Brysselkål, även kallad rosenkål, har blivit trendig igen. Mycket för att den är lätt att frysa in och vacker. Samt god, särskilt när man får fram dess nötaktiga smak. Så varför inte odla den?
Vackrast är den på vintern! Då förstår man varför den även kallas för rosenkål. För de miniatyrformade kålhuvudena längs stammen ser verkligen ut som rosenknoppar. Det är i själva verket sidoknoppar som vi äter, de ser ut som små kålhuvuden. Brysselkål tillhör de ätliga växter som producerar socker som skydd och därmed klarar den sig när det blir minus och sockret i sig förhöjer brysselkålens smak.
Men varför då brysselkål? Jo, denna kål sägs ha sitt ursprung i just Belgien och har därför fått namn efter landets huvudstad Bryssel. Det finns uppgifter att den odlats på både 1200- och 1400-talet. Kål har varit en viktig föda för många runt om i världen och under lång tid.
Brysselkål är liksom andra kålsorter rik på bland annat vitamin C, A, kalium och järn. Kål är även rikt på antioxidanter.
’Falstaff’ är en F1-hybrid. Vackert purpurfärgad som också den är känd för sin milda och nötaktiga smak. Så god att många äter den rå! Den vackra färgen bibehålls lättast om man ångkokar den i mikrovågsugn men det finns även de som tillsätter lite ättika i vattnet om man kokar den. Om jag minns rätt så introducerades den på den svenska marknaden år 2008. Skördefärdig efter 98 dagar.
Förkultivera: Brysselkål behöver en lång utvecklingstid så den bör förkultiveras, dvs sås inne för senare utplantering. Beroende på var du bor så brukar det vara mellan mitten av mars till mitten av maj som är bästa tiden att förkultivera kål.
En annan stor fördel med förkultivering är att plantorna får bättre motståndskraft mot diverse ohyra och skadedjur då de hunnit växa till sig innan de planteras ut. Varje frö sås som vanlig kål, på ett djup av 1 – 2 cm. Jorden kan vara vanlig krukväxtjord eller såjord. Bästa groningstemperatur är 10 – 25 °C.
Bra frön gror på fyra till sju dagar
När plantan fått två blad (karaktärsblad) efter de två hjärtbladen (som är de allra första bladen) är bästa tiden att plantera ut dem på växtplatsen. Sätt plantan djupare än hur den har växt, jorden ska gå upp till precis under de två karaktärsbladen.
Utplanteringstid: Beror på var du bor och hur våren har utvecklats sig.
Växtplats: Soligt läge och fuktighetshållande jord.
Planteringsavstånd: 45 – 60 cm. Håll avstånd! Vanligtvis blir en planta brysselkål cirka 80 cm hög. Håll därför 45 – 60 cm mellan plantorna vilket ger kraftigare plantor vilket i sin tur i regel innebär såväl större samt tidigare skörd.
Tålamod! Brysselkål är flerårig, det är den andra odlingssäsongen som de små knopparna bildas. Därför ska man så på våren så att de hinner bilda knoppar till hösten.
‘Igor’ är en F1-sort och känd för sin fina smak samt brukar bjuda på en rejäl tillväxt på hösten. Toppa plantan i slutet av augusti. Skördefärdig ca 135 dagar efter utplantering men är beroende på när frosten uppkommer. Höjd: ca 80 cm
Man brukar toppa brysselkålsplantorna för annars utvecklas inte de översta huvudena till full storlek. Proffsen brukar toppa dem cirka sex veckor innan planerad skörd till jul vilket oftast innebär i början av oktober. Men det gäller inte de plantor som man vill skörda efter jul då plantorna behöver det skydd mot kyla som toppen ger. Toppbladen är också goda att anrätta.
När ska jag skörda? Bilderna är tagna i februari månad i Stockholm. Man väntar med att börja skörda efter plantorna fått uppleva minst ett par frostnätter, minst fem minusgrader. Så du kan skörda hela vintern – om inte rådjuren hinner före.
Skydda! Det är inte bara vi och rådjur som älskar kål. Även mindre skadedjur som kålfjäril, kålmal och kålfluga. Bäst är att skydda odlingen med antingen mycket finmaskigt nät eller fiberduk. Se till att förankra näten rejält då minsta lilla öppning är ett inbjudningskort för dessa att ta sig in. Det sägs att rödbladiga sorter angrips mindre än de gröna. Detsamma sägs när det gäller mördarsniglars aptit, att de inte så gärna äter rödbladiga sorter inklusive rödbladiga sallatssorter.
