Hem Blog Sida 58

Så lyckas du med dina hyacinter

nov 27, 2016

w142116 — Fylliga härliga hyacinter. Foto: Kerstin Engstrand

Ordet advent kommer av det latinska ordet adventus som betyder ankomst, väntan. Vi väntar på julen och Jesu födelse. Under adventstiden skulle man ta det lugnt och invänta just julen. Men inte är det vår lugnaste tid på året, nej nu fylls kalendrarna med julfester, julbord, julstök, luciafirande och så klappjakten på julklappar. Och ibland får man vänta på att hyacinterna man köpt slagit ut.

När du väljer lök så välj en som är helt grön men där knoppen syns.

Alla hyacinter doftar, och det finns tre styrkor av doft, svag, medel och fyllig. Doftstyrkan anges på etiketten.

Plats: Utvecklas bäst i svalt rum, och trivs på fönsterbrädan.

Vattning: Vattnas sparsamt men regelbundet, att vattna är viktigt för att få fram en vacker blomma.

Och allra vackrast blir din hyacint om du planterar om den till en lite större kruka med jord i.

Inspiration från Gunnar Kaj. Foto: Kerstin Engstrand

Och vad göra om dina hyacinter inte slagit ut när gästerna kommer?

Gör då som blomsterkreatören Gunnar Kaj, som i många år ansvarat för Nobelfestens blomarrangemang, han lägger kakformar på lökarna. Och genast blir lökarna en snackis.

Av Kerstin Engstrand

Misteln, parasiten som ger oss habegär

Växter

nov 20, 2016

Till julen hänger vi upp en mistel i dörröppningen och väntar, i alla fall några av oss, ivrigt på att någon ska komma och kyssa oss. Den traditionen lär komma från druiderna, de hängde upp den i dörröppningar, dels för att den var fruktbarhetssymbol och dels troddes skydda hemmet mot onda makter.

Det var Plinius den äldre som gett oss den äldsta berättelsen om misteln. Han skrev under det första århundradet att keltiska druider plockade mistel. Han lär ha nämnt att de växte i ekar vilket är föga troligt. Dock visste han att mistelns vita bär är giftiga, i alla fall om de intas i större mängd. Druiderna lär ha trott att mistel hade läkande verkan och att denna skulle gå förlorad om mistelns bär vidrörde jord.

Men kyrkan förbjöd all användning av mistel, folket trotsade och fortsatte tro på dess läkande verkan. Under senare delen av medeltiden lär, på grund av dess effekt på just fruktsamhet, som sedan att kyssa varandra under en mistel uppkom. Andra ansåg att det var ett bra sätt att kontrollera allt kyssande… Det var i England som misteln först fick sin plats under julen. Och varför då? Jo, Jesu födelse och fruktsamhet, där har du sambandet.

Å andra sidan har de också en tradition att ha pingviner på sina julkort!

Vad är då en mistel?

Den är Sveriges enda trädlevande parasit. Dess växtsätt är gaffelgrenigt och med tiden bildas ett stort klot, oftast en meter i diameter, ibland hela två.

Mistel, Viscum album, är vintergrön. Den blommar på våren oansenliga blommor som är svåra att få se, oftast växer mistel mycket högt upp i träden. Den är tvåbyggare, dvs. den har antingen han- eller honblommor.

1 of 3

Insekter måste pollinera dem och det är den honliga som bildar bär. Trots att mistel lär vara giftig för oss människor så äter fåglarna mer än gärna bären. Inuti bären finns en vit, delvis genomskinlig seg massa och allra innerst i den ligger fröet. Slemmet gör att fåglarna smetar av sig mot trädstammen, och vips så får fröet fäste. Andra anser att de frön som passerar en fågels mage gror bättre. De frön som fastnar på tunna, släta kvistar lär gro bäst men mistelfrö har dålig grobarhet, vilket är tur, misteln är ju en parasit.

Om fröet gror så tar det tid på sig, först kommer två så kallade fästskivor och de bildar ett sugorgan. Detta sugorgan fäster sig i sin tur till ledningsvävnaden. Då börjar misteln suga näring av trädet.

Fridlyst

Flest mistlar hittar vi i Mälardalen och i Smålands östra delar. Oftast växer den på apel, lönn och lind. I Sverige växer den inte på ek. Mistel är Västmanlands landskapsblomma. Den är fridlyst.

Vår allas Carl von Linné nämnde 1755 misteln i sin Flora Svecica. På hans tid lär man ha använt bärens klibbiga innandöme med att göra lim av, ett lim som man lär ha använt att fånga just fåglar med. Eller som Linné skrev: ”fåglarna träckar till sin egen olycka”.

Mistel i din egen trädgård

Södermosat mistelfrö. Foto Kerstin Engstrand

Ett tag kunde man köpa äppelträd med mistel men de har på senare år blivit allt svårare att få tag på. Det ska sägas att trädet mår inte bra att ha denna parasit på sig. Man kan pröva med bären från en köpemistel, dessa är importerade från Polen, Frankrike och Holland. Då fröet har låg groningsförmåga behöver man många bär.Ta minst fem stycken och kleta ut på en tunn, slät gren. markera platsen för det brukar ta hela fem år innan du ser att fröet har bildat en mistel. Men därefter går det fort, en mistel brukar dubblera sin tillväxt för varje år.

Juldekoration skapad av Gunnar Kaj. Foto Kerstin Engstrand

Av Kerstin Engstrand

Om du är i Rom: Trädgården bakom Peterskyrkan

nov 1, 2016

Rom, den eviga staden. Staden är alltid populär bland turister, historiens vingslag känns överallt vart än man går. Och i Rom finns sedan 1929 en stat i staden, Vatikanstaten. Och vad finns där, om inte en trädgård. Rabarber har varit där.

Rom är byggt på sju kullar men även Vatikanen ligger på en höjd. Här ligger även Peterskyrkan, på den plats där enligt traditionen apostel Petrus begravdes. Den nuvarande Peterskyrkan är från 1626. Inne i kyrkan ligger drottning Kristina begraven.

Bakom Peterskyrkan ligger trädgården. Den är enorm, hela 23 hektar (230 000 kvadratmeter eller nästan 33 fotbollsplaner stor). Och ska enligt uppgift då uppta mer än hälften av Vatikanens yta. Dock, när man ser på modellen ser ytan ut att vara mindre, men ögat luras, det vill bara se trädytorna, men det finns stora områden med öppna ytor.

Jag kanske inte skulle kalla den för trädgård, mera som en park, men mycket snabbt känner man att detta är en plats att sakta strosa runt i. Trots att trädgården ligger på en höjd, liksom hela Vatikanstaten, finns här inga branta trappor och promenadvägarna är elegant utformade. Det är en plats för att tillsammans med någon promenera och föra stilla intellektuella samtal. Och inget av stadens intensiva trafikrus hörs. Inte heller sorlet från alla de tusentals besökare som finns inne i Vatikanmuseet och det Sixtinska kapellet, med 5 – 6 miljoner besökare årligen räcker det med att varje bara säger ett enstaka Oh! för att ljudnivån ska bli en olägenhet.

1 of 3

Trädgården har anor. Redan på 1200-talet skapade här påven Nicholas III en fruktträdgård som var indelat i tre delar med de vackra beteckningarna, pomerium (innanför muren), pratellum (dvs. äng/gräsyta) och viridarium som då var själva trädgården. Det var 1279, hans näst sista år som påve, som Giovanni Gaetano Orsini tog beslutet att flytta från Lateranpalatset till Vatikanen. Antalet fontäner är stort, och de har högst varierande utseende.

Fontäner

1 of 5

Nuvarande påven Franciskus, och den tidigare Benedictus XVI favoritplats ligger i trädgårdens bortre del och på Vatikanens högsta punkt, 71 meter över havet ligger en grotta, kallad Lourdesgrottan. En exakt kopia av den som finns i Massabielle. Den donerades 1902 av Frankrike till Leo XIII. Den gröna kappan som omger statyn är murgröna, Parthenocissus tricuspidata ‘Planch’. Benedictus XVI var den första påven som ”pensionerade sig” och bor numera inom Vatikanens område. Den första tiden efter hans avgång tillbringade han i påvens sommarresidens uppe i Albanobergen, i byn Castel Gandolfo, Dess trädgård är kanske vackrare och har en magnifik utsikt mot Rom.

1 of 3

Då och då hör man skrik. Det är trädgårdens papegojor som hör av sig. De är munkparakiter.

Alla påvar får en mängd gåvor varav lejonparten återfinns inne i museet. Staten Israel skänkte ett olivträd. Den stora klockan är från år 2000.

1 of 6

Buxbom används flitigt , vi är ju i Italien, men även om trädgården är perfekt skött så är det skönt att det mitt i allt magnifikt se att man ibland missar något. Och till trädgården hör även några växthus.

1 of 5

Det finns sittplatser men det är inte många. Det här är en promenadträdgård. Länge fick man enbart se ut på trädgården från något av Vatikanmuseets fönster. Och då flockades alla att se den prakt som där fanns. I modern tid öppnades den för enstaka visningar, men ibland händer det att en påve vill jogga i lugn och ro och då blir det svårt att få tillträde. Idag kan man boka visningar över Internet.

1 of 2

Plöstligt blir man bländad, det gröna byts ut mot blänkande vit marmor. Vi står framför “La Casina di Pio IV” som ligger i ursprungsdelen av trädgården, från 1279. La Casina började på 1550-talet att byggas av Paulus IV men blev inte färdigt förrän under Pius IV (Giovanni Angelo De’ Medici) som använde den som jaktstuga och sommarhus. Och här framför la Casina “föddes” år 1288 det första italienska systematiska botaniska verket. Simone da Genova, skapade här även en kryddträdgård.

1 of 3

Därefter har den utvecklats av generationer av påvar, och då med ”nymodigheter” som en radiotstation, en tågstation och förstås en egen helikopterplatta. Samt en mängd gåvor som får pryda trädgården. Ännu fler gåvor finns inne i museet där bara ett fåtal visas, några mycket exklusiva och smakfulla, andra dyra men mindre smakfulla.

Av Kerstin Engstrand

Opp Amaryllis!

nov 1, 2016

wDSC6795 — Amaryllis i lerkrukor, och en och annan liten tall, skogen möter julblomman. Så här är det vanligt att man arrangerar amaryllis i Japan. Bilden är tagen på Nederländska ambassaden julen 2014. Foto: K Engstrand

Knubbiga, tjocka lökar ligger där i butiken och väntar på dig. Bara det, att hålla en amaryllislök i handen är en upplevelse i sig. De kan synas vara helt utan liv men djupt där inne slumrar de ljuvligaste blomklockor. Ska du försöka driva en enda blomma till jul då är amaryllis ett säkert kort.

Gammal klassiker

Frågan är om Bellman hade sett en amaryllis när han skrev den numera klassiska raderna som börjar ”Opp Amaryllis!”. Blomman har odlats sedan 1700–talets mitt men Bellmans amaryllis var en kvinna, Amaryllis är ett gammalt grekiskt flicknamn som fanns redan under antiken.

Vild växer den i Syd- och Mellanamerika samt i Sydafrika och blommar där under våren och försommaren.

Vill du ha din amaryllis i blom till jul så tar de flesta 3-8 veckor på sig, där lökarna från Sydafrika är snabbast, medan de med mycket tunna kronblad oftast inte blommar förrän efter 10-15 veckor, de får du oftast njuta av efter jul vilket inte är fel, vi behöver färgstark blomning även i januari-februari.

Tittar man noga kan man hitta stänk av guld. Foto: K Engstrand

För amaryllis väcker uppmärksamhet och gör en glad. Det finns ett 60-tal vildväxande arter och mängder av framkorsade hybrider och det är namnsorterna, vi idag främst träffar på i butikerna. Limegrön, oskuldsfull vit med svag rosa kant, liten och låg eller nästan meterhög, ja det är lätt att i sin iver att pröva så ovanliga sorter som möjligt att glömma bort de klassiskt röda. Men gör inte det!

För tittar du riktigt noga så har den vanligaste, den orangeröda ’Souvereign Gold’ faktiskt stänk av guld på sina vackert formade kronblad. De skimrar till och med i det svaga decemberljuset. Ibland kan man också hitta vita som också bjuder på samma effekt. Så de passar utmärkt in på Carl von Linnés beskrivning av blomman år 1742: ”Ingen blomma har fått så hög couleur och lysande glantz som denna sköna Amaryllis”.

Förr kallades den också för riddarlilja, äkta makar eller Adam och Eva, syftande på att blomklockorna vänder ryggen mot varandra –som man sade ”som så ofta sker i äktenskap”.

Ju större desto bättre

Knubbiga amaryllislökar i butiken. Foto: K.Engstrand

Köp fasta lökar och gärna lökar där en knopp tittar fram. Blomknoppen är lätt att känna igen som en tunn ljusgrön tunga som skymtar i allt det torra. Ju större lök, desto fler blomstänglar och fler klockor per stängel, du får vad du betalar för.

Plantera så här:

Innan du planterar löken så kan du låta den dra vatten ett dygn men det är inte ett tvång, vanligtvis lyckas löken mycket bra att utveckla nya rötter om den planteras direkt i jord.
Ta bort torrt lökskal och rötter som är grå och sladdriga men akta de som är ljusa och saftiga. Plantera löken i en kruka så bred att det blir knappt två centimeter kvar mellan löken och krukkanten.
Krukan ska vara så hög att rötterna kan hänga rakt ner när man fyller på jord.
Vanlig krukväxtjord duger bra och minst en tredjedel upp till halva löken ska synas ovanför jorden.
Vattna och ställ krukan ljust i vanlig rumstemperatur, 20 – 22 grader.

Efter planteringen:

Nu gäller det att hålla vattningsnerverna i schack! Inte förrän blomknoppen syns i sin helhet och börjat svälla ska du vattna på nytt. För vattnar du tidigare kan det hända att det bara blir blad. Likaså kan för mycket vattning innebära att stängeln blir oredligt lång.
Sedan, allt medan blomstängeln växer till sig och blir allt längre så vattnar man enbart när jorden blivit torr.
När så första blomknoppen äntligen slår ut, ja då är det dags att gödselvattna en gång i veckan.

Foto: K. Engstrand — Foto: Kerstin Engstrand

Och i sommar kan du plantera ut dina lökar, gärna under en buske. När risken för nattfrost närmar sig tar du in dem och driver dem på nytt.

Av Kerstin Engstrand

Höstens trendigaste snittblomma, protea

okt 31, 2016

Nu är det högsäsong för Sydafrikas nationalblomma, protea. Länge har den funnits som snittblomma men det är nog först i år den har blivit trendig. I butikerna säljs den oftast i buketter om tre för cirka 298 kr. Dyrt? Ja, kanske vid första anblicken men protean står sig länge, och kan också torkas. Så det blir många dagar med blomfägring för pengarna. Hela två månader som snittblomma i vas är det få blommor som klarar. Och inte nog med det, en enda blomma kan bli hela 30 cm i diameter!

Väl hemma med din exotiska bukett ska du klippa av ett par centimeter av stjälkarna samt ge varje stjälk ett diagonalt snitt. Ta bort blad som hamnar i vattnet, tillsätt den snittblomnäring som du fick med vid köpet och byt vatten ofta.

Protea, foto Kerstin Engstrand

1 of 4

När den känns lite överblommad kan den lätt torkas. Låt den stå kvar i sin vas, fast utan vatten, eller häng den upp och ner. Låt den inte torka liggandes, då tappar den sin form.

I Sydafrika växer den i riktigt torra områden, och de tjocka bladen visar att den är ytterst torktålig. Ibland kan man även hitta den som krukväxt och då gäller det att låta den torka upp ordentligt mellan vattningarna. Samt ge den sol, vilket kan vara svårt i vårt klimat. En extra växtlampa kan då vara bra att investera i.

Även torkade blombottnar används, se tavlan som föreställer Nelson Mandela.

Med himlen som mål

okt 31, 2016

Säg Ipomea och de flesta tänker på Blomman för dagen. I själva verket är släktet Ipomea mycket stort, runt 650 arter omfattar det och de klassas som tropiska och subtropiska.

En som man ser bilda blåa vattenfall av blommor är gryningsvindan, Ipomea indica. Har du varit på Capri så har du säkerligen noterat hur den kastar sig ner över klipporna. Blommorna är trattformade, blåvioletta när de blommar i söderns heta sol, mera ljusblå i vårt klimat. Nästan åtta cm breda blir de och man blir verkligen glad när den blommar. Och det gör den, utomhus från juni tills det är dags att ta in den strax innan de första frostnätterna är på g. För gryningsvindan är busenkel att övervintra inomhus, den stormtrivs i vanlig rumstemperatur och fortsätter glatt att blomma när den kommit in i stugvärmen, dock tar den oftast en liten paus när vårt vintermörker tar vid.

Varje blomma är utslagen en dag, och när den är på väg att vissna går det allt med i purpurrött än blått.

Det är osäkert varifrån gryningsvindan har sitt ursprung men man tror att det är Sydamerika. På italienska heter den Campanella indiana och på tyska Indishe prunkwinde men vackrast är nog det engelska namnet, Oceanblue morning glory. På Hawaii lär den kallas för Koali ‘Awa. Kollibris lär älska den!

Den är en vig klättrare som ivrigt slänger ut sina långa skott. Den ”snor” sig fram kan man gott säga, för den slingrar sina nya skott runt allt den kan finna. Ja, i länder med lite varmare klimat än vårt är den invasiv. Här odlas den bäst i en stor kruka med två stödpinnar att klättra på. Vattna regelbundet, dvs. när jorden känns torr och ge lite näring under sommaren. Trivs bäst i full sol men klarar även halvskugga. Vanlig krukväxtjord fungerar ypperligt.

Gryningsvindan känns igen på sina treflikiga blad och stjälkar som är lätt luddiga. Bladen liknar fikonblad i formen. Den säljs ibland i handeln på försommaren och ser du den så köp ett exemplar eller två. Den kan bli hela sex meter hög, alternativt lång, men det är inga problem att hålla den runt 150 -170 cm, bara den inte får för mycket gödning. På bredden täcker en planta ett utrymme av 60 – 90 cm.

Sticklingsförökas på våren. Det är ytterst ovanligt att gryningsvindan sätter frö.

Gryningsvindan är lik kejsarvindan, som dock är ettårig.

Och att den är populär, trots att den är invasiv i många länder, märks för den är ofta avbildad. Som här på en parksoffa i Vatikanens trädgård i Rom, även om det kan vara så att konstnären gjort sig egen tolkning av en kombination av kejsar- och gryningsvinda.

Av Kerstin Engstrand

Fergus Garrets rabatt: Växterna

Växter

okt 12, 2016

De växter som Fergus använder i sin rabatt trivs i fullt soliga till halvskuggiga lägen och vill ha näringsrik väldränerad jord. Det intressanta är att dessa växter återfinns i plantskolor i Italien, i England och i Sverige! Dessutom, nästan alla har härdighetsangivelse C= Kan odlas i stora delar av landet på skyddat och väldränerat läge.

I bakgrunden skymtar den vita höstblommande Anemone hybrida ‘Honorine Jobert’. Blir ca 100 cm hög och blommar hos oss i september – oktober. Härdighet: C

Kinesisk blåblomma, Ceratostigma wilmottianum är en hög och synnerligen blå blomma men hos oss är Blåblomma, Ceratostigma plumbaginiodes lättare att få tag på, den är lika blå men den blir bara 25 cm hög. Blommar i september – oktober. Vanligen odlar vi den som utplanteringsväxt.

Japanskt blodgräs, Imperata cylindrical ‘Red Baron’ går i rödlila toner. Bli ca 80 cm i Italien, ca 50 cm i Sverige. Härdighet: C

Lampborstgräs, Pennisetum alopecuroides, har blomax som liknar klassiska flaskborstar. Höjd 80 cm och blommar i augusti – september. Vill stå i full sol och väldränerat men i lätt fuktbindande jord. Härdighet: C

Jätteverbena skymtar bakom det japanska blodgräset. Foto: Kerstin Engstrand

Jätteverbena, Verbena bonariensis, blommar i lilarosa i juli – oktober. Blir ca 120 cm hög och trivs i full sol. Vill växa väldränerat. Brukar övervintras hos oss som dahlior, frösår sig ofta. I de sydligaste delarna av vårt land händer det att jätteverbenan klarar vintern.

Och plötsligt skymtar drakblomman fram. Foto: Kerstin Engstrand — Och plötsligt skymtar drakmyntan fram. Foto: Kerstin Engstrand

Drakmynta, Physostegia virgniniana, här sorten ‘Bouquet Rose’ är enligt några rosa, andra säger rödlila. Höjd 80 cm och blommar i augusti – september. Vill växa i full sol i väldränerad och näringsrik jord. Härdighet: C

Strålrubeckia och perovskia. Foto: Kerstin Engstrand

Strålrudbeckia, Rudbeckia fulgida ´Goldsturm´ är lysande orangegul är nog den mest kaxiga växten i denna kombination. Har ett stabilt växtsätt. Blir 60 cm och blommar i juli – september. Trivs i fullt soliga lägen och väldränerad lätt fuktbindande jord. Härdighet: C.

Perovskia, Perovskia ‘Blue Spire’ är egentligen en lövfällande halvbuske men odlas hos oss som perenn. Lavendelblå blommor, 80 – 100 cm hög och blommar augusti – september. Växtplatsen ska vara full sol och jorden väldränerad. Härdighet: C

Kinesisk kärleksört, Hylotelephium (tidigare Sedum) spectabile ‘Brillant’, ca 40 cm hög och blommar i augusti – september. ’Brillant’ lär härstamma från USA, är ganska robust och har ganska starkt lysande nästan rosenröda blommor. Härdighet: C.

Arkansas–amsonia, Amsonia hubrichtii, blommar i maj–juni i ljusblått med små stjärnlika blommor, är väldoftande och lockar till sig bin och fjärilar. Men det är på hösten man lägger märke till den. Då blir bladen guldgula. 70 cm hög. Vill växa i full solig men klarar även till halvskugga. Jorden ska vara näringsrik och lätt fuktbindande. Härdighet: C.

Röd snötussock, Chionochloa rubra ssp. Cuprea härstammar från Nya Zealand och är mycket svår att få tag på i Sverige. Kan antingen ersättas med kopparstarr eller Stipa tenuissima.

Kopparstarr, Carex buchananii, har vackert rostbrunt bladverk och blir ca 50 cm hög. Trivs i de flesta jordar i full sol till halvskugga. Härdighet: C

Japanskt starr, Carex morrowi, finns i flera namnsorter, 35 cm hög och trivs i halvskuggiga lägen, i dränerad lätt fuktbindande jord. Härdighet: C

Härdighetsangivelser för perenner:

A =Fullständigt härdig i hela landet utan extra åtgärder.

B= Kan odlas i hela landet på skyddat och väldränerat läge.

C= Kan odlas i stora delar av landet på skyddat och väldränerat läge. Hit hör även arter med sen blomning.

D= Kan bara odlas i landets gynnsamma delar. Krav på värme och dränering, även vinterskydd kan behövas.

Läs också om hur Fergus tänker när han skapar en rabatt.

Se Fergus in action när han på 7 minuter skapar grunden till sin höstrabatt.

Av Kerstin Engstrand

Fergus Garetts höstrabatt på 7 minuter!

Växter

okt 12, 2016

Läs också om hur Fergus tänker när han skapar en rabatt.

Och om växterna han använt, som nästan alla klarar växtläge C hos oss.

Av Kerstin Engstrand

Hur skapa en höstrabatt: Lär av Fergus Garrett!

Växter

okt 12, 2016

Det är nu tio år sedan Fergus Garrett tog över huvudansvaret för den legendariska brittiska trädgården Great Dixter. Trädgårdens tidigare ägare, den stora plantmannen Christopher Lloyd avled 2006. Han var världsberömd för sina oanade växtkombinationer och stora växtkunskap. Han vågade, och älskade också att chockera lite. Dessutom var en mycket omtyckt författare till trädgårdsböcker.

Great Dixter är framför allt känt för sina breda ”borders”, långa, och breda (oftast över 5 meter breda) rabatter där lejonparten av växterna utgörs av perenner. Vi har haft förmånen att vara med när Fergus visar hur han tänker när han skapar Great Dixters nya rabatter. För det har visat sig att han har förvaltat och utvecklat arvet mycket bra. Inte undra på det när han är upplärd av inte mindre än både Beth Chatto och Christopher Lloyd!

Vi kommer att se hur Fergus tänker när han skapar en ny rabatt. Platsen är en plantskola i norra Italien, i slutet av september, så växterna är lite hösttrötta. Men det är tekniken, tankesättet vi ska fokusera på. Och lejonparten av de växter Fergus här använder sig av dras även upp av svenska plantskolor. Mer om växterna och hur Fergus på 7 minuter skapar rabatten (exklusive planteringstid förstås) kan du se i ett separat inlägg här.

Han har bland annat två bra käpphästar:

På hösten, titta på dina rabatter och notera var det finns plats för höstblommande växter.
På våren ser man bäst var man har plats för vårblommande lökväxter och tidigblommande perenner.

Det här fokuserar Fergus på:

Välj en växt som tar fram det bästa ur den andra, som ett bra äktenskap. Det handlar om att hitta just den växtpartnern.
Växters form och textur är viktiga för att skapa rytm och känsla i en rabatt.
Fröställningar är oerhört viktiga för senhösten och vinterns fägring.

Make music! Do not stop to improve!

Är två uttryck han ofta använder sig av. Fergus säger att viktigast är att aldrig sluta titta, aldrig sluta lära. Drivkraften, viljan och skarpa ögon är nyckelkraften bakom en bra rabatt. Han har, liksom sin läromästare Christopher Lloyd, en ständig hunger för nya kombinationer. Men du måste kunna din trädgård, dess jordmån, läge och dränering.

Glada växter, rätt växtplats och rätt sort, och du lyckas men kom ihåg att växterna måste ha armbågsrum! Titta i andra trädgårdar men tänk också på vad beror det på att just den växten trivs så bra där, sort, växtplats, klimat, skötsel.

Ha koll på vilka som tar död på varandra! I England kan man exempelvis inte plantera en stockros vid ett högväxande prydnadsgräs då stockrosen kommer att ta död på gräset, något som inte händer i Sverige.

“Plant randomly, let the eye move”

”Fluid planting”, inga fyrkanter eller block. – de gäller att omfamna tankesättet hur växter växer i det vilda.

Vita växter är viktiga i de flesta rabatter, de ger stänk av glitter som är viktigt för att lyfta fram andra växters färger. Här skymtar i bakgrunden den vita höstblommande Anemone hybrida ‘Honorine Jobert’. Blir ca 100 cm hög och blommar hos oss i september – oktober. Härdighet: C

Vad vi kallar gardinväxter, växter som skapar ridåer är oerhört viktiga för en rabatts känsla. Prydnadsgräs är bra gardiner, likaså jätteverbena. De fungerar också bra att kombinera!

1 of 3

Fill the gaps

Spara mellanrum och fyll ut med tidigt blommande vårväxter, snödroppar, julrosor, allium. Här använder han tomma grå krukor för att visa var han tycker att julros platsar bäst:

Förgätmigej och vallmo är bra ettåriga utfyllare men ha i åtanke att självsådda som förgätmigej gör att det är svårt att jordförbättra i rabatten. Därför rekommenderar han tre lager, perenner, lökar och en och annan buske. Eventuellt ettåringar som dalior, men vill du ha en lättskött rabatt ska du undvika ettåringar som frösår sig. Lökväxter ska finnas i mellanrummen, han praktiserar inte metoden att kasta ut lökarna för att se hur de landar. Det skapar endast problem, enda gången den metoden kan fungera är om du ska sätta lökarna i en gräsmatta.

Allium är mycket bra att fylla ut med, det finns de som blommar tidigt på våren som de som blommar på försommaren. Välj sorter som inte tar död andra växter, och undvik gärna de som sprider sig lite för välvilligt med frö. Då bladen oftast vissnar ner just när blomningen börjar bör de skymmas av perenner. Och hur Fergus då tänker ser vi här:

w175907m — Den röda markeringen visar det medvetet sparade utrymmet för storblommiga allium. Foto: Kerstin Engstrand

Ett knep för att markera var exempelvis dalior finns är att lägga ut bambukäppar i rabatten.

Mer om växterna Fergus har använt kan du läsa här.

Av Kerstin Engstrand

Tre höstfavoriter som gör en rabatt

okt 3, 2016

2015 blev den årets perenn, den vita skogsastern. Och det var en utmärkelse som jag verkligen instämde i. I och med detta så blir den lättare att få tag på. Få höstblommande perenner har skänkt mig sådan glädje som just denna. Varför det? Jo, den är suverän som partner till prydnadsgräs. Dess mitt går i orangebrungult och matchar perfekt mångas gräs höstfärger. I Stockholmsområdet brukar den blomma från början av september i skuggigt läge och fortsätter så till långt in i oktober, ibland även i november om hösten är mild. Den är vän, trogen och med sin höjd av 50 cm en bra utfyllare. Trivs även i torr skugga.

Vit skogsaster i full blom. Foto: Kerstin Engstrand

Mitt första exemplar fick jag av Mr Clematis, Magnus Johnson. Han hade i sin tur fått sitt första exemplar från Bergianska trädgården i Stockholm. Jag blev så förälskad i de vita skyarna av stjärnformade blommor. Och kärleken består än idag och den är över 20 år gammal!

Halvskugga är det läge den föredrar. En annan klar fördel är att den klarar konkurrens av andra, som exempelvis prydnadsgräs som breder ut sig. Vild lär den växa i östra Nordamerikas och östra Kanadas lövskogar, ibland lär man där även se den där växa längs vägrenar.

Efter blomningen får den gosiga beigebruna fröställningar. Klipps ner på våren. Det kan vara bra att markera dess växtplats då bladverket på våren lätt kan förväxlas vid ogräs.

Kaniner, harar och rådjur brukar inte tycka om den vita skogsastern, däremot har det hänt att sniglar ätit av bladen.

Den vita skogsasterns fröställningar. Foto: Kerstin Engstrand

Tidigare var dess vetenskapliga namn Aster divaricatus, under vilket den fortfarande förekommer i handeln, numera heter den Eurybia divaricata.

En annan favorit är höstanemon, Anemone hupehensis och stor höstanemon, Anemone hupehensis x hybrida som vajar graciöst med sina vackra blommor på halmeter respektive meterhöga stänglar i augusti-september, ibland långt in i oktober. I södra delarna av landet och varma somrar slår den ut redan i juli. Jag föredrar den i vitt, men den finns även i ljuvt rosa enkelt formade blommor och i vinrött. Blommar bäst i halvskugga och sprider sig sakta men säkert. Trivs bäst i lerhaltig jord. Kommer igång mycket sent på våren, så sent att man ibland tror att den är död men det är den inte. Kan behöva extra vintertäckning av granris de första vintrarna. Tvestjärtarna brukar besöka höstanemonen men gör i regel ingen större skada. Härdighet C, plantavstånd 35 cm.

Härlig höstrabatt mitt i Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand — Härlig höstrabatt mitt i Stockholm. I bakgrunden skymtar blodomrot. Foto: Kerstin Engstrand

Blodomrot, Bistorta amplexicaulis ‘Firetail” sätter pricken över i:et i denna rabatt. Det är en storväxt perenn som upplevs som skir. Under sensommaren och hösten når den sin fulla prakt. Blommorna är som höga rödrosa streck i luften, varje ax brukar bli cirka 15 cm långt. Bladen är äggrunda. Blir ca 80 cm hög och trivs i de flesta jordar bara det inte är för torrt. Väldränerat är viktigt för övervintringsförmågan. Halvskuggigt läge föredrar den men många vittnar om att den även trivs i sol. Härdighet: C, planteringsavstånd 35 cm.

Arten växer vild i Himalaya.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Föregående 1...575859...81 Nästa

Sida 58 av 81