Som liten älskade jag att plocka gökärt, Lathyrus linifolius, vars pyttesmå luktärtsliknande blommor ändrade färg under blomningen. Jag fascinerades av blommornas olika färger, lila, mörkblått, lite rosa, ibland till och med turkosblått. Vanligen började blommorna gå i rosa för att utvecklas mera till purpur och violett. Jag torkade dem och trädde dem på tråd till halsband.
Foto: Kerstin Engstrand
Som vuxen har jag släktingen vårärten i min trädgård, den klassiska blålila och sorterna ‘Roseus’ och ‘Rosenelfe’ som går i rosa. Det finns även vita namnsorter som ‘Albiflorus’, ‘Alboroseus’ och ‘Albus’. Samt de mycket spännande i olika blåa toner: Heavenly Blues’, ‘Cyaneus’, ‘Rainbow’ och ‘Splendens’ så man kan roa sig att gå på jakt i trädgårdsbutiker.
‘Roseus’ Foto: Kerstin Engstrand
Alla blommar i maj – juni och blir cirka 30 till 40 cm höga. Med tiden bildar vårärten en rejäl tuva, den liknar då en liten elegant minibuske.
Den trivs både i sol och i halvskugga och i alla jordar! Den har bara ett aber, det är lätt att rensa bort den tidigt på våren då den då är så tunn och skir. Vårärten är även en fin snittblomma!
Man brukar ange att plantavståndet ska vara 35 cm. Man mäter från mitten av en planta till mitten av nästa planta. Vill du fylla en hel pallkrage, dvs en m² så räkna då med åtta plantor.
Att vårärten tillhör familjen ärtväxter ser man främst när fröställningarna bildas – de ser just ut som ärtskidor.
De bästa apelsinerna säljs från januari och framåt. Då finns även blodapelsiner, som handlarna numera kallar för röda apelsiner då de tror att vi konsumenter tycker att ordet blod är för otäckt.
Jag styckfryser först delarna innan jag packar in dem i fryspåsar eller burkar.
Att frysa in hela, skalade apelsiner är ett bra knep. Ok, de går även att frysa in i halvor eller fjärdedelar. Vad gör jag med dem? Jo, jag tar fram dem och river apelsin över frukostyoghurten eller någon dessert eller bakverk. Apelsinen hinner inte tina så den läggs tillbaka i frysen igen.
Visste du att man i Turkiet och andra länder runt Medelhavet gärna river färsk aubergine i sin frukostyoghurt? Eller äter färska dadlar med yoghurt, en bra frukost man håller sig länge på.
Och i klyftor
Även klyftor med skal fryser jag in. Ekologiskt odlade blodapelsiner sparas för att göra apelsinpotatis eller att ha i grytor. Läs mer om hur du gör den godaste apelsinpotatisen här.
När vitsippan blommar är det dags att börja faga trädgården. Det vill säga klippa ner allt fjolårsvisset. Lejonparten av perennerna bjuder då på en hel del torrt växtmaterial. Rester av vackra fröställningar och bladstrån som gjort sitt. Det finns en växts vissna, torra blad som jag ömmar särskilt för och det är strandirisens. På våren ligger de ofta som en krans runt plantorna, kaffebruna till färgen. Eller är de konjaksfärgade?
Nåväl, färg kan man alltid diskutera en dessa är ovanligt sega och tåliga! Så jag spar dem. De kommer till användning att binda upp vissa växter och för att knyta ihop bladen över blomkålen så att den blir vit och fin.
Bästa fågelmaten! Fina som dekoration inomhus, det finns växter som är extra roliga att odla.
Hirs ‘Violaceum’, Panicum miliaceum ‘Violaceum’ är ett lättodlat dekorativt gräs. På sensommaren och början av hösten utvecklas de dekorativa hängande axen som först går i grönt för att senare skifta i lila. Väl torkat skimrar de i guld! Dessutom så sitter fröna kvar utan att skräpa ner. Så axen fungerar fint som dekorativa inslag i hemmet och ute i trädgården – som fågelmat. Att det drar till sig fåglar är bra – då hjälper de att även leta efter ohyra som bladlöss. Hirs blir cirka 140 cm högt. Många florister använder också detta hirs som utfyllnad i buketter.
Foto: Kerstin Engstrand
Kvastdurra, Sorghum bicolor, ett annat alternativ är kvastdurra som blir rejält mycket högre än hirs. Två till tre, ibland fyra meter är inte ovanligt! Men är lika lättodlat!
Främst odlas durra för mat, det finns otaliga sorter – till och med sockerdurra. Kvastdurra odlas fortfarande i de baltiska staterna, Ungern och i Rumänien. Som namnet anger så har den använts för att göra kvastar av blommvipporna. Fungerar också som fågelmat.
Foto: Kerstin Engstrand
Prydnadshirs, Setaria italica ’Hylander’, denna namnsort är efter en svensk, Nils Hylander. Jämfört med hirs och kvastdurra är denna mera slående, mera grafiskt vacker. Fungerar bra som solitär i en rabatt. Kolvarna fungerar som snittblomma i både färskt som torkat tillstånd. Samt som fågelmat under vintern. Blir cirka 150 cm högt.
Så lyckas du:
Foto: Kerstin Engstrand
Förkultivera inomhus för senare utplantering. Så sent som i maj fungerar det bra att förkultivera. Går även att direktså i maj direkt på växtplatsen. Men skydda sådden med fiberduk, fåglarna har bra spaning på fröna och drar även gärna upp småplantorna.
Täck fröna lätt med jord. Vad menas med lätt? Jo 2-3 mm. Fröna gror oftast efter fem dagar men ibland kan det hända att det tar10 eller 15 dagar.
Vackrast blir det om du planterar flera plantor tillsammans, typ fem per grupp. Men kvastdurran blir maffig även på rad. Plantera ut efter det att sista frostrisken är passerad.
Hirs är också snyggt tillsammans med dahlior.
Fågelmat – bind kvastar/buketter
Bind gärna tunna tyllpåsar runt kolvarna så skyddas de från att ätas upp förtidigt. Det går att nå även fyra meter hög kvastdurra, de kan lätt böjas ner mot marken.
Foto: Kerstin Engstrand
På vintern blir det snyggt att binda ihop flera fröställningar och hänga upp i trädgården. Det kommer fåglarna att älska! Och du slipper fågelbord att göra rent. Detta tips kommer från Arthur Parkinson och Sarah Raven.
Pumpa är roligt att odla! Den enorma växtkraften och de vackra formerna gör detta till något alldeles extra. Dessutom lär man sig odlingsteknik. Vad få vet om är att pumpa är mycket lätt att lagra i rumstemperatur. Även i temperatur som + 22 grader. Pumpa är dessutom bar mat, lätt att ha i grytor, ungsrosta, göra soppa på med mera.
Cucurbita maxima, ofta kallade jättepumpor eller matpumpor men även under benämningen vintersquash är de som klarar kyla bäst samt är lättast att långlagra i rumstemperatur. Cucurbita peposorterna brukar kallas för trädgårdspumpa. Ibland anges dock maxima vara en undergrupp av pepo. C. pepo har en mängd undergrupper där vi träffar på de klassiska sommarskördande frukterna av zucchini/squash men även prydnadspumpa, pajpumpa, spagettipumpa med flera.
Det finns otaliga att välja bland, i alla de former och färger. Hösten 2018 hade Göteborgs Botaniska trädgård en magnifik pumpautställning. Bland de mängder de där visade har jag valt ut mina favoriter.
Det blev tio sorter av C. maxima och sju av C. pepo samt en ”överraskning”.
10 mycket odlingsvärda sorter av C. maxima:
Foto: Kerstin Engstrand
Galeux d’Eysines är den verkliga favoriten i Frankrike. Anses av fransmännen vara den absolut godaste och jag håller med. Det är en rolig pumpa, den får knottror på skalet som ser ut som ditlagda jordnötter i sitt skal. De utvecklas ganska sent, i regel när tiden för mognad börjar närma sig. Den är både den vackraste och fulaste vintersquashen. Vacker på grund av färgen, skalet är orange till laxrosa och mer eller mindre knottrigt och vårtigt. Köttet är kraftigt orange och sött. Är perfekt för att ungsbaka och mycket god i soppor. Rubriceras som normalstor, de plattrunda frukterna brukar väga mellan 3 – 5 kilo.
Sorten härstammar från Galeux, därav namnet och större mera kända stad är Bordeaux. Lär ha blivit omnämnd för första gången 1883. Är en pålitlig sort, ger även bra skörd en dålig sommar som sommaren 2021. Den är ingen långlagrare utan bör ätas upp innan våren, mina brukar bli dåliga efter jul. Utvecklingstid: 95 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Blue Hubbard är från 1870 är en riktig klassiker bland de storväxta sorterna. Man lägger märke till den! När den tronar i kökslandet så hör man många ropa ”titta där!”. Blue Hubbard har onekligen ett annorlunda utseende. Den silverblå färgen gör den dessutom nästan självlysande. Vanlig skörd är pumpor på runt 15 kilo. Bli inte orolig om dina enbart väger ett par kilo, de är helt ok att äta. Orange fruktkött. Bra att lagra i ett år utan problem. Ger bra skörd även mindre bra somrar. 105 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Blue Ballet anges ofta som lillebror till ’Blue Hubbard’. Blue Ballet får frukter om ett till två kilo. Gulorange fruktkött som av många anses ha en lätt nötaktig smak. Är inte den mest lättlagrade men ett halvår brukar fungera bra. 95 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Marina di Chioggia är en välkänd klassisk sort från nordöstra Italien, orten Chioggia ligger i närheten av Venedig. Frukten är plattrund, väger två till tre kg. och har ett knottrigt mörkgrönt till brungrönt skal. På bilden syns inte knottrorna, eller bucklorna som en del kallar dem, då det är pumpans undersida du ser. Orangegult fruktkött och anses vara en av de godaste. Går att lagra länge. 100 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Green Hokkaidosäljs även under namnet ’Blue Kuri’. Som namnet anger så är detta en japansk sort. Om du odlat den kända och lättodlade samt rikgivande ’Uchiki Kuri’ så är denna ett bra komplement, dock är Green Hokkaidos frukter mindre och plantorna inte lika rikgivande. Gult fruktkött som har en lite annorlunda konsistens, fast, inte så trådigt, lite torrt men ändå sött som smör är det många som beskriver det som! Green Hokkaido slänger ut långa rankor. Lagringstålig. 98 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Guatemalan Blue är som namnet anger en sort från Mellanamerika. Som du ser av formen så kallas den att vara av banantyp. Mycket god. En frukt väger som maximalt tre kilo och blir då cirka 40 cm lång. Orange fruktkött som är helt slätt. 100 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Golden Hubbard tidig som är en suverän långlagrare. Mycket kraftigväxande och frukterna väger i regel runt två till fyra kilo. 90 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Uchiki Kuri säljs även som ’Orange Hokkaido. Detta är den traditionella japanska vintersquash, oerhört vacker med sina rödorange frukter. Frukterna har en bra storlek, de blir i regel mellan ett till två kilo tunga. Orange fruktkött som är nästan helt fiberfritt och vars smak har en lätt söt och nötliknande ton. Mycket lättlagrad. 92 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Crown Prince kommer ursprungligen från Sydafrika och är känd för sin goda smak, den är både söt och har en lätt touch av nötter. Dessutom mycket hållbar. Går at lagra i ett par månader, cirka tre och föredrar att lagras svalare än rumstemperatur. Blir en rund och lite platt pumpa med skal i grön-stålfärg och med orange fruktkött. Får halvlånga rankor vilket innebär att den kräver inte så mycket plats. Odlad den i pallkrage så hittar du frukterna precis utanför pallkragen.
Foto: Kerstin Engstrand
Jarrahdale är oftast mera grön än den på bilden, färgens anses vara blågrå. En mycket vacker pumpa som är populär att ha som prydnad men är för oss en tillgång i matlagning. En pumpa väger i regel mellan fem och sju kilo.
7 mindre sorter, av C. pepo:
Foto: Kerstin Engstrand
Cream of the Crop, en ganska ny sort, kom någon gång på 1980-talet och blev direkt min favorit. Dess smak är lätt nötig. Varje frukt blir ca 15 cm hög och en är alldeles lagom som tillbehör för två personer. Buskvariant. Tar cirka 90 dagar på sig att bli skördeklar.
Foto: Kerstin Engstrand
Delicata Zeppelin, namnsort från 1894. Blir 15 – 20 cm lång. Att den fått heta Zeppelin förstår man när man ser dess form. Mycket god som ugnsbakad. Anges som normalstor och en frukt väger runt ett halvt kilo. Extra rolig att odla då den är både god och synnerligen dekorativ. Den är randig, ränderna är i början gröna men efter en tids lagring går de över till orange. Växtsättet är ganska kompakt varför ingen större yta behövs. Många anger att den är lite kräsen, den föredrar en bra och lång sommar. Lagringsduglig i ett par månader. 100 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
New England Pie, denna ser man inte så ofta frön till men den är en av världens mest odlade pumpasorter. Är en orange pumpa från USA och lär ha introducerats före 1863. Varje pumpa brukar väga mellan lite mer än ett kilo upp till tre kilo så den har en bra storlek. Fruktköttet är kraftigt orange med bra smak. Observera att innan den är mogen har skalet gröna fläckar, så det är normalt och ingen sjukdom. Och den går att ta in som fläckig, den blir orange efter ett tag, vanligen efter två till tre veckor inomhus. Säljs även under namnet ’Small Sugar’. 100 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Lemon squash, frukterna är verkligen citrongula! Har ett kompakt växtsätt och en planta ger riklig skörd. Det gäller att skörda hela tiden så kommer det mer. Kännare anser att man ska skörda när frukten är runt fem centimeter i diameter – som en citron. Som alla mycket god att ugnsbaka men även steka i skivor. 50 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Sweet Reba, är en så kallad Acorn-squash, det vill säga dess form liknar ett ekollon och de brukar därför även kallas för ollonpumpor. Flera i vår lista har den formen och de är synnerligen lätta att odla. Sweet Rebas frukter brukar bli mellan ett halvt till ett kilo tunga. Räkna dock med att en planta ger normalt minst tre frukter. Fruktköttet anges som sött och torrt! Har ett buskliknande växtsätt. Vid lagring går den från mörkgrönt till orange och räkna med en maximal lagringstid om tre månader. 90 dagar. Namnet Reba lär vara en förkortning av Resistant Early Bush Acorn.
Foto: Kerstin Engstrand
Rondini, är en småväxt men rankande planta och är känd för sin tidiga skörd. Nu talar vi om frukter som är apelsinstora. Minst fem oftast tre gånger fler frukter brukar en planta ge. Rondini är till en början grön men går över till orange under lagring. Trots det italienska namnet så är den bördig från Sydafrika. 80 dagar. Rondini går även att skörda under sommaren.
Foto: Kerstin Engstrand
Table Star, är en stjärna, varje frukt väger mellan ett halvt till ett kilo och har orange och saftigt fruktkött. Buskigt växtsätt, dvs den ger inga rankor. Kan lätt odlas i stor kruka.
Samt en överraskning!
Foto: Kerstin Engstrand
Turbanpumpa, ’Red Turban’ och ’Turkish Turban’, dessa ser man mest använda som dekorationer men de går utmärkt att äta. Varje frukt brukar skördemogna väga mellan ett oh tre kilo. Orange fruktkött med en söt och nötaktig väldigt god smak. 95 dagar. Turbanpumpor kallas även för Fransk turban.
Ätbara blommor köper de trendiga restaurangerna in för dyra pengar – i alla fall om man tittar på kilopriset. För några år sedan nämnde vi på Instagram att olika sorters bönors blommor både är vackra och ätbara. Sedan dess kommer det titt som tätt frågor om detta.
Det finns till exempel trendigt svarta bondbönsblommor som kan vara lite svåra att få tag på men om du hittar dem så köp! De är roligare att odla för blommornas skull än för bondbönorna. Och de väcker uppmärksamhet, både i trädgården och på tallriken!
Foto: Kerstin Engstrand
Lättare är det att få tag på vanliga vitblommande men även de starkt rödrosa finns.
Foto: Kerstin EngstrandFoto: Kerstin Engstrand
Rosenbönor/blomsterbönor
Bönor av rosenböna. De gror snabbt och växer sedan ännu snabbare. Blir ett par meter höga! Foto: Kerstin Engstrand
Rosenbönor har lite dåligt rykte om sig, att de ska vara giftiga. Blommorna går utmärkt att äta, likaså kan man anrätta bönskidorna när de är små och mjälla på samma sätt som vanliga brytbönor. De är mycket snabbväxande.
Foto: Kerstin Engstrand
En favorit är sorten ‘Sunset Runner’ som älskas av humlor och bin! Den ska förstås planteras så att du kan njuta av den i motljus vid solnedgången.
En annan mycket odlingsvärd sort för både bönskidor och blommor är ‘White Lady’:
Foto: Kerstin Engstrand
Två andra rosenbörnor är ‘Hestia’ och ‘Painted Lady vars blommor går i vitt och korallrött. ‘Hestia’ är lågväxande och därmed tidig medans ‘Painted Lady’ är högväxande.
Foto: Kerstin Engstrand
Brytbönor
Bland brytbönorna finns det många sorter men leta särskilt efter de som är lilablommande.
Plötsligt så vill alla ha en växt och ser man denna ros förstår man varför för det är inte för priset skull man köper den utan för dess unika utseende.
Den säljs även under namnen ’Soul Sister’ eller ’Wekbijou’ där ‘Wekbijou’ är det registrerade namnet vilket kan vara bra att veta då du söker efter den på nätet. Jag fick tack vare det tag i fem plantor från Holland för samma pris som en kostade här i Sverige. Den har funnits ute på marknaden sedan 2012.
Foto: Kerstin Engstrand
Oftast säljs den barrotad, dvs utan kruka. Det är ett vanligt sätt att sälja rosor på.
’Koko Loco’ är en vackert formad ros som det räcker med endast en blomma för att man ska upptäcka den och hänföras. Förutom att den utslagen är nästan helt perfekt formad så är det färgen man attraheras av. Knopparna går mera i bränt rödorange vilket senare syns på undersidan av kronbladen på den utslagna blomman.
Foto: Kerstin Engstrand
Därefter kommer frågan, vilken färg har egentligen ’Koko Loco’?
Den brukar kallas för chokladros och den är ganska nära färgen av Marabou mjölkchoklad. Andra skulle nog säga nougatfärgad.
Varje enskild blomma har en diameter på cirka 12 cm och med mängder av kronblad. Väl utslagen ändrar den efter ett tag till en annan färgnyans, mera som kaffe med mjölk med en gnutta lavendellila. Och även om du bara har en enda utslagen blomma så ta gärna in en för att känna dess doft! Den doftar lätt sött.
Varje buske blir cirka 70 – 90 cm hög och lika bred. Oftast börjar den blomma redan i juni för att sedan återkomma med sen blomning i september och oktober.
Den lär vara en korsning mellan Blueberry floribunda och ’Pot O’Gold’ och togs fram 2008 av Christiand Bédard, USA.
Foto: Kerstin Engstrand
Soligt läge, näringsrik jord och beskär den på våren. Det anges att man bör kupa den på hösten inför vintern. Det har jag ibland missat men den har ändå överlevt. Härdig upp till växtzon 3. Den säljs ofta som barrotad planta. Då kommer plantorna i plastpåsar utan jord. De har i regel förvarats i kylrum så de har då inget grönt. Den går bra att plantera både på hösten och på våren.
Barrotade plantor är lättare att sända per post. Och skulle du inte ha tid att direkt planterade dem vid ankomst så kan du lägga paketet svalt, i kylskåpet eller annat utrymme med motsvarande temperatur. De kan även ”jordslås” ute, dvs man lägger plantorna på jorden och täcker lejonparten av plantan med jord.
Vid plantering av rosor så är det viktigt att rötterna får gott om plats. Gräv en rejäl grop. Låt även plantorna dra vatten i någon timme innan planteringen. Det går lättast genom att sätta dem i en vanlig hink med vatten i.
Här är det viktigt att hitta utbuktningen på stammen, vanligen ser den ut som en knöl och den hittar du där stammen möter rötterna. Plantan ska planteras så att ”knölen” kommer 10 cm under jordytan. Varför har då plantan en knöl? J det är förädlingsstället, plantan är ympad på en härdigare sort.
Vi kan nog utan skryt säga att vi är bäst på att bjuda på reportage från världens främsta trädgårdsutställning: Chelsea Flower Show som varje vår, i maj månad, hålls i London. Det är det brittiska trädgårdssällskapet, RHS, The Royal Horticultural Society, som arrangerar. Under en knapp vecka vallfärdar tiotusentals trädgårdsentusiaster hit. Med Chelsea börjar trädgårdssäsongen.
Biljetter säljs redan hösten innan och mer information kan du hitta påRHS:s hemsida. Är du medlem får du möjlighet att köpa biljetter lite tidigare än andra och till rabatterat pris.
Foto: Kerstin Engstrand
Unik kunskap
Med kunskap om Chelsea sedan decennier så får du därför många extra vinklar. Lägg märke till att vi har angett varje trädgårds storlek. Storleken är viktig, det visar hur mycket man kan göra på liten yta! Den minsta är på 20 kvadratmeter (4 x 5 meter), de största är 12 x 22 meter och många är på runt 100 – 120 kvm. Dessutom balkonger på 10 kvm och uteplatser på 12 kvm.
Foto: Kerstin EngstrandFoto: Kerstin Engstrand
Här får du inspiration från världens främsta trädgårdsdesigners. Och skänk dem gärna en extra tanke, allt är uppbyggt på tre veckor. Detta är en yrkeskunskap utan dess like.
I 12 artiklar och med över 200 bilder kan du njuta av denna unika utställning Chelsea Flower Show 2022. Det innebär bland annat hela:
12 stora trädgårdar
10 mindre trädgårdar
9 balkonger & uteplatser
Klicka på texten så öppnas artikeln i en ny flik/fönster. Du kan även gå in under Inspiration och där under hitta Chelsea Flower Show. Där hittar du även mängder med artiklar från tidigare Chelsea.
Iris ‘Kent Pride‘ från Body Shops trädgård. Växttrenderna på Chelsea Flower Show 2022 var väldigt lika 2015 års växttrender både när det gäller färger och sorter. Foto: Kerstin Engstrand
Sarah Eberele med 2022 års guldmedalj "på säkert" ställe. Foto: Kerstin Engstrand
Andy Sturgeon och Sarah Eberle är två av flera verkliga Chelseaveteraner. Dessutom ytterst priebelönta. Sarah är en klass för sig, hon är den enda som fått alla de olika slag av utnämningar man kan få och dessutom i alla de olika kategorierna.
De fick 2022 guld – förstås. I år bjöd de på lite annorlunda trädgårdar än vad de vanligtvis brukar skapa. När det gäller titeln Best in Show i kategorien Show Gardens låg Andy med sin trädgård och bäverträdgården på samma antal poäng. Så då fick domarna välja. Mer om bäverträdgården kan du läsa här. Sarah var Sarah någon poäng efter. De kan sina saker!
Till vänster detalj från Sarahs, till höger från Andys:
Foto: Kerstin EngstrandFoto: Kerstin Engstrand
Trädgårdarna var lika stora, 12 x 22 meter och som alla idéträdgårdar byggs de upp under tre veckor med byggstart runt Valborg.
The Mind Garden
Foto: Kerstin Engstrand
Design: Andy Sturgeon Konstruktion: Crocus Sponsor: Mind och Project Giving Back
The Mind Garden är tänkt för att skapa kontakt, med varandra, med en själv och med växter. Mängder med halvmåneformade låga murar skapade ett tempo men också ett lugn. Man såg varandra och man var även delvis dold. Flödet görs sig bäst på film, stillbilder gör den inte rättvisa.
Stora gräs, som Celtica (Stipa) gigantea, jättefjädergräs, dyker upp lite var stans och skapar både en aha-upplevelse som rörelse. Man förnimmer vinden.
Foto: Kerstin Engstrand
Murarnas sträva yta förstärker växtlighetens frodighet. De inbjuder även till beröring samt avger värme. Flera sittplatser finns i anslutning till murarna.
Daggros,Rosa glauca och vallmon Lauren’s Grape återkommer flitigt i trädgården. Lauren såg vi i flera trädgårdar – en verklig favorit bland trädgårdsdesigners.
MEDITE SMARTPLY Building the Future
Foto: Kerstin Engstrand
Design: Sarah Eberle Konstruktion: Landform Consultants Sponsor: MEDITE SMARTPLY
En urskog på Chelsea? Sarah Eberele är skicklig på att tänja gränser. Plötsligt stod man inför något annorlunda, stort, gigantiskt stort och frodigt. Växtmaterialet var typiskt brittiskt men känslan som skapades var regnskog.
Det såg ut som en grotta gjord av sten, kanske skiffer? Kommer färgen från järn? Hur klarar man av att bygga något så stort och som ser så tungt ut? Frågorna dök upp. Så kom svaret – det är MEDITE SMARTPLY- och vad är det ? Jo ett modernt material gjort av – trä!
Man kände sig liten. Se på bilden ovan så ser du proportionerna. Uppe på toppen växte en tall. Till höger skymtar en damm.
Foto: Kerstin EngstrandFoto: Kerstin Engstrand
Dessutom hörde man porlande vatten. Ett vattenfall!
Det känns som en skog. Det är en skog! Saknas nästan bara John Bauers tomtar och troll. Denna idéträdgård har Sarah skapat för sig själv. För sin egen utveckling. Sarah har varit verksam som trädgårdsdesigner och landskapsarkitekt nu i cirka 45 år. Hon är känd för att tänka utanför boxen men detta hade nog få tänkt sig. Detta är drama. Helt fantastiskt dramatiskt.
Här några fler detaljer, återigen samma trämaterial:
Trädgården fick guldmedalj och pris för bästa konstruktion i kategorin Show Gardens. Och allt på 12 x 22 meter! Det ni, detta är skicklighet ut i fingerspetsarna!
En som i regel alltid brukar vinna guld och publikens favoritpris och är en välkänd mästare på just cottage gardens. En som var på Chelsea för första gången och siktade på guld men fick “bara” silver. Fick dock revansch när publikens favoritpris tilldelades. Vilken av dem var bäst på perenner? Läs och se själv:
The Perennial Garden ‘With Love’
Foto: Kerstin Engstrand
Design: Richard Miers Konstruktion: Stewart Landscape Construction Sponsor: Perennial – Helping People in Horticulture Storlek: 10 x 22 m. Fick silvermedalj och publikens favorit.
Det var en vacker trädgård men vad som gjorde att den stod ut lite extra var detta av Alfred Lord Tennyson:
If I had a flower for every time I thought of you
Den föll man för! Trots att skylten var en neonskylt och upptog fonden. Dessutom så uttalade Richard det så fint. Ofta ser man ett längre citat: “If I had a flower for every time I thought of you…I could walk through my garden forever.” Sponsor till denna trädgård var Perennial, en 183 år gammal välgörenhetsorgansiation som stöttar trädgårdsarbetare som har drabbats svårt ekonomiskt.
Foto: Kerstin Engstrand
Utformning var klassisk men med de moderna inslagen, som ljusskylten och sittmöblerna lyftes dess design att bli mera elegant. Skulpturer bidrog också till den känslan men det var en “sval” trädgård trots mängden växter. Avenbokshäckar ramade in.
Foto: Kerstin Engstrand
Som “tak” fanns åtta hagtornsträd alla elegant plattan i formen. Skulpturerna är skapade av Tom Stogden och Jack Eagan.
Foto: Kerstin Engstrand
Även fyra flergrenade papegojbuskar, Parrotia persica, som verkligen är mycket odlingsvärda och rubriceras som ett framtidsträd fanns planterade. Dock är de som vackrast på hösten. Mer om papegojbuske kan du läsa här.
Foto: Kerstin Engstrand
Richard var inte helt glad över silvermedaljen men fick i slutet av veckan pris som publikens favorit.
Som god tvåa i publikomröstningen kom The RNLI Garden skapad av Chris Beardshaw (se mera här nedan) och på tredje plats bland publikens favoriter kom Morris & Co av Ruth Willmott som du kan läsa om här.
The RNLI Garden – Chris Beardshaw tog guld – igen!
Foto: Kerstin Engstrand
Design: Chris Beardshaw Konstruktion: Cultura Group, EGIDOS och James Gray
Sponsor: Royal National Lifeboat Institution och Project Giving Back Storlek: 10 x 22 meter.
Jag har slutat hålla räkning på hur många guldmedaljer Christ fått under åren. Hans design är alltid ett säkert kort. Vad som kännetecknar hans design är dels mängder av perenner men han var också tidig med att införliva konst i form av skulpturer eller prakturnor.
Foto: Kerstin Engstrand
Årets trädgård var skapad för RNLI, Royal National Lifeboat Institution. En viktig detalj var lampan i byggnaden. Just en sådan lampa används på land för att man ska hitta hem. Paviljongen var byggd i ek.
Foto: Kerstin Engstrand
Stenläggningen var också en klass i sig, vacker att titta på och skön att gå barfota på! Purbecksten och är en sten som man brutit sedan romartiden. En kalksten som fått sitt namn efter ön Purpeck i Dorset.
Tall och Kinesisk alm, Ulmus parvifolia, var två stora träd som fanns med, träd valda för att de förr, i början av 1800-talet, användes vid livbåtsbyggande.
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. OK