också under äppelträdets silade solljus. En riktig långblommare, från maj månad till en bit in i juni. Väldoftande och sprider sig gärna med frö. Härdighet: B

Den fräkniga fjärilsviolen 'Freckles'. Foto: Kerstin Engstrand
Den fräkniga fjärilsviolen ‘Freckles’. Foto: Kerstin Engstrand

Fjärilsviolerna, Viola sororia, blommar samtidigt som den rumänska. De är enkla i form och färg och sprider sig mer än gärna med frö. Trivs bäst i full sol och blir lite högre än de andra, ca 15 cm. Ett flertal fröfirmor brukar sälja frö. Härdighet: B

‘Freckles’ är som namnet anger fräknig, i blått.

Ögonviol 'Emperoro White' Foto: Rara Växter
Ögonviol ‘Emperior White’ Foto: Rara Växter

Ögonviolen, Viola septentrionalis, är onekligen den vackraste och dessutom mycket lättodlad. Som fina skrattrynkor ser de gröna och lila strimmorna runt ögat ut.  Dess fräscht gröna bladverk gör den ännu vackrare när den på raka halsar tittar fram med sina ibland smala blommor, ibland breda. Föredrar soligt läge. Självsår sig gärna.

2594_largeFujiDawnraravaxter
‘Fuji Dawn’ Foto: Rara Växter

Viola mandschurica har typiska violblommor i blålila men det är bladverket man ser. Det är först rosagrönt för att senare under våren skifta till vitgrönt för att under sommaren än en gång skifta färg till grönt.

 

Fröfirman Rara Växter har ett stort sortiment av violfröer: Rara Växter  

Läs om hur du lyckas föröka violer här.

 

Doften av viol är vardagslyx. Foto: Kerstin Engstrand

Så: Det finns en hel del frösorter att köpa. Fjärils- och ögonviol frösås med gott resultat både på våren och under tidig höst. Så i små krukor fyllda med såjord eller bredså i en större kruka. Så inte för tätt, minst 1 cm avstånd mellan fröerna bör det vara då grobarheten brukar vara god. Täck fröet med ytterst lite sand.

Ställ sedan krukorna i en vattentät låda utomhus eller på ett djupt fat, på en skuggig plats. Låt inte sådderna torka ut, lite vatten hela tiden i lådan fungerar bra. Efter ett knappt en vecka kommer nästan samtliga frön ha grott.

Uttorkning respektive sniglar brukar vara de enda farorna för misslyckad frösådd.

När fröplantorna har blivit 2,5 cm höga kan de antingen skolas om eller planteras ut. Men hantera de små liven försiktigt, de har knappt något rotsystem att tala om. Plantera på en väl vattnad plats och bädda med lite kompost så trivs violerna sedan bra.

Höstsådd: Violer bruka fröså sig själva men ibland vill man ha kontroll på läget. Så de färska fröna så fort frökapslarna har öppnar sig. Småplantorna får inte utsättas för torka. Nästa vår kan du plantera ut dem på önskad växtplats.

Genom avläggning: Vissa violer, som den dubbla doftviolen, kan lätt förökas genom avläggning. En bit av en lång reva täcks med jord och säkras med en liten sten. Vattna. När nya rötter har bildats kan den nya plantan separeras från moderplantan.

Ta sticklingar: Luktviolen är också lätt att ta sticklingar av och det gör man på våren.  Ta sticklingar av starka rankor och det ska vara två bladpar på varje stickling. De brukar rota sig lätt i en kruka med såjord. Plantera ut dem när de har rotat sig.

Se bästa violsorterna kan du läsa om här.

 

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...