Taggar Inlägg "Sniglar"

Sniglar

Ichendorf Milano använder sig av snäckor i olika former. Föto: produktbild.

Letar du efter en snackis! Då ska du duka bordet med glas, tillbringare och dekorationer där man direkt börjar prata om att kanske få en snigel på ögat.

Trendigaste utbudet har italienska Ichendorf Milano som riktigt frossat i snäckor i alla de former. Läs även vad de hittade på när det gällde julgranskulor, klicka här.

De har även en kopp men fat.

Ichendorf Milano produktbild. Även snäckans ägg finns med.

Utbudet av kakformar är stort. I julas var det faktiskt just formar som var som snäckor som snabbast såldes ut!

Mördarsniglar i Björnzone 2.0

Och ingen jul utan julmusik. Succén från Mello-24, Björnzone kom till julen-24 tillbaka med – just det – en julsång. Inspelad i Los Angeles. “A Christmas Song”, där överskottet gick till Radiohjälpen Till Björnzone 2.0 fanns även extramaterial där Filip Berg visade oss runt i huset där de bodde. och gissa vad, jo efter lite mer än 50 sekunder, mera exakt 53 sekunder in i det extramaterialet så kommenterade han att deras stök, som burkar, fimpar med mera – var som mördarsniglar! I torkans och hettans LA!

Ja, mördarsniglar – det kallar vi för bonusmaterial! Tack SVT för det!

https://www.svtplay.se/video/jLJaaYQ/bjornzone-2-0-bonusmaterial/filips-husesyn?video=visa

Sist men inte minst, en skräckis! Buttericks började för ett par år sedan även sälja mördarsniglar.

Av Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

De snäckor som finns i våra trädgårdar är oftast den stora vinbergssnäckan och den mindre lund- respektive trädgårdssnäckan. Vinbergssnäckan är en fridfull varelse som inte orsakar mycket skada. Vinbergssnäckan, Helix pomatia, är vår största art och trivs i våra trädgårdar. Det matta grå eller gulbruna huset kan bli 5 cm brett och högt. När skalet börjar bli grått är det avskavt pga av ålder. Vinbergssnäckan finns lokalt i Götaland och Svealand och kan bli mycket gammal, man talar om hela 20–35 år! Man har hittat en 37 år gammal vinbergssnäcka i Sverige. Den har också funnit här i Sverige under många hundra år, först kom den till klostren då den var klassificerad som fisk, och tillåten att äta under fastan. Också känd som ”escargots” eller att man äter ”sniglar”. Numera är det sällan vinbergssnäckan man då får utan den odlade fläckiga vinbergssnäckan. Får du den “äkta” så är det i regel vildinsamlade.

Enda obehaget den medför är när man trampar på den. I regel klarar den det bra, skalet är hårt utan oftast är det yngre snäckor vars skal går sönder när man trampar på det. Den åstadkommer ingen större skada. Snarare tillför den en viktig dimension i trädgården, en trädgård utan vinbergssnäckor är liksom ingen riktigt trädgård.        

Huset på ryggen

Foto: Kerstin Engstrand

Utan sitt skal kan snäckan inte överleva, den torkar ut och dör men den kan laga en mindre skada i skalet. Skalet bildas genom att kalk avsöndras från körtlar på vissa partier av kroppsväggen. Det växer på två sätt, till sin tjocklek och i storlek. Tjockleken skapas när kalken avlagras på skalets insida. Storleken, diametern, skapas i en tillväxtzon kring öppningens kant. Spiralformen på ”huset” bildas genom att de körtlar som ligger an mot öppningens yttre kant avsöndrar kalk snabbare än de som ligger an mot öppningens inre kant. Om snäckan får mycket mat växer ”huset” fort. Om den svälter så blir ränderna smala. Under vintern växer inte skalet alls. Man kan se tillväxterna tydligt, som årsringarna hos träd. Om man ritar en linje med en vattenfast penna alldeles i kanten på skalet vid öppningen och sedan väntar en vecka eller längre kan man se att skalet har växt förbi linjen.

Snäckorna lever av bredbladiga saftiga örter, och gärna grönsaker, sallad till exempel. Lupiner tycker de också om, liksom jättestäppliljans blad. Trädgårdssnäckan har en förkärlek för stäppsalvia.

Även för snäckor är torka dess största vanliga bekymmer. Därför kan du se dem sitta indragna i sitt skal uppe i träd, på en sten eller en växt, rentav på husfasaden. De sitter som fastklistrade och vilar, inväntande fuktigt väder. När en snäcka drar in sig i sitt skal drar den in huvudet först. Känner den sig mycket hotad drar den in foten och drar för manteln över öppningen. När den kryper ut gör den tvärt om, huvudet kommer ut sist.

Hermafroditer

Parandes vinbergssnäckor, observera att skalet är upp och ner. Foto: Kerstin Engstrand

Även landsnäckorna är hermafroditer, tvåkönade, både hane och hona på en och samma gång. Både spermien och ägg finns i deras könsorgan. Trädgårdens snäckor blir normalt könsmogna vid tre års ålder. De är riktigt söta när de parar sig. Med känselspröten berör de varandra på huvudena, tills kropparna ligger tillsammans. Vinbergssnäckorna reser sig, och vaggar. Detta kan pågå länge, i ett par timmar, helt öppet i din trädgård.

Ägg

Till skillnad mot mördarsnigeln så lägger snäckor sina ägg nere i jorden. Sex till åtta veckor efter parning är äggen färdiga att läggas. Då letar snäckan upp en skyddad plats med lös jord där hon gräver ett hål med foten. Hålet är konformat, och hon lägger 30–60 ägg per gång. Äggläggningen kan ta en hel dag. Därefter täcks hålet till och syns inte längre. Man kan misstänka att en snäcka håller på att borra hålet när snäckan ligger på samma plats en längre tid. Lyfter man på den ser man hålet under snäckan.

Ägg till snäckor. Foto: Kerstin Engstrand

Man ser redan tidigt på äggen att detta är en snäckas ägg. De är vita och genomskinliga. Lund- och trädgårdssnäckans ägg är cirka 2 mm, vinbergssnäckans ägg cirka 5 mm stora. I två veckor ligger äggen i gropen. Snäckan syns tidigt. Efter tre veckor är de klara. Den första tiden som liten unge är också skalet transparent. Det har bara två varv, som fullvuxen kommer den att ha fyra till fem varv.

Övervintring

Stängt för säsongen! Foto: Kerstin Engstrand

När vintern nalkas gräver snäckorna ner sig i jorden, i en lövhög eller i din kompost. Där sover den sött. Öppningen i vinbergssnäckans skal täcks till av ett skyddande kalklager, ett lock. Ju kallare det blir, desto tjockare gör den locket. Andra snäckor klarar övervintringen utan lock.

På våren knäcker vinbergssnäckan locket med foten och kryper iväg. Då hittar du locket på marken, det ser ut sim en oval svamphatt som ligger upp och ner. Snäckorna vaknar vid samma tidpunkt som sniglarna, när jordtemperaturen håller +4 grader. De brukar vara allmänt synliga när det är +8–+10 grader i luften. 

Snäckrace! Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Fläckig vinbergssnäcka. Foto: Jonas Roth/Artdatabanken

Plötsligt så händer det, först ser man en, sedan ser man många. En snäcka, fläckig vinbergssnäcka, har funnits ett tag i vårt avlånga land, i runt tio år, men på senare år plötsligt hittats i större mängder. Den verkar ha nått break-even för oss människor för att se och reagera på den. Och vårt klimat har gjort det bra för den.

Den är, jämfört med vinbergssnäckan. mindre i storlek och mörkare i färgen samt som namnet anger så är skalet fläckigt. Några har liknat dess storlek med en golfboll, vilket gäller för fullvuxna sniglar.

Flest förekomster har man funnit i Skåne, bland annat i många koloniområden, och på Västkusten. Just på Västkusten har den under sommaren 2024 ökat rejält i antal. Den finns även i våra grannländer, flest då i Danmark men än så länge enstaka fynd i Norge och Finland.

Enligt Artfakta är fläckig vinbergssnäcka, Cornu aspersum, orangebrun fläckig till färgen och den näst största landsnäckan i Sverige, med ett runt koniskt skal, som blir upp till 4 cm stort och som utsträckt (dvs när snigelkroppen i skalet visar sig) är snäckan 6 – 8 cm lång som fullvuxen. Skalet kan dock variera i färg. Kroppen är ljusbrun och den dras in i snäckskalet vid fara, något alla snäckor gör, även sniglar drar ihop sig till en boll vid fara. Endast vinbergssnäckan, Helix pomatia, är större. Den kan även misstas för fläcklundsnäckan, Arianta arbustorum men fläcklundsnäckan är betydligt mindre och vanlig i hela vårt avlånga land.

Fläckig vinbergssnäcka har kort livscykel och snabb tillväxt och den odlas också för att ätas. Bilden i denna artikel är från en matmarknad på Sicilien. I trädgården äter den många växter, särskilt perenner och grönsaker. Växter som är mjuka, unga plantor, sticklingar och frösådder och då äter den hål i både bladverk, stam och blomdelar. Som alla snäckor är den duktig på att klättra och glider fram på sitt slem och lämnar därför silvriga slemspår efter sig som i solen glittrar som såpbubblor.

Fläckig vinbergssnäcka på en matmarknad på Sicilien. Foto: Kerstin Engstrand

Det kan sägas att i USA heter den Common Garden Snail. Den är nämligen ursprunglig i gles skogs- eller buskmark, kalkhedar och sanddyner Västra Europa och i Sydeuropa. Men återfinns nu från Brittiska öarna över Frankrike och Iberiska halvön österut genom hela Medelhavsområdet. Och därifrån spritt sig över stora delar av världen. Fast jag som reser en del, och alltid tittar efter sniglar och snäckor, har ännu inte sett den ute i naturen men däremot att köpa i lösvikt på matmarknader.

Här i Sverige har den hittats i trädgårdar, offentliga grönområden som parker, handelsträdgårdar och på ruderatmarker. Men även bland grönsaker i livsmedelsaffärer vilket visar att den är en riktig fripassagerare, den kommer med växter, grönsaker och troligen även med jord och annat gods.

Odlas

Fläckig vinbergssnäcka är i regel den snäcka som äts då den större vinbergssnäckan är för långsam att odla fram. Smaken lär dock vara lika. Man kan köpa dem konserverade och får då skalen separat.

Då den fläckiga vinbergssnäckan är snabbväxande och dessutom förökar sig snabbare än den större vinbergssnäckan så odlas den för att ätas. Då ugnsgratinerad med mycket smör och vitlök. Det finns många odlingar i Europa och faktiskt även minst en i Sverige. De som har återfunnits i trädgårdar lär dock inte vara rymlingar från odlingar. Den är även populär att ha som husdjur!

Blir den invasiv?

Enligt artdatabanken har fläckig vinbergssnäcka låg risk för att bli en invasiv art i Sverige men den bedömningen är troligen på väg att ändras. Så ät dem eller döda dem.

Hittar du den så rapportera fyndet till Artportalen. Detta är viktigt så att vi får fram en aktuell bild hur arten breder ut sig.

Av Kerstin Engstrand    Foto: Jonas Roth och Kerstin Engstrand

Detalj svarthuvad snigel /Naturvårdsverket/Foto: Jonas Roth

Just huvudet är mycket karakteristiskt, dess översida och tentaklerna är svarta till blåsvarta på ett mycket karakteristiskt sätt. Den är inte ny, redan 1851 beskrevs den första gången av en rysk botaniker men den är ”ny” i Sverige. Och den är kategoriserad som invasiv främmande art.

Från 2019 finns den i stor mängd här i Sverige. Det första officiella svenska fyndet gjordes i en helt vanlig trädgård i Västmanland, närmare bestämt i orten Virsbo. Där dök en snygg, elegant och ovanlig snigel upp på en farstubro.  Och inte nog med det, efter första fyndet hittade man hundratals i samma trädgård och i närliggande trädgårdar vilket medförde att man antog att den måste ha funnits ett tag i vårt land.  På grund av den stora mängd sniglar som då hittades tror experter att den kan ha funnits i Sverige sedan några år vilket senare bekräftades när man hittade ett foto av den från 2015.

Den 28 oktober 2019 fastställdes fyndets vetenskapligt namn till Krynickillus melanocephalus Kaleniczenko, 1851 och fick ett nytt rekommenderat svenskt namn: svarthuvad snigel. Det var en ovanligt snabb hantering, den svenska namnsättningen gjordes på knappt en vecka.  Det svenska namnet är en översättning av det vetenskapliga. Melanocephalus betyder “den som har svart huvud”.  Just huvudet är mycket karakteristiskt, dess översida och tentaklerna är svarta till blåsvarta på ett mycket karakteristiskt sätt.

Enligt Artdatabanken har svarthuvad snigel (Krynickillus melanocephalus) sitt ursprung i Kaukasus, Krim och Turkiet. Man vet att den är etablerad i Ukraina och Baltikum. 2024 anger Artdatabanken att den med människans hjälp spridits till Tyskland, Ungern, Ukraina, Ryssland, Vitryssland, Baltstaterna, Finland och Sverige där det första fyndet utanför ursprungsområdet var i Erfurt, Tyskland år 1994. De anger även att den har spridit sig mycket snabbt i både Lettland och Ungern. I Sverige hittades den ganska snart från södra Hälsingland, genom Gästrikland, Uppland, Södermanland, Östergötland och Västmanland till Närke samt på flera platser i sydvästra Småland och angränsande del av Halland. 2021 påträffades den även vid Buttle på Gotland.

Skiss och foto: Jonas Roth från Naturvårdsverkets sida om svarthuvad snigel.

Just nu, augusti 2024 när denna artikel uppdateras, finns den inrapporterad på Artportalen i totalt 516 fynd varav lite mer än 150 är från 2024, främst från augusti. Men det är i september till november man vanligtvis hittar den. Årets noteringar har knappt börjat. Notera att denna art är sensommar- och höstlevande. Den hittas nästan aldrig före mitten av juli. Sniglar med svart huvud som hittas tidigare än juli är nästan alltid varianter av andra arter.

Svarthuvad snigel är 4–7 cm lång med grå kropp, svart huvud och ljus ring kring andningsöppningen som ligger i bakre delen av mantelns högra sida. Till skillnad mot mördarsnigelns och andra skogssniglars som ligger långt fram. Unga exemplar av arten liknar de vuxna men den svarta färgen på huvudet är ofta inte lika stark.

Det är en mycket snygg och elegant snigel.

En viss förväxlingsrisk finns då den svarthuvade snigeln kan påminna om åkersnigel, Deroceras reticulatum men åkersnigeln är dels betydligt mindre och har inte den mörka färgen på huvudets översida och tentaklerna som den svarthuvade har. Åkersnigeln är heller inte lika bred och heller inte lika elegant.

Varför upptäcker man den då så pass sent på säsongen?

Enligt Artdataportalen lever den i sitt ursprungliga utbredningsområde i skogar och subalpina områden där man finner den i markskiktet, i murkna stubbar samt under stenar och fallna trädstammar. Inte direkt i grönsakslandet eller i rabatten alltså samt de vuxna sniglarna dyker upp först på sensommaren och hösten. Dessa vuxna individer dör i oktober MEN arten övervintrar enbart som ägg. Där har vi en stor skillnad gentemot mördarsnigeln vars ägg inte klarar svensk vinter och det är vuxna mördarsniglarna sniglar som övervintrar. Det finns flera sniglar vars ägg övervintrar i Sverige, bland annat ängssnigeln. Så den egenskapen är inte ny. Att den vuxna svarthuvade snigeln dör på senhösten, i oktober, november beror troligen att den är ”programmerad” att så göra.

Äggen är ganska små och svagt vitblåskimrande. De är svåra att hitta, den svarthuvade snigeln gräver nämligen ner dem. Detta betyder att man i första hand ska fokusera på att hitta de levande sniglarna och avliva dem. Allt för att de inte ska hinna lägga ägg.  Handplockning och avlivning, fällor och snigelgift är det som gäller. Hittar du ägg kan du mosa sönder dem eller lägg dem i en hink och häll kokande vatten över dem.

De som hittat svarthuvad snigel i sina trädgårdar har bland annat noterat att den gärna äter på rabarberblad men även noteringar om pepparotsblad verkar finnas på dess meny. Så du ska även leta i de grönsaksland, rabatter och skogsområden du har på din fastighet.

Varför den svarthuvades ägg klarar vinterkyla vet man inte, men även i dess ursprungsplatsers bergsområden råder stränga vintrar.  

Och det är från augusti och framåt man i regel hittar vuxna sniglar och de ska avlivas så fort som möjligt så att de inte hinner lägga ägg.

Vad kan vi göra?

Svarthuvad snigel © Jonas Roth Artfakta

Leta, fotografera, avliva och rapportera. Varsko dina grannar om du hittar svarhuvad snigel.  Det är Naturvårdsverket som är ansvarig myndighet för invasiva främmande arter och information, kartläggning och bekämpning av snigeln är igång. Länsstyrelserna arbetar med bekämpning men många har 2024 drabbats av mindre budget. Ett flertal inriktar sig därför på att bekämpa äggen och anlitar bland annat specialtränade sökhundar..

Har du hittat den svarthuvade snigeln så ta en bild på den och rapportera in fyndigheten, kan göras via mobilen, till www.invasivaarter.nu eller via www.artfakta.se. Ta också gärna några exemplar i en burk och sänd in dem för säker artbestämning till Göteborgs Naturhistoriska Museum, www.gnm.se.

Detta är viktigt, mer kunskap om hur den beter sig i Sverige behövs. När kläcks äggen på våren? Vad den äter den och hur mycket? När blir den könsmogen? Det är frågor som vi måste få bättre svar på.

Var en falköga!

Förebyggande åtgärder och bekämpningsåtgärder är de samma som för mördarsnigeln. Det gäller att kontrollera växter, jord och emballage som du får hem. Och självklart samma kontroller om du ger bort eller säljer växter.

Och inget trädgårdsmaterial får dumpas i naturen, det är absolut förbjudet.

Av Kerstin Engstrand

Foton från Artfakta och Naturvårdsverket, samtliga Jonas Roth.

Övermogna äpplen, här sorten Rescue, är en verklig snigelfavorit. Foto: Kerstin Engstrand

Det finns två saker som lockar mördarsnigeln mer än annat, fukt och doften av det den gillar.

Ska vi börja med fukt så räcker det med att sätta ut ett litet insektsbad, som på dagen bjuder insekter på vatten men på kvällen kommer att locka till sig sniglar. Vad händer då med dem? De badar gärna och du kan plocka upp dem för oskadliggöra dem. Jag har ett sådant bad i närheten av ett stort område med marktäckare och det fungerar bra. Marktäckare som nävor och daggkåpa äter de inte av men de gömmer sig där under.

Vattenbad för insekter under dagen, på kvällen och natten fungerar det som vattenhål för sniglar och snäckor. Foto: Kerstin Engstrand

Sniglar behöver fukt, som vatten, mycket fukt. De lär alla en gång levt i havet. Detta för att kunna producera slem. Så att de visar sig en regnig dag är helt normalt. Likaså fungerar det bra med dagar med mycket hög luftfuktighet. 95% av slemmet består av vatten. Slemmet använder de sig av för att glida fram i livet. Det finns uppgifter att just detta med att glida fram är energikrävande, men ännu mera energikrävande är att producera slemmet. Slemmet gör att de lätt kan ta sig fram, lodrätt uppåt och lodrätt nedåt, över vasst grus och till och med över vassa knivseggar och rakblad!

Och behovet av vatten medför att de föredrar att äta växter som har stort vatteninnehåll, som svampar (de älskar kantareller), dahlior och andra mjuka och saftiga växter som sallat, rucola och wasabi. För att inte tala om maskrosblad vars smak som mångt och mycket påminner om rucola.

Slemspåret underlättar att bland annat hitta tillbaka och även vägleda kompisar. Foto: Kerstin Engstrand
Ibland tipsas det om starka medel, oftast rengöringsmedel, som man ska spraya på mördarsniglarna. Dessa är inte tillåtna att använda. Mördarsnigeln reagerar med att producera extra mycket slem. Foto: Kerstin Engstrand

Kommer de att drunkna? Nej, vanligen inte, de sniglar jag längst sett under vatten har varit där i cirka en halvtimme, de har inte drunknat utan kunnat ta sig upp och ut igen, mycket på grund av att kanterna har varit låga. Detsamma har jag sett då vattendjupet varit större. Men jag plockar upp dem för manuellt avlivning med sax eller ogräsjärn. Så hur länge kan en snigel vara under vatten? Jag frågade GNM, Göteborgs Naturhistoriska Museums expert, intendenten Ted von Proschwitz, och han angav att det tar i regel 12 till 24 timmar under vatten innan de drunknar. Den långa tiden är för att de har en förmåga att sluta sina lungor. Snigelns andningshål sitter vid manteln, du ser det tydligt på snigelns högra sida. Manteln täcker flera viktiga organ, som anus, genitalier och ägg. Mördarsniglar kan befrukta sig själva men föredrar en partner, allt för att hålla standarden uppe.

Öl är ett tillåtet lockmedel för snigelbekämpning.

Hur är det då med alkohol i flytande form, som öl? Öl doftar starkt, och ännu intensivare om det är varmt ute. Öl är också ett tillåtet lockämne så att göra fällor med öl är helt ok. Vissa anger att det ska vara starköl, andra säger att det går lika bra med lättöl. Dock alkohol bidrar till att ölen luktar mer så där borde starköl vara sniglarnas favorit. Mörkt starköl lär dofta ännu mer.

Men alkoholen bidrar till att de drunknar snabbare. Även om det kan ta tid, det finns exempel på att mördarsniglar klarat sig ett par dygn i öl. Sniglar påverkas av alkoholen på så sätt att de tappar större delen av sin rörelse- och orienteringsförmåga så de klarar då i regel inte att ta sig ut ur fällan, förutsatt att den har tillräckliga höga kanter eller en trång öppning.

Om drunkning är en behaglig död för en snigel? Säger nej. Det är även en myt att drunkning är en behaglig död för oss människor. Bäst och snabbast är att klippa itu sniglarna, cirka en halv till en centimeter in på huvudet. Meningen med fällor är att de ska locka till sig sniglarna för att därefter manuellt avlivas. Saltvatten är till exempel inte tillåtet att använda för att dränka sniglar i. Däremot får du plocka sniglarna i en hink, förslagsvis en metallhink och hälla kokhett vatten över dem. Då blir döden momentan. Men de är de viga och snabba så vänta inte för länge att att hälla på vattnet. Ett trick är att gnida in vaselin längs innerkanten av hinken, då lyckas de inte rymma lika lätt. Dock, sniglar dödade på detta sätt börjar snabbt lukta riktigt illa. Du måste ha förberett en strategi hur du ska göra dig av med innehållet. Några gräver ner det, vilket kan locka till sig grävling och råttor, andra lägger det i minst dubbla plastpåsar i restavfallet. Kontrollera med din kommun vilka regler som gäller. Det finns kommuner som säger ok till att lägga dem i matavfallet.

Dofter

Med tentaklernas hjälp vet de hur de ska ta sig fram. Foto: Kerstin Engstrand

Med de övre, långa tentaklerna ser de med så kallade bägarögon utan lins. De undre, kortare, är lukt- och smakorgan. En skrämd snigel drar in alla fyra väldigt fort! Man får ibland känsla av att det är en strutsmetod. Då brukar de även kura ihop sig som en boll. Och den “bollen” är stark och seg, en riktig studsboll. En mördarsnigels kropp är en stark muskel.

Usch, en människa har lyft upp mig! Tentaklerna är väl indragna, det enda man ser är “ögonen”. I Finland rekommenderas att det bästa sättet att döda en snigel på är att klippa av huvudet på mitten, dvs mellan de två paren tentakler. Hur de lyckas med det förstår jag inte för de jag testat detta på är mycket snabba att dra in hela huvudet så fort de ser saxen. Foto: Kerstin Engstrand

Doft och smak

Äpple är favorit nummer ett, som god två kom ferramol, de blå kornen du ser på bilden. det kallas populärt idag för snigelgift. Foto: Kerstin Engstrand

Doft kan de känna på minst ett par meters avstånd, oftast mycket längre. Doftmöjligheterna är nog mördarsnigelns största styrka. När jag gjorde diverse dofttester föredrog dock mördarsniglarna hellre halvruttna äpplen är snigelpellets så att lägga några pellets på fallfrukt kan vara en bra idé. Dessa pellets gör att de tappar aptiten och drar sig undan för att stilla avlida vilket betyder att du slipper se dem. Detta “snigelgift” har funnits på marknaden sedan början av 2000-talet och är baserat på järnIIIfosfat. Det är format som små blåturkosfärgade korn, vissa är avlånga, andra mera runda, som också innehåller ett lockämne vars doft gör sniglarna uppmärksamma på att det finns något gott att äta. Utan lockämnet äter de inte järnIIIfosfat.

OBS! Järnsulfat anges felaktigt att användas mot sniglar. Under 2024 har jag sett detta grova faktafel, att till och med de blå kornen, snigelgiftet, ska innehålla järnsulfat, vilket anges i både Aftonbladet och i Allt om Trädgård samt flera andra tidningar. De blå kornen innehåller järnfosfat som är tillåtet att använda mot sniglar. Järnsulfat är ett medel som är tillåtet att bekämpa mossa med, inte mot sniglar.

Mördarsniglar, andra sniglar och snäckor dras även till döda släktingar. De äter girigt av dem. Även annat, som hundbajs och kattmat är riktiga magneter för dem. På bilden nedan ser du hur mycket unga mördarsniglar äter på krossade snäckor. Detta att de äter döda släktingar omvandlas ofta i artiklar till att de “att den kan äta andra sniglar” vilket många tolkar till att den äter levande sniglar (nej på det) till att de blir ifattjagade av pantersniglar och mördade av dem. Mycket kan man säga om mördarsniglar men nån måtta får det vara. Nyligen döda sniglar och snäckor innehåller mycket vatten.

Mycket unga mördarsniglar äter på krossade snäckor. Foto: Kerstin Engstrand

När det gäller växter så dras de till växter med saftiga och mjuka blad, blommor och stjälkar. Växter som innehåller mycket vätska, då vatten. Törelsläktet som har en vit saft som på oss människor lätt ger utslag undviker de. Tagetes är en klassiker, sallat likaså samt korgblommiga som solrosor, dahlior och rudbeckior. Plantera en solros i rabatten och samma kväll vet du om du har mördarsniglar i din trädgård: Här nedan ser du tre bilder, först vackra solrosor. Men på en solros stjälk fanns ganska högt upp en snigel som åt friskt på ett blad. och vad fanns då ännu längre ner, närmare marken, om inte en snigel som vigt höll sig fast runt stjälken för att i lugn och ro äta av solrosens blad. Onekligen en balanskonst!

Man har även noterat att de föredrar trädgårdar som bjuder på ett rikt utbud av växter! Sommaren 2024 har dock många fått sina gräsmattor “levande”, dvs fulla av sniglar. De kommer då oftast från angränsande områden som publika, kommunala gräsområden och fält Samt förstås många gånger från motsvarande privata och även från odlad åkermark.

Text och foto: Kerstin Engstrand

"Ormen i Lustgården", motivrabatt 2004 Göteborgs Botaniska trädgård. Observera att mördarsnigeln är omgiven av tagetes. Foto: Kerstin Engstrand

Mycket gör de, men inte allt. De äter inte lyktstolpar som barnen på min dotters förskola bestämt uppgav i slutet av 1990-talet.

Sniglar behöver ständig tillgång till fukt för sin överlevnad. De är mera fuktberoende än snäckor och tillgången till fukt är viktigare än föda. Deras hud är alltid fuktig och släpper lätt igenom vatten. Tar man i en snigel, särskilt då en mördarsnigel, så känner man av slemlagret. Handen blir hal, och när man ska tvätta sig är det svårt att få bort det hala. Lättast går det bort om man lägger salt på de fingrar som har slem på sig, det fungerar som peeling dvs tar bort slemmet alternativt först torkar av händerna med papper, och därefter tvättar med tvål. Snigelns största bekymmer är därför vanligen uttorkning som den är mycket känslig för. Sniglar trivs därför i, och behöver, fuktig miljö. En våt vår, en riktigt våt april och maj är smaskens för mördarsniglar. Mer om hur viktigt fukt är för sniglar kan du läsa om i en annan artikel, klicka här.

Med det kraftiga slemmet håller sig mördarsnigelns sig lätt kvar på marken, eller lätt kan ta sig upp på lodräta ytor, även vågiga samt också ta sig vidare upp på utsprång. Foto: Kerstin Engstrand

Nåväl, vädret är inte helt enkelt att råda bot på. I våra mördarsnigelartiklar hittar du mängder med fakta och tips. I Österrike har man länge forskat om mördarsniglar, främst då universitet i Graz. De har haft roligt på jobbet! Ja, det tycker i alla fall jag när jag fick höra om deras resultat som:

Foto: Kerstin Engstrand

De äter mer än gärna med mycket god aptit både tomat- och potatisblast som innehåller solanin, ett gift men undviker att äta kermesbär som också är giftig! De verkar tycka bättre om potatis i alla dess former än tomater men tomatillo älskar de också.

Kermesbär. Foto: Kerstin Engstrand

Kermesbär är en mycket dekorativ växt som ofta odlas som ettåring i Sverige men kan övervintra till och med växtzon 2. Det är en ståtlig växt vars bär är mycket vackra och blir 1–2 m hög. Blommar i juni-juli och bären är violett-svarta, violblå. Fröna och flera delar av växten är giftiga. I slutet av 1990-talet kom det rapporter från Afrika att extrakt gjort av mycket finmalda, torkade kermesbär visade sig ha en snigelbekämpningseffekt. I Östafrika har kermesbär länge använts som tvättmedel och man hade noterat att på platser där man tvättade med kermesbär fanns det väsentligt färre sniglar. Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har man därför gjort försök med kermesbär. 28,5 gram torkade bär blandades med 250 ml vatten. Vatten med bärmjöl dödade tio av tolv sniglar. Hur lång tid det tog för en snigel att dö saknar jag uppgift om.

Solros ‘Desire Red’. Foto: Kerstin Engstrand

Korgblommiga växter älskar de. Säg ordet rudbeckia och de kommer på stört. Jag har slutat plantera rudbeckior i min trädgård då de har en särskild radar för dessa växter. Solrosor likaså! Plantera en solros och du får direkt besked om du har mördarsniglar i närheten. De börjar äta nerifrån på stammen men ibland så börjar de uppe på knoppen. Numera planterar jag alla solrosor i krukor!

Det är blomhuvudenas och stjälkarnas form som är basen i en harmonisk kombination. Här kombineras likartade färger med olika former. Den röda rudbeckians, Echinacea purpurea, prästkrageliknande och ganska kraftiga blommor tillsammans rakare och graciösare fackelblomster, Lythrum virgatum (Piet Oudolf, Drömparken, Enköping) Foto: Kerstin Engstrand

Däremot verkar inte vanliga prästkragar locka dem lika mycket. Dahlior är de också mycket förtjusta i, särskilt de unga skotten.

Bondböna i blom. Foto: Kerstin Engstrand

I år ska jag testa med att kringgärda solrosorna med bondbönor då de enligt forskningen ska påverka deras aptit till det bättre – för oss, dvs de blir mindre hungriga.

Att de älskar sallat är väl numera mer än känt. Det gäller mördarsnigeln och alla andra snigel- och snäckdjur. Tagetes är en annan växt vars doft attraherar dem. Tagetes är även den en bra indikatorväxt för att få reda på var i trädgården sniglarna huserar. Dessutom billig som frö och lätt att föröka i stor mängd. Tagetes är även en bra växt för att snabbt se hur bra jordens näringsinnehåll är.

Gul och orange tagetes. Tagetes rapporteras som särskild favoritväxt. Många uppger att de kommit hem från butiken med några tagetesplantor. Satt dem utomhus i väntan för att plantera ut dem nästa dag. För att sedan finna att det bara finns några taniga små stjälkar kvar. Astilbe har här planterats runt tagetesplantorna. Astilbe verkar vara en växt de inte tycker om, troligen för att den är för hård.
 Foto: Kerstin Engstrand

I Graz har man även funnit att dessa två växter, sallat och tagetes, tyvärr även ökar mördarsniglarnas aptit! Jag testade en gång hur lång tid det skulle ta för en mördarsnigel att dö efter att ha ätit ferramol. Efter 1,5 månad gav jag upp. De levde, dock ganska sömniga, men jag gjorde ett misstag, jag hade gett dem salladsblad tillsammans med ferramolet!

Ringblomman som färgmässigt kan ersätta tagetes rör de i regel inte. Så därför är det en idé att ringa in sallaten med ringblommor. Inte heller pelargoner som man tycker vars doft skulle locka dem. Rödbladig sallat lär klara sig bättre är grönbladiga sorter.

Sallat passar utmärkt i rabatten. Här samsas den med en annat ätbar växt, ringblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Sniglar som kommit in till Göteborgs Naturhistoriska Museum för artbestämning. Foto: Kerstin Engstrand

Annars är väl mogna bananskal, allra helst med insidan utåt en bra fälla. Ekologiska förstås. Dekorera gärna med antisnigelmedel, de blå små kornen, så blir effekten dubbel.

Foto: Kerstin Engstrand

Mer om mördarsniglar hittar du under fliken “Mördarsniglar” i menyn, på mobil och surfplatta under “hamburgermenyn”, dvs under de tre ///,

Text och foto: Kerstin Engstrand

En glasburk där växterna trivs helt utan extra vatten är en rolig gåva eller pyssel. För nu är biosfärer åter på modet. Senast var det i mitten av 1990-talet. Terrarium är en annan benämning.

En biosfär är helt enkelt ett kretslopp där vatten och näringsämnen cirkulerar. Det går utmärkt att ha en biosfär i en större glasburk, och i vanlig rumstemperatur, men den ska inte stå i gassande sol.

Växter som fungerar allra bäst är kaffe, murgröna, ormbunkar, ampellilja och plättar i luften. Alla som trivs i varmt fuktigt klimat och i skugga eller halvskugga. Det finns små sticklingsplantor att köpa i trädgårdsbutikerna.Lättast är att börja med en kaffeplanta. Oftast finns de att köpa där växter säljs, och en och samma kruka brukar rymma mängder med plantor som lätt kan separeras.

Kaffeplanta Foto Kerstin Engstrand
Kaffeplanta Foto Kerstin Engstrand

Vad behöver du?
  • 1 stor ofärgad glasburk på minst 2 liter, gärna större. Det går även att skapa en biosfär i mindre glasburkar. Om du hittar en s.k. damejeanne så blir en sådan extra snygg men tar förstås större plats. Vi har valt en glasburk på 4 liter. Viktigt är att locket är stort, annars blir det svårt att få ner växterna.
  • 2 dl lecakulor minst, beroende på burkens storlek
    Jord, vanlig krukväxtjord går bra men om du har en stor burk är det bra att blanda i lite utomhusjord, allt för att få in fler mikroorganismer.
  • Vatten, ca 1 dl per 4 liter glasburksutrymme.
  • Häll först  i lite lecakulor och jord så att det täcker hela glasburken botten och ca 2 cm upp på kanterna. Sätt därefter ner dina miniväxter och fyll på med ytterligare jord och lecakulor så att plantornas rötter täcks.
  • Komplettera med något lämpligt pynt som tår att stå i fuktig miljö.
  • Häll i lite vatten och låt burken stå öppen i några dagar. Detta för att fukten ska regleras, sätter du på locket för tidigt blir det imma på insidan av glaset. Därefter skruvar du på locket – och så kan din plantering stå för mycket lång tid, ja det finns de som anser att den kan klarar sig för all tid, bara din lilla biosfär står ljust men inte i gassande sol och nära varma element. Ljuset gör att fotosyntesen kommer igång och växterna skapar sin egen energi.

Kondens bildas om man sätter på locket för tidigt. Då är det bara att öppna burken igen och låta den stå i några dagar. Foto Kerstin Engstrad
Kondens bildas om man sätter på locket för tidigt. Då är det bara att öppna burken igen och låta den stå i några dagar. Foto Kerstin Engstrad

Vill du däremot på nära håll studera växthuseffektens avigsidor ska du placera din biosfär nära ett element.

För att växterna inte ska bli sneda är det bra att rotera burken så att ljuset når från en ny sida.

Nederländska Pikaplant säljer kaffeplantor i glasburkar. Ett år garanterar de att en planta håller sig så här utan jord. Foto Kerstin Engstrand
Nederländska Pikaplant säljer kaffeplantor i glasburkar. Ett år garanterar de att en planta håller sig så här utan jord. Foto Kerstin Engstrand

Växterna kommer att växa till sig, och precis som ute i naturen kommer de att dö när de blivit för stora. Ett härligt exempel på en biosfärs funktion är britten David Latimers. Det var år 1960 David skapade sin biosfär, just för att han var nyfiken. Enbart en enda gång har han vattnat den, och det var år 1972. Han hoppas att barnbarnen kommer att vilja ärva den, om inte kommer den att ges till det brittiska trädgårdssällskapet.

Och hur ser våra ut två år efter planteringen?

Hösten 2016 gjorde vi två av de planteringar som syns i denna artikel. På luciadagen 2018 såg den ena ut så här:

Kaffeplanta planterad 2016. Foto: Kerstin Engstrand
Kaffeplanta planterad 2016. Foto: Kerstin Engstrand

Kaffeplantan i den större burken ar nått taket och vill ut! Under dessa 2,5 år har vi inte gjort något alls, varken vattnat och heller inte öppnat locket. Det har varit en spännande resa!

Nu vill jag ut! Foto: Kerstin Engstrand
Nu vill jag ut! Foto: Kerstin Engstrand

Har inte bestämt mig om jag ska plantera om den i en större glasburk eller om den ska få växa vidare i en vanlig kruka i kontoret. Troligen blir det det senare för att se hur den klarar klimatförändringen.

Men det blev också en ny liten plantering. Lite stilrenare denna gång, silver i kombination med grönt. Snäckor trivs i fuktig miljö och jag är mycket fascinerad av sniglar och snäckor så årets dekoration var ganska självklar.

Vanlig burk från varuhuset har fått bli ett slutet system där kaffeplantan har fått sällskap av en silverfärgad  snäcka designad av Bea Szenfeld.  Foto: Kerstin Engstrand
Vanlig burk från varuhuset har fått bli ett slutet system där kaffeplantan har fått sällskap av en silverfärgad snäcka designad av Bea Szenfeld. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Uppdaterad 14 december 2018, första gången publicerad 18 december 2016.

 

Nu ska de som ska övervintra äta upp sig. Städa undan, ta bort bräder och annat, likaså fallfrukt. Mördarsnigeln älskar halvruttna äpplen. Foto: Kerstin Engstrand

Vår chefredaktör Kerstin Engstrand är en av landets främsta experter på mördarsniglar. Nu, när regnet har kommit åter efter en varm och torr augusti, är det högsäsong för snigelbekämpning. Igen! På med pannlampan eller ta med ficklampan och ta en kvällspromenad i trädgård i bästa James Bond stil. Det kommer att löna sig.

2015 är ett år som det varit oerhört gott om sniglar och snäckor. Regnvädret började redan i april och fortsatte juli ut. Och sniglarna stortrivdes. Inte nog med det, den milda vinter gjorde att många överlevde och inte heller tappade så mycket i vikt under vinterdvalan. Mördarsniglar och pantersniglar övervintrar en bit ner i jorden, i komposten, under trätrall och i sprickor i murar.

Det lönar sig att gå på snigeljakt. Foto: Kerstin Engstrand
Det lönar sig att gå på snigeljakt. Foto: Kerstin Engstrand

De äldre kommer inte att överleva till vintern men de hinner att fortsätta fortplanta sig långt in på hösten. De yngre kommer att klara vintern. Inför vintern söker de skydd i håligheter ungefär 10 cm ner i jorden, men de kan inte själva gräva ner sig. Har man lerjord ska man inte höstgräva för det ger dem bara ypperliga övervintringsställen. De är aktiva så länge dagstemperaturen är +8 grader och över. Det betyder att de fortfarande kommer att vara aktiva på många håll i landet ända fram till mitten av oktober, vissa höstar till och med i november, kanske till och med en bit in i december. Pigga exemplar har hittats i Uppsala mitt i vintern!

  • Klipp itu de du hittar nu, även de små, för det är de yngre som kommer att överleva vintern.
  • Sprid också ut snigelmedel, typ snigelfritt, där du vet att de brukar påträffas. Snigelfritt innehåller ett medel som gör att sniglarna tappar aptiten. Ända tills temperaturen är runt 8 grader är sniglarna aktiva. Och de vaknar i vår när vitsippan blommar
  • Fallfrukt plockas upp, och det som inte är fräscht för att ätas läggs på komposten. Halvruttna äpplen älskas av sniglar och snäckor, särskilt mördarsniglar.
  • Städa trädgården, ta bort bråte.

Leta efter ägg. Ägg som finns i en snigel som klipps itu klarar sig inte. De ägg som finns inne i en snigel är helt enkelt inte mogna. Ägg som läggs sent på hösten utvecklas kanske inte till ungar. Men det finns rapporter om att äggen tycks tåla en hel del kyla. Man har funnit livsdugliga ägg i februari månad i Uppsala. De påträffades under en presenning, och över häften utvecklades till sniglar. De senaste årens milda vintrar, särskilt i Skåne, klarar mördarsnigelns ägg.

Mördarsnigeln lägger sina ägg direkt på marken, inte nedgrävda i jorden som snäckor gör. Titta under brädor, säckar, krukor, i komposten och under marktäckare eller klätterväxter med mycket blad, där finns de. Äggen är cirka 3–4 mm stora och ser ut som helt runda gråvita pärlor. Oftast ligger de många ihop. En snigel lägger minst 20, men oftast 30–70 ägg per gång. Snigeln är lättast att bekämpa i äggstadiet, kläm sönder äggen helt enkelt. Det kan vara lite svårt att för hand klämma sönder äggen. De rullar runt mellan fingrarna, är lite hala och slinker lätt undan. Lägg dem i en burk och häll kokande vatten på dem, eller mosa sönder dem med en sked.

 

Kerstin Engstrand har testat det mesta när det gäller mördarsniglars favoritkost. Och oavsett vad hon har lockat med så har alltid halvruttna äpplen varit deras favoritmål. Foto: Kerstin Engstrand
Kerstin Engstrand har testat det mesta när det gäller mördarsniglars favoritkost. Och oavsett vad hon har lockat med så har alltid halvruttna äpplen varit deras favoritmål. Foto: Kerstin Engstrand

 

Läs också våra andra artiklar om sniglar!

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

När vitsippan slagit ut är det garanterat att man träffar på mördarsniglar. Foto: Kerstin Engstrand

Rabarber trädgård tar tag i mördar- och pantersniglar. Kerstin Engstrand har studerat dem i över 20 år och ger dig de kalla fakta du behöver just nu om dessa små varelser. Kerstin har järnkoll och vet hur man håller dem i schack. Hon tar också död på några felaktigheter som florerar.

Kerstin Engstrands bästa tips om hur du bekämpar mördarsnigeln.

Göteborgs Botaniska och Gunnebo trädgårdars bästa snigeltips samt andra tips som florerar på nätet.  

Mördarsnigel och pantersnigel, vad är skillnaden?

Mördarsniglarnas favoritkost, älskar, älskar inte

Höstbekämpning av mördarsniglar.

Pantersnigel, från ägg till unge

Sir David Attenboroughs finaste naturminne

Världens nästa största snigel

I  Rabarber trädgård möter du världens trädgårdar, odlare och experter att inspireras av. Och det är gratis att läsa!  

Pantersnigel. Foto: Kerstin Engstrand

Kärt barn har många namn, epitetet ”mördarsnigel” har den fått genom sitt beteende. Den äter ibland sina döda kamrater men det är den inte ensam om, flera sniglar och snäckor är asätare, bland annat trädgårdssnäckan som man på våren kan se även äta på hundbajs. Och pantersnigeln/ leopardsnigeln. Normalt är den en allätare och den största delen av födan består av vegetabilier.

En mördarsnigel och en pantersnigel/leopardsnigel äter middag beståendes av innanmätet av en krossad trädgårdssnäcka. Foto : Kerstin Engstrand

Det är bilder som denna ovan som används som “bevis” för att pantersnigeln/leopardsnigeln äter och mördar mördarsnigeln! Till och med att det finns de som anger att pantersnigeln till och med medvetet aktivt söker upp mördarsniglar för att mörda dem! Denna bevisföring sker på Internet, främst på Facebook. Det är många som “vet”. Dessa skrönor har tilltaget under  våren 2024.

Den spanska skogssnigeln, som den hette tidigare, bytte 2021 officiellt namn till mördarsnigel. Egentligen lever mördarsnigeln i södra Frankrike, västra Spanien och i Portugal men där är den inget problem. Troligen håller där det torra klimatet den i schack. Det var när den kom till Tyskland, Österrike, Schweiz, Sverige, Danmark och Norge med fuktigare klimat, som den också fick sitt smeknamn, mördarsnigeln.

Göteborgs Naturhistoriska Museum angav 2021 i samband med namnbytet att den invasiva arten härstammar med stor sannolikhet ursprungligen från sydvästra Frankrike (norr om Pyrenéerna) och ska heta Arion vulgaris. Att börja kalla arten för fransk skogssnigel på svenska skulle kunna orsaka förvirring – det ligger därför nära tillhands att istället använda det sedan länge i folkmun vanliga, spridda och entydiga mördarsnigel berättar museets snigelexpert, docent Ted von Proschwitz.

Att den en gång kom hit ska inte den lastas för. Den var en gång, och är fortfarande, delvis en ofrivillig fripassagerare. Troligen kom den till Sverige via import av växter eller jord som innehöll ägg och små sniglar. Dess ursprung tror man är den Iberiska halvön. 1975 kom den till Skåne där det första fyndet gjordes utanför Helsingborg. Idag sprids den fortfarande på samma sätt. 1988 noterades den ha kommit till Stockholm. Idag är den konstaterad i över 900 orter och så långt upp som Luleå i Norrlands kustland och Wilhelmina samt Östersund i inlandet. Även i Finland, Norge, Danmark, Tyskland och Österrike är den väl utbredd. Konstigt nog är den inte lika glupsk i Storbritannien, vilket kan bero på att Storbritannien, liksom Spanien och Portugal som den härstammar ifrån, har Atlantklimat. I många länder är också andra, kraftfullare antisnigelmedel tillåtna, medel som inte är tillåtna i Sverige.

Sprider mördarsnigeln sjukdomar? Plötsligt var det svarta rubriker: Mördarsnigeln kan bära på farlig sjukdom! Det lät som om det var en sjukdom farlig för oss människor. Det handlade om potatisbladmögel. Självklart kan en snigel som rör sig mer än gärna bland potatisblast (en mycket stor favoriträtt hos dem) sprida sjukdomar. Likaväl som den kan sprida listeria, men det kan även andra däggdjur och jord. Naturligtvis ska man också tvätta sig noggrant när man hanterat sniglar.

Pantersnigeln, Limax maximus, ser ”farlig” ut. Den är fläckig, mönstrad som en svart-grå leopardpäls. Beroende på hur ljuset faller ser den antingen grå-svart ut, eller orangebrun. Kallas därför också för leopardsnigel. Den blir normalt 15 cm lång eller längre, vanligen 20 cm och upplevs blötare än mördarsnigeln. Pantersnigeln tillhör inte vår inhemska fauna utan har kommit hit från Mellaneuropa. Troligen har den kommit hit på samma sätt som mördarsnigeln men noterades redan på 1850-talet i Stockholmsområdet. Hundra år senare noterades den i Göteborg. Jag såg den första gången i en vacker trädgård i Skåne på slutet av 1990-talet. Den anses normalt inte orsaka några större skador på odlade växter, den ska föredra förmultnade växter. Dock har fler och fler märkt att den också börjar trivas hos oss och ha stor aptit. Den äter gärna godsaker som smultron och jordgubbar också. Och döda trädgårdssnäckor och döda mördarsniglar.

Kål, titta noga så ser du både en pantersnigel, en mördarsnigel och flera små ungar av obestämd art. Troligen finns där även åkersniglar. Foto: Kerstin Engstrand

Den är införd i vårt land och därför inte fridlyst som det ibland påstås.

Pantersnigeln kan i fångenskap visa för snigelvärlden aggressiva tendenser. Men ryktet om att den skulle bita ihjäl mördarsniglar är inte korrekt. För det första så har pantersnigeln, liksom mördarsnigeln, inga tänder. De har en radula, som en knottrig tunga, även kallad rivtunga. De raspar sönder maten. ”Tandämnena” är dessutom inga tänder utan hornämnen och är bara någon millimeter höga. Däremot är det troligare att de äter snigelägg, oavsett om det är mördarsnigelägg eller andra sniglars ägg. Mördarsnigelns ägg ligger på ytan, under exempelvis marktäckare, vilket gör att de är lätta för pantersnigeln att komma åt. Dessutom är mördarsniglar mycket kraftigare än pantersniglarna, en fullvuxen mördarsnigel är som en stor seg muskel. Men jag har ofta sett pantersniglar kalasa på döda sniglar och snäckor tillsammans med mördarsniglar. Utan att skada varandra. Se bild i början av denna artikel.

Antisnigelmedel med ferramol, och nematoder, angriper även pantersniglar.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Läs om hur du bekämpar mördarsnigeln här.

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...