Sida 38

Ginkgoträd i Tokyo. Foto: Kerstin Engstrand

På väg in till Tokyo med tåget från flygplatsen så blinkar det plötsligt till i skärmen i taket. Guldgula blad mot blå himmel visas och så kommer texten:

Självklart meddelar man i samband med väderrapporten vilken växt som är som vackrast just idag.  Foto: Kerstin Engstrand
Självklart meddelar man i samband med väderrapporten vilken växt som är som vackrast just idag. Foto: Kerstin Engstrand

Det ni alla lokaltrafikbolag Sverige runt, när uppmärksammade ni att exempelvis magnoliaträden blommar i en park eller att påskliljorna har slagit ut? Vad säger exempelvis SL, det finns ju mängder av ginkgoträd på söder. Hela Hornsgatan är full. Över 250 träd som lyser som guld på hösten. Har ni uppmärksammat stockholmarna när träden fick gula blad? Det vore väl trevligt om vi kunde kopiera japanerna, vi sägs ju alla ha en liten bit av Linné inom oss. Carl von Linné, blomsterkungen är faktiskt mera känd utomlands än här hemma.

Elegant är ginkgoträdet. Ytterst elegant. Foto: Kerstin Engstrand
Elegant är ginkgoträdet. Ytterst elegant. Foto: Kerstin Engstrand

Ginkgo brukar vi idag säga efter det vetenskapliga namnet Ginkgo biloba men det förekommer även som kinesiskt tempelträd.

Det är ett särdeles unikt träd. Dess närmaste släktingar lär vara barrträd och kotteplamer! Men det är ett lövfällande träd.

Kinesisk visdom:

Ha alltid ett ginkgoblad i plånboken,

för då blir du aldrig fattig.

Ovanstående lärde vi oss av Henrik Sjöman från Göteborgs Botaniska trädgård, Henrik är Sveriges Mr Träd. Och numera snart hela Europas Mr Tree, känd bland annat från Kew Gardens.

Tre ginkgoblad och ett lönnblad i Göteborgs Botaniska trädgård. Foto: Kerstin Engstrand
Tre ginkgoblad och ett lönnblad i Göteborgs Botaniska trädgård. Foto: Kerstin Engstrand

Det lär härstamma från träd som växte för över 100 miljoner år sedan och kan ha funnits på vår jord långt innan vanliga blommande växter fanns.

Dinosaurier år dem. Trädet är ett unikum, det finns inget annat träd som liknar ginkgon.

Inte dumt, eller?

Och du kan ha ett ginkgoträd i din trädgård. Det klarar till och med att planteras när det är snö ute, förutsatt att trädet är i vila. Det gjorde man i Stockholm 2010, i december planterades träden på Hornsgatan. De står där än. Det är inte lätt att plantera träd längs Hornsgatan. Det finns mycket som konkurrerar under mark, en infrastruktur i sig finns därunder. Man fick bredda trottoarerna för att kunna plantera. 250 träd pryder nu gaturummet.

Ginkgo trivs i stadsmiljö, du har säkerligen sett det kanta gatorna i trafiktäta New York. Även på Skansen har man planterat en ginkgo. De första träden lär ha planterats i Sverige på mitten av 1940-talet, kanske till och med tidigare. Det ryktas att det ska finnas ett mycket gammal, ja i alla fall närmare 100 år gammalt på en innergård i Stockholm.

Det är ett elegant träd som kan bli mycket gammalt, det finns uppgifter att man kommit fram till att det finns träd i Kina som är över 1200 år gamla. I Hiroshima, Japan berättas det att några ginkgoträd som växte ett par kilometer från platsen där atombomben detonerade 1945 klarade sig. Jag har bara fått det berättas för mig, jag har inte sett dem och vet heller inte om de finns kvar.

Okej, en varning, det kan bli över 25 – 30 meter högt men risken att du ska få uppleva det är nog ganska liten. Det klarar bra att växa i vårt klimat men det växer inte lika fort som i exempelvis Japan. Här brukar det bli maximalt 15 meter högt. Börjar du drabbas av habegär?

De utsöktaste blad

Det är för de utsökt vackert formade bladen man främst odlar en ginkgo. Samt för dess svindlande historia förstås. Bladen är solfjäderformade och kan bli upp till 10 cm långa. Andra kanske skulle säga att de liknar en hjärna, biloba som återfinns i det vetenskapliga namnet, betyder just två lober.

Ginkgon färgar också marken med guld. Foto: Kerstin Engstrand
Ginkgon färgar också marken med bladguld. Foto: Kerstin Engstrand

1691 lär vara första gången en västerlänning fick se ett ginkgoträd. Det var Engelbert Kaempfer som såg dem planterade vid tempel i Japan. Trots sin ålder och härstamning finns bara en enda art, och den växer vilt i spridda delar av de kinesiska bergen. Den hittades på nytt 1989 av Peter Del Tredici från Harvard. Det är avkommor från dessa träd som kinesiska och japanska munkar i århundraden spritt ginkgon vidare. Därav att det oftast kallas för tempelträd.

Se upp för honträd
Honträd fullt av frukter. Foto: Kerstin Engstrand
Honträd fullt av frukter. Foto: Kerstin Engstrand

Ginkgo lär betyda silveraprikos och det passar ju bra när man ser frukterna. Fröet ser ut som en rund honungsgul kula med en diameter på cirka 2 cm.

Våra kommuner planterar hanträd. Det är också hanträd som säljs i plantskolorna. Varför det? Jo, man vill inte ha honträd, För fröet stinker. Och ett honträd släpper mängder av frö. Om du någon gång känt doften av härsket smör så vet du hur det luktar. Stanken beror på att fröet innehåller smörsyra. Fröet går att äta, i många asiatiska länder avnjuts de skalade fröerna kokta. Inget man ska äta många av. Just för att undvika honträd så sticklingsförökas ginkgo. Är du intresserad av att få tag på frö så finns chansen i Trelleborg. På 1950-talet planterade man ett 70-tal träd längs Nygatan Och bland dem finns några honträd.

Ginkgofrö som grott. Foto: Kerstin Engstrand
Ginkgofrö som grott. Foto: Kerstin Engstrand
Satsa på ett så stort exemplar som möjligt
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Tänk på att välja så stort träd som möjligt. Unga träd klarar inte kyla. Unga träd har också extra spröda grenar och gör att de lätt bryts av snömassor. Det kan i och för sig vara en fördel att grenarna just bryts av istället att fläkas av då fläkskador är svåra att läka.

Växtplats: Sol eller halvskugga, säkrast i skyddat läge.

Jorden ska vara näringsrik och fuktighetshållande.

Man anger att ginkgo är härdig i växtzon 1–2 men det finns exemplar i privata trädgårdar i växtzon 4 som växer ganska öppet och i förbättrad lerjord. Väl etablerat klarar det torrare förhållanden. Det finns även rapporter om ginkgoträd som klarat sig i zon 5-6, i ytterst väldränerad växtplats. Mitt exemplar växer i  zon 3 på gränsen till zon 4.

Idag finns det flera namnsorter, ‘Mariken’ är vanlig i Sverige och är svagväxande. Många träd importeras från Tyskland och Holland. Det finns också en miniatyrsort ’Troll’ som ser ut som en bonsai.

Ginkgo står stilla de första åren innan den sätter fart. Man kan täcka den med säckväv för att underlätta övervintringen. Ett rejält lager löv uppskattar den också.

Tål att beskäras

Att ginkgo tål beskärning och formklippning märks då det är ett populärt träd att skapa bonsaier av.

Denna bonsai av sorten 'Chi-Chi' är 45 år gammalt.  Den finns i Montreals botaniska trädgård.  Foto: Kerstin Engstrand
Denna bonsai av sorten ‘Chi-Chi’ är 45 år gammalt. Den finns i Montreals botaniska trädgård. Foto: Kerstin Engstrand

Har du ginkgoträd som är för tätt planterade så klarar större exemplar hårdbeskärning, ja de klarar att mejas ända ner till marken. Som här i Nyckelviken, Stockholm. Jag tycker det blev mycket fint, som en buske.

Har du ginkgoträd som  är för tätt planterade så klarar större exemplar hård beskärning. Som här i Nyckelviken, Nacka. Jag tycker det blev mycket fint, som en buske.  Foto: Kerstin Engstrand
.
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Med inspiration från en het sommar på Ibiza. Foto: Kerstin Engstrand

En het sommar på Ibiza i mina bästa ungdomsår, där lärde jag mig av en 80-årig dam med ansikte väderbitet av sol och salta vindar, att njuta av solmogna bifftomater på det enklaste sätt. Och det på stranden, i solen, medan hon lagade till calamares a la plancha som fortfarande är det enda bläckfiskrätten jag gillar! Nu i oktober har jag fortfarande bifftomater som mognar och kanske har du några som ligger för eftermogning, pröva då detta enkla knep.

Ta ett gott surdegsbröd och skär i skivor. Skär sedan några tunna skivor av en väl mogen bifftomat. En bra bifftomat är mångrummig och saftig. Den andra halvan av bifftomaten gnuggar du mot brödskivorna, de kommer nu att bli helt saftiga av den godaste av tomatjuicer. Lägg på skivor av tomat och njut! Extra gott om skivorna är så stora att man kan vika brödet dubbelt över tomatskivan. Du kan förstås piffa upp tomaten med ett blad basilika men jag tycker det ska vara så här som på stranden på Ibiza.

Ett vanligare sätt är att rosta brödskivor, gnida en klyfta vitlök  mot dem och därefter gnida in de rostade brödskivorna med bifftomat.

Av Kerstin Engstrand

Årets sista skörd av körsbärstomater på väg att smaksätta det lenaste smör. Foto: Kerstin Engstrand

Tänk vad en halvliter blandade körsbärstomater kan göra underverk. De är basen i detta tomatsmör som är gott på knäckebröd, eller på pasta, fisk eller vad man nu vill ha en liten kick av sommarsmak. Smaken är både len och mustig. Smöret går utmärkt att frysa i portionsbitar. Jag fick detta tomatsmör nu i höst i England och föll direkt för det.

Du behöver:

5 dl körsbärstomater, gärna av olika sorter, ta dina smakrikaste

1 msk torkad timjan, tar du färsk så ta 2-2,5 msk färsk repad timjan, stjälkarna ska inte vara med

0,5 tsk salt

0,5 tsk nymalen svartpeppar

250 gram osaltat smör skuret i stavar, och smöret ska vara rumsvarmt

Smörpapper

Samt matberedare.

Gör så här
Ja de ska bli lite svarta, då är tomaterna färdigrostade. Foto: Kerstin Engstrand
Ja de ska bli lite svarta, då är tomaterna färdigrostade. Foto: Kerstin Engstrand

Sätt ugnen på grill.

Tomaterna ska rostas hela. Lägg de hela tomaterna på grillgaller. Sätt in gallret med en plåt under högt upp i ugnen. Nu ska de hela tomaterna grillas tills de blir lätt brunsvarta på ovansidan i skalet. Det brukar ta 5 – 8 minuter så det gäller att passa tomaterna.

Ta ut gallret med tomaterna och låt tomaterna svalna på gallret.

Mixa de grillade tomaterna med salt, svartpeppar och timjan i en matberedare samtidigt som du tillsätter det rumsvarma smöret.

Smaka av.

Bred smöret på smörpapper och rulla ihop till en rulle. Rulla ihop hårt och lägg i kylen. När smöret har stelnat är det lätt att skära upp det i bitar och frysa in portioner. Jag tycker smaken blir bäst om man väntar med att frysa in smöret tills det har legat till sig någon dag i kylen.

Snabbt och gott, tomatsmöret är färdigt att bre ut på smörpapper. Foto: Kerstin Engstrand
Snabbt och gott, tomatsmöret är färdigt att bre ut på smörpapper. Foto: Kerstin Engstrand

Björklöv lyser som guld innan de faller. Foto: Kerstin Engstrand

Hösten börjar närma sig sitt slut, träd och buskar fäller sina löv. Först ut är alltid asken, den är som fint folk, går först och kommer sist, ja på våren får den sina blad sist av alla träd.

I regel går det sakta, några blad singlar ner per dag men när den första rejäla frostknäppen kommit, då faller det ner drivor. Det är härligt att vada runt i löv men många av oss tänker nog mest på vilket jobb det är att räfsa upp allt.

Ta hand om denna skatt! Den kommer att ge dig den finaste mylla som finns, lövmylla. Mycket bättre än torvbaserad jord.

Häckar, buskar och träd mår bra av lite löv. Foto: Kerstin Engstrand
Häckar, buskar och träd mår bra av lite löv. Foto: Kerstin Engstrand

Löv som faller ner i rabatter ligger bäst kvar. Man kan också räfsa in lite extra löv under buskar och häckar. Lägg också ett lager löv runt nyplanterade buskar och träd. Och toppa grönsakslanden med löv och lägg lite jord ovanpå. Jord ska inte vara bar, jord mås bäst av att vara täckt, av löv eller gräsklipp.

Gräsmattan

I naturen är det ingen som räfsar. Å andra sidan finns det inga paradgräsmattor där heller. Löv på gräsmattan kan du klippa sönder med hjälp av gräsklipparen, då behöver de inte räfsas upp.

Gräsklipparen är ett bra hjälpmedel. Foto: Kerstin Engstrand
Gräsklipparen är ett bra hjälpmedel. Foto: Kerstin Engstrand

Har du enorma mängder löv, och tillgång till hårdgjord yta som asfalt eller stenbelagd gång, är ett bra knep att bre ut de löven på denna hårda yta och sedan finfördela den genom att köra över dem med gräsklipparen. Dessa finhackade löv kan sedan antingen snabbkomposteras i svarta sopsäckar eller strös ut över rabatter och trädgårdsland, samt förstås läggas i komposten.

En lövmatta har jag haft mycket bra användning av.

”Snabbkompost”

Löv kan också räfsas samman och komposteras i svarta sopsäckar, välj sådana som kommunerna godkänner. Fyll säckarna, blanda i lite jord, det vill säga blanda in fuktig jord bland löven. Jag brukar varva jord och löv med lite ko-eller hönsgödsel. Bokashiströ fungerar också. Ett annat effektivt medel är att blanda i lite guldvatten, 1 dl urin till 9 dl vatten. Knyt ihop och gör några lufthål med grepen. Förvara säckarna i en skuggig del av trädgården och där de inte stör utsikten, varken för dig eller grannarna. Det är bra att vända på säckarna några gånger när det är plusgrader. Någon gång nu i höst och därefter i vår. Du får ingen jord över en vinter, processen stannar upp när de är minusgrader men efter två år brukar de flesta av löven ha förmultnat. Man kan packa löven ganska hårt och ett bra trick är att placera en gren i mitten av påsen, då fungerar grenen som ”luftrör”. Luft och fukt är två viktiga komponenter för att löven ska förmultna.

Ekblad håller sig torra och är extra bra att isolera känsliga växter med. Foto: Kerstin Engstrand
Ekblad håller sig torra och är extra bra att isolera känsliga växter med. Foto: Kerstin Engstrand

Ekblad är kraftiga, och har en fördel, de håller sig torra lättare än andra blad, varför de passar som extra vinterskydd för ömtåliga växter.

Askens blad faller först av alla på hösten. De är lätta att känna igen, de är flikiga som ett k. Foto: Kerstin Engstrand

Askens blad faller först av alla på hösten. De är lätta att känna igen, de är flikiga som ett k. Foto: Kerstin Engstrand

Bästa löven bland de icke traditionella trädgårdsträden är ask, asp och al, därefter kommer björk och lönn. Särskilt asp förmultnar mycket snabbt.

Asp förmultnar snabbt. Har du svårt att skilja mellan ask och asp så är ett knep att tänka på att aspens plan är lika runda som ett p. Foto: Kerstin Engstrand
Asp förmultnar snabbt. Har du svårt att skilja mellan ask och asp så är ett knep att tänka på att aspens plan är lika runda som ett p medan askens är flikiga som ett k. . Foto: Kerstin Engstrand

Och glöm inte handskar när du räfsar, samt säkra tummarna med plåster. Skavsår får man annars alltför lätt.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Fyra röror gjorda på omogna, gröna tomater, alla inspirerade från recept vi fått i Kanada. Foto: Kerstin Engstrand

I Kanada, särskilt i Quebecområdet, har vi ofta till olika kötträtter som köttpaj, korv och hamburgare fått en grön röra. Den påminner om ett mellanting mellan bostongurka och en grön ketchup. Ibland var den mera flytande, och då mera lik ketchup i konsistensen, ibland liknande den mera bostongurka. Som receptsamlare är man ju bara tvungen att fråga hur de var gjorda. Och döm om min förvåning att det var gröna, omogna tomater som var nyckelingrediensen och inte alls gurka som det smakmässigt kändes som.

2018 har varit ett rekordår när det gäller tomatskörd. Dessutom mängder av gröna, omogna. Foto: Kerstin Engstrand
2018 har varit ett rekordår när det gäller tomatskörd. Dessutom mängder av gröna, omogna. Foto: Kerstin Engstrand

Att skapa dessa gröna röror är en tradition. De flesta familjer där någon odlar tomater har ett eget recept som vårdas ömt. För man får, liksom vi, oftast mängder med tomater som inte hinner mogna i tid. Klimatet är högst varierande, oftast är sommaren tropisk varm men våren kommer i regel senare än hos oss, hösten lite tidigare. Höst – vinter – vår kan bjuda på enorma växlingar i temperatur från en dag till en annan. I Montreal exempelvis är det vanligt att under våren kan det ena dagen vara -15 grader för att nästa dag vara + 15 grader, och att temperaturen växlar så dag till dag är mera en regel än ett undantag under den kallare delen av året.

Kan man äta gröna tomater? Ja det kan man, med måtta, som med allt annat. När man använder de här rörorna så är det just en klick man äter, det är inget man slevar i sig. Att anrätta gröna, omogna tomater är också vanligt i USA. Stekta gröna tomater känner väl de flesta av oss till. Vi har också frågat Livsmedelsverket och Giftinformationscentralen om gröna tomater och deras svar kan du läsa här.

Här kommer du att få fyra gröna tomatrecept. Gemensamt för recepten är att tomater och lök ska svettas i salt i minst åtta timmar innan röran börjar kokas ihop. Detta för att få de omogna tomaterna att safta sig.

Exempel på kryddblandning, denna är till receptet Canada 2. Foto: Kerstin Engstrand
Exempel på kryddblandning, denna är till receptet Canada 2. Foto: Kerstin Engstrand

Kryddblandningen som används i Nordamerika är en blandning som används för pickels. Den finns att köpa färdigblandad i nordamerikanska matbutiker men vi får blanda den själv. Basen är sellerifrön som går att få tag i även i Sverige. Kan du inte få tag på sellerifrön kan du ersätta dem med att tillsätta färsk bladselleri, se receptet Canada 3. De matbutiker som säljer sellerifrön har i regel sellerifrön från Risbergs kryddor.

Här kommer några av våra favoritrecept från Kanada, nummer ett är lite mera vinägerstark än nummer två. Nummer tre är mera kryddad och den sistnämnda, Chow chow, liknar nog mest vår bostongurka i smaken. Nummer tre gillar vi att ha till hamburgare, bre röran på hamburgerbröd ovanpå ett lager av senap smaksatt med honung. Den kombinationen är också mycket god tillsammans med korv, även mera kryddstarka korvar som chorizo.

Canada 1 grön tomatröra
Grön tomatröra, "Canada 1". Foto: Kerstin Engstrand
Grön tomatröra, “Canada 1”. Foto: Kerstin Engstrand

Är den första gröna tomatröran vi fick, därför kallar vi den för Canada 1.  Denna sats ger cirka 11 dl röra.

1,3 kg gröna, omogna tomater

6,5 dl   finhackade lök, ungefär hälften vardera av gul lök och silverlök men enbart gul lök går också bra.

20 ml salt (saltet används för att få tomaterna att safta sig)

Rostfri eller emaljerad kastrull behövs.

Till kokningen:

3,2 dl råa äpplen i klyftor

1,2 dl vatten

60 ml äppelvinäger

220 ml vitvinsvinäger

60 ml farinsocker

60 ml strösocker

Du behöver en bit saftduk eller liknande att binda in äppelklyftorna och kryddorna i.

Kryddblandning

Pickleskryddblandning gjord på färskt lagerblad. Foto: Kerstin Engstrand
Pickleskryddblandning gjord på färskt lagerblad. Foto: Kerstin Engstrand

1 tsk sellerifrön (finns att köpa i välsorterade matbutiker, oftast av märket Risbergs)

1 tsk hela svartpepparkorn (ska vara hela, inte malda)

1 tsk bruna senapsfrön (du kan använda gula senapsfrön men de är svagare i smaken)

1 hel kryddnejlika

2 hela kryddpepparkorn

2 cm kanelstång

1 allra helst färskt lagerblad, om du använder torkad räcker ett halvt blad

Gör så här:

Snoppa och skölj tomaterna.

Rensa löken.

Skär löken i klyftor och finhacka, går utmärkt att köra i matberedare.

Skär större tomater, typ biff, i skivor och mindre tomater i halvor eller klyftor. Tomaterna behöver inte skalas.

De gröna, omogna tomaterna ska saltas ur innan de tillagas. Foto: Kerstin Engstrand
De gröna, omogna tomaterna ska tillsammans med löken saltas ur innan de tillagas. Foto: Kerstin Engstrand

Varva lök och tomater i en kastrull, strö över salt över varje lager. Låt stå svalt över natten, eller minst åtta timmar. Därefter hälls vätskan som bildas bort. Skölj också tomat- och lökblandningen flera gånger i ett durkslag under rinnande vatten, detta för att få bort överskottssaltet.

Häll tillbaka den sköljda tomat- och lökblandningen i grytan igen.

Klyfta äpplena samt blanda ihop kryddorna. Jag brukar strö kryddorna över äpplena och sedan binda in dem i en bit saftduk. Äpplena ska koka med tomat-lökblandningen men inte mixas i, de fungerar som pektin. Äpplena och kryddorna ska alltså lyftas upp när blandningen kokat färdigt. Och äpplena är sedan mycket goda att äta som de är. För extra smak kan du rosta kryddorna snabbt i het stekpanna.

Lägg i knytet med äpplen och kryddor i grytan.

Äpplena får koka i en separat duk tillsammans med kryddorna. Foto: Kerstin Engstrand
Äpplena får koka i en separat duk tillsammans med kryddorna. Foto: Kerstin Engstrand

Häll i vatten, vinägersorterna, farin- och strösocker. Låt koka upp och låt sedan sjuda i minst 30 minuter, gärna mer.  Vanligen måste den sjuda i 45 minuter, det är lite beroende på hur pass hårda tomaterna är.

När tomaterna börjar bli sönderkokta är det dags att ta upp knytet med äpplen och kryddor.

Röran körs nu i en mixer för att bli slät och fin. Vill man att den ska bli mera ketchuplik kan man passera bort tomatfröna men det brukar jag aldrig göra.

Häll tillbaka den finmixade röran i grytan igen och låt den koka upp igen. Smaka av, kanske vill du ha i lite mera vitvinsvinäger.

Häll upp på väl rengjorda och steriliserade burkar eller flaskor. Röran kan också frysas in i portionsförpackningar. Den bör få dra i två tre dagar innan den avnjutes.

Canada 2 grön tomatröra
"Canada 2", grön tomatröra. Foto: Kerstin Engstrand
“Canada 2”, grön tomatröra. Foto: Kerstin Engstrand

Denna liknar mångt och mycket Canada 1 men är mildare i smaken. Den smakar mindre vinäger och här är det också päron i blandningen. Blir ca 10 dl.

900 gram gröna, omogna tomater (man brukar räkna med att en normalstor tomat väger 90-100 gram).

450 gram finhackad lök, blanda gärna gul lök och silverlök.

20 ml salt (saltet används för att få tomaterna att safta sig)

Rostfri eller emaljerad kastrull

Till kokningen:

300 gram skalade och urkärnade päron, har du inga päron kan du ta äpplen istället.

0,5 dl vatten

1,5 dl äppelvinäger

1 dl farinsocker

0,5 dl strösocker

Kryddblandning

1 tsk sellerifrön (finns att köpa i välsorterade matbutiker, märket Risbergs)

1 tsk hela svartpepparkorn (ska vara hela, inte malda)

1 tsk bruna senapsfrön (du kan använda gula senapsfrön men de är svagare i smaken)

3 hela kryddnejlikor

3 hela kryddpepparkorn

2 cm kanelstång

1 torkat lagerblad, om du använder färsk ta två färska

Canada 2 görs på samma sätt som Canada 1 men med en skillnad, här får de skalade och urkärnade päronen koka med i röran och därmed även mixas ihop med röran.

Kryddorna läggs i en tom tepåse eller knyts in i en bit gasbinda.

Vill du ha mera vinägersmak kan du efter det att röran har mixats och fått koka upp igen tillsätta lite mera äppelvinäger.

Canada 3 grön tomatröra
Canada 3, recept på grön tomatröra. Foto: Kerstin Engstrand
Canada 3, recept på grön tomatröra. Foto: Kerstin Engstrand

Detta är min favorit, den är mera kryddig i smaken. Mycket god tillsammans med en mild senap med honung i. Detta recept innehåller bladselleri istället för sellerifrön. Blir ca 10 dl.

900 gram gröna, omogna tomater

270 gram finhackad lök, jag blandar gul lök och silverlök

2 stjälkar färsk bladselleri

20 ml salt (saltet används för att få tomaterna att safta sig)

Rostfri eller emaljerad kastrull

Till kokningen:

1 äpple, på 100 – 120 gram

200 gram bladselleristjälk

1,5 dl vitvinsvinäger

1 dl farinsocker

5 dl strösocker

Kryddblandning

Chiliflakes ger denna röra lite mera sting. Foto: Kerstin Engstrand
Chiliflakes ger denna röra lite mera sting. Foto: Kerstin Engstrand

I detta recept är sellerifrön ersatt med färsk bladselleri, se ovan

3 ml (3krm) hela svartpepparkorn (ska vara hela, inte malda)

3 ml (3 krm) bruna senapsfrön

3 ml (3 krm) hela kryddnejlikor

3 ml (3 krm) hela kryddpepparkorn

1 cm kanelstång

1 torkat lagerblad, om du använder färsk ta då två färska

3 ml (3krm) hela korianderfrön

3 ml (3 krm) chiliflakes

2ml (2 krm) malen ingefära (ska vara malen, inte färsk)

1 ml (1krm) malen muskotnöt

Färsk bladselleri ersätter i detta recept torkade sellerifrön. Foto: Kerstin Engstrand
Färsk bladselleri ersätter i detta recept torkade sellerifrön. Foto: Kerstin Engstrand

Canada 3 görs på samma sätt som Canada 1 men här ska även selleristjälkarna skäras i skivor och vara med i ursaltningen. Lägg de skivade selleristjälkarna underst grytan, därefter löken och sist tomaterna överst. Varva varje lager med salt och låt stå i minst åtta timmar. Sila därefter av och skölj bort överskottsaltet.

När det är dags att koka ihop så ska det skalade och urkärnade äpplet koka med i röran.

Kryddorna ska koka med men de ska ligga i en bit gasbinda eller liknande. Jag använder en tepåse, det finns stomma tepåsar att köpa där te säljs.

Denna röra ska också koka betydligt längre än de andra. Gärna 2 – 3 timmar ska den sjuda under passning. Detta för att sellerin ska ge smak.

Vill du ha mera vinägersmak kan du efter det att röran har mixats och fått koka upp igen tillsätta lite mer vitvinsvinäger, upp till1,5 dl mer fungerar men tillsätt i omgångar om 0,5 dl och smaka av efter varje.

Chow chow på gröna tomater
Chow Chow på gröna, omogna tomater påminner mycket om bostongurka. Foto: Kerstin Engstrand
Chow Chow på gröna, omogna tomater påminner mycket om bostongurka. Foto: Kerstin Engstrand

Det sägs att chow chowröran fått sitt namn efter att den även görs på kål, Om det är sant vet jag inte, ingen av mina kanadensiska vänner vet varför den kallas för chow chow. I en chow chow har man också röd, grön och gul paprika. Chow Chow behöver inte saltas ur innan men man kan salta ur tomaterna och löken på samma sätt som man gör i de andra recepten. Chow chow är det recept som mest liknar bostongurka, då det innehåller paprika.

1,5 kg gröna, omogna tomater

2,5 dl finhackad lök, gärna silverlök och gul lök blandat

10 ml salt

2,5 dl röd paprika

2,5 dl grön paprika

2,5 dl gul paprika

1 jalapeno

2,5 dl vitvinsvinäger

1,2 dl strösocker

Kryddblandning

0,5 tsk sellerifrön (finns att köpa i välsorterade matbutiker, märket Risbergs)

0,5 tsk hela svartpepparkorn (ska vara hela, inte malda)

0,5 tsk bruna senapsfrön (du kan använda gula senapsfrön men de är svagare i smaken)

0,5 tsk hela kryddpepparkorn

2 cm kanelstång

Till kokningen

Chow chow går snabbare att göra, alla grönsaker körs i matberederade var för sig innan de tillsätts i grytan. Det gör att man inte behöver salta ur tomaterna, och blandningen går betydligt snabbare att göra. Även här ska kryddorna koka i en lite påse, gasbinda fungerar utmärkt att knyta in kryddorna i.

Den ska sjuda i minst 30 minuter. Efter 45 minuter är den i regel färdig.

Av Kerstin Engstrand

 

Gröna, omogna tomater. Foto: Kerstin Engstrand

Är gröna tomater giftiga är det många som undrar då man hört att man inte ska äta grön potatis.  I USA är det vanligt att äta stekta gröna omogna tomater, gärna till frukost. Och det är fantastiskt gott. I Nordamerika gör man även inläggningar på gröna, omogna tomater. 2018 har givit stora skördar av tomater, såväl mogna som omogna och många undrar om inläggningar på gröna tomater är farliga att äta. man vill ju gärna ta hand om sina tomater. Vi har därför ställt frågan till både Livsmedelsverket och Giftinformationscentralen.

Peter Hultén, Leg. Apotekare på Giftinformationscentralen anger:

– Vi på Giftinformationscentralen kan svara på frågor om akuta förgiftningar, det vill säga om man vid enstaka tillfällen blir exponerad. Enstaka intag av gröna tomater innebär inte någon risk för förgiftning. Även små barn som ätit gröna, omogna tomater har inte fått några besvär. Eventuellt skulle många omogna, gröna tomater kunna leda till magbesvär i form av kräkningar och ont i magen.

Ulla Beckman Sund är toxikolog på Livsmedelsverket anger att tomater innehåller glykoalkaloiden tomatin (samma typ av ämne som solanin som kan finnas i potatis). Mogna tomater innehåller relativt små mängder tomatin, medan omogna innehåller mer, mängden minskar med mognadsgraden av tomaterna, det vill säga omogna gröna tomater innehåller större mängder tomatin än vad mogna röda tomater gör. (Nu finns tomater av alla färgsättningar, men det är mognadsgraden som är det viktiga.) Bladen innehåller mer tomatin än frukten.

Liksom solanin i potatis, så kan tomatin i tomat ge effekter på hälsan om det blir stora intag, akut kan det handla om illamående, kräkningar, diarré etc. Man vet dock inte så mycket om hur väl tomatin tas upp i människans mag-tarmsystem, såvitt jag känner till.

Vad gäller inlagda gröna tomater, så innehåller de mer tomatin är mogna tomater, men å andra sidan äter man dem i mindre mängder – de är ju mer som en krydda, svarar Ulla Beckman.

Vi passade även på att fråga Peter Hultén om grön potatis:

– Om potatis så gäller enstaka grön/skadad/groddad potatis till ett litet barn (ca 1 år, 10 kg) innebär ej risk för akut förgiftning och upp till ca 4 gröna/skadade/groddade potatisar för en vuxen.

Grönt ljus att äta inlagda gröna, omogna tomater som tillbehör, som ”krydda” alltså.

Av Kerstin Engstrand

Hasselfrukter från ormhasssel. Foto: Kerstin Engstrand

Tänk att det från en pytteliten men illröd blomma kan bli så gott resultat? I slutet av mars, ibland i början av april så blommar hasselbuskarna här i växtzon 3 på gränsen till zon 4. 2018 har varit ett ovanligt givmilt år. Bärbuskarna gav mer än rikligt. Äpple-, päron- och persikoträden dignade under sin frukt. Vi slutade räkna persikor när vi kommit till nummer 150, på ett litet träd. Skatorna orkade inte äta upp alla körsbär, i år hade alla körsbärsträden i även grannarnas trädgårdar för mycket bär.

Blomma på ormhassel. En knappnål som storleksjämförelse. Foto: Kerstin Engstrand

Det var fantastiskt, nästan overkligt. Men vad gladde mig mest? Jo, att både troll- och ormhasseln i år plötsligt givit nötter.

Oftast sitter nötterna skymda under bladen. Just dessa sitter på en kinesisk trollhassel. I mitten av augusti är de fortfarande gröna. Foto: Kerstin Engstrand
Oftast sitter nötterna skymda under bladen. Just dessa sitter på en kinesisk trollhassel. I mitten av augusti är de fortfarande gröna. Foto: Kerstin Engstrand

De går att äta, de knäcks på samma sätt som de du köper till jul. Men de är betydligt godare, de här är ju färska. Pinfärska. Och lokalodlade. De har utvecklas från honblommorna som är pyttesmå, de ser ut som små rufsiga röda knappnålshuvuden.

Ibland kan man även se nötterna skymta fram på bladens ovansida. Foto: Kerstin Engstrand
Ibland kan man även se nötterna skymta fram på bladens ovansida, här fortfarande gröna. Foto: Kerstin Engstrand

Nötterna blir en till två centimeter långa och sitter oftast fyra tillsammans. Enligt traditionen är hasselnötter mogna i slutet av september, till skördedagen Mickelsmäss (29 september då Mickael har namnsdag) och det stämmer än idag, i alla fall i Stockholmstrakten.

Hasselfrukter från ormhasssel. Foto: Kerstin Engstrand
Hasselfrukter från ormhasssel. Foto: Kerstin Engstrand

Du kan även leka ekorre, och sätta dem i jorden. Gror de så blir det dock i regel ingen trollhassel, och inte heller en ormhassel. Utan en vanlig hassel. Ormhassel är vanligtvis ympad på vanlig hassel.

Vill du veta mer om orm- och trollhassel? Läs då vår artikel som noga berättar om skillnaden mellan de båda.Klicka här.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Granatäpple. Foto: Kerstin Engstrand

Länge har vi hört att vulkanen Vesuvius ödelade staden Pompeji och några till i augusti månad år 79 e.kr. Tidpunkten baserades på vad Plinius den yngre hade angivet, en anteckning som han skrev ner cirka 25 år efter händelsen. En anteckning som anger att det skulle ha skett den 24 augusti.

Vesuvius sedd från Pompeji. Foto: Kerstin Engstrand
Vesuvius sedd från Pompeji. Foto: Kerstin Engstrand

I årtionden har arkeologer varit förbryllade över mängden granatäppelkärnor man funnit under utgrävningarna. Om ödeläggelsen hade hänt i augusti borde inte mängden kärnor vara så stor. För det är inte förrän i oktober som granatäpplena brukar explodera och slunga ut sina kärnor.

Och se, deras bryderier har nu fått ett svar.

I nya utgrävningar har man på ett hus hittat graffiti daterad just till oktober år 79. Eller mera exakt den 17 oktober 79. Så troligen var det den 24 oktober år 79 som Pompeji ödelades.

Granatäpple just vid entrén till Pompeji, fotograferad i slutet av oktober. Foto: Kerstin Engstrand
Granatäpple just vid entrén till Pompeji, fotograferad i slutet av oktober. Foto: Kerstin Engstrand

Och granatäpplet på bilden, det uppsprängda, är fotograferat just i slutet av oktober, just vid entrén till Pompeji. Så nu kommer det trädet få extra uppmärksamhet av guider och besökare!

Dessa nya fynd är även viktiga för de yrkesgrupper som forskar om människan och dess sjukdomar. För dem är förflyttningen i tiden, från sensommar till höst, en viktig aspekt. Det finns vissa sjukdomar som oftare än andra börjar härja på hösten. Influensa är en sådan. Även forskning om växtlighet och mathållning påverkas.

Iscrizione 1

Den nyligen funna inskriptionen. Foto: PARCO ARCHEOLOGICO DI POMPEI

Av Kerstin Engstrand

Nyskördat! Nypressat! Årets skörd! Råpressade vindruvor. Foto: Kerstin Engstrand

I början till mitten av oktober skördar vi våra sista vindruvor. De är av sorten Zilga och växer mitt i trädgården, i växtzon 3, utan skyddande mur eller hus. Just när nätterna börjar närma sig noll grader, då är det skördedags! Just då, när nätterna börjar bli kyligare så är druvornas smak som bäst.

Zilga. Foto: Kerstin Engstrand
Zilga. Foto: Kerstin Engstrand

Och nu njuter vi av färskpressad vindruvsjuice. Enbart äkta vara, inga tillsatser. Det tar lite tid att pressa vindruvorna men det är det värt! Vi använder två olika metoder, antingen en potatispress eller pressar druvorna med en gaffel i en nätsil av metall. Vi föredrar nätsilsmetoden. Har du större mängder kan du göra som proffsen, knåda druvorna med knogarna!

Trådsil av metall fungerar utmärkt när man färskpressar vindruvor. Vi pressar lagom dags mängd åt gången. Foto: Kerstin Engstrand
Trådsil av metall fungerar utmärkt när man färskpressar vindruvor. Vi pressar lagom dags mängd åt gången. Foto: Kerstin Engstrand

Efter pressningen hälls den härligt röda saften i väl rengjorda flaskor och ställs i kylskåpet för att kunna avnjutas nästa dag. För råsaft av vindruvor är godast dagen efter — och iskall. den är mycket god, så god att man varken vill ha vin eller köpt druvsaft. Överskottet fryser vi in i portionsförpackningar.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Man kan även koka upp druvorna med ytterst lite vatten och på så sätt få ut lite mera saft. Det tar i regel minst en halvtimme för all saft att rinna igenom en saftsilduk. Därefter ska den silade saften tillbaka i grytan och få ett snabbt uppkok tillsammans med lite citronsaft och eventuellt lite socker, Saft gjord på uppkokta druvor blir också hållbarare, i upp till en vecka i kylskåp, men inte alls så god som kallpressad.

Sugen på att odla vindruvor, lär då vår artikel, klicka här.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Vi odlar en staketdruva som tillhör Vitis Labrusca-gruppen. Sorten är Zilga som ger små och mycket smakrika druvor. Den har kärnor, oftast två tre stycken i varje druva men det bryr man sig inte om när man så enkelt kan få skörda druvor. Dessutom smakar Zilga mycket  bra.

Zilga. Foto: Kerstin Engstrand
Zilga. Foto: Kerstin Engstrand

Som namnet anger, staketdruva, fungerar Zilga även mycket bra som avskärmning eller insynsskydd. Zilga är tålig, klarar att växa – och ge skörd- i zon 4 och 5 utan problem. Zilga finns bland annat i Wij trädgårdar i Ockelbo och det är den sort som växer bäst där.

Staketdruva är en korsning mellan vindruva och labruscavin. Det är en härdig, frisk och ytterst lättodlad druva. Redan tredje året efter planteringen började Zilga ge en bra skörd. Den får blå druvor och är självfertil.

Zilga håller på att blomma. Foto: Kerstin Engstrand
Zilga håller på att blomma. Foto: Kerstin Engstrand

I juni blommar den med oansenliga pyttesmå blommor som man knappt kan tro ska kunna ge utveckla sig till druvor men det gör de!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Växtplats, vin har djupa rötter så har du en väldränerad sluttning är de perfekta att plantera där. Att rötterna går långt  ner i backen, sju till elva meter är vanligt, gör också att vin klarar sommartorka mycket bra. Det är en av anledningarna varför man runt Medelhavet ser just vin odlas i sluttningar.

Zilga ute på Rosendals trädgårdar i Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand
Zilga ute på Rosendals trädgårdar i Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand

Söderläge är ett måste för att få mogna druvor. Man kan ibland läsa att de ska planteras i kemiskt sur jord, att de annars växter dåligt. Jag odlar min ’Zilga’ i helt normal trädgårdsjord och det går utmärkt. Tillväxten är det inga problem med. Är du osäker på vad för typ av jord du har och enbart tänker odla en planta så sätt den i färdigköpt så kallad rododendronjord.

Vill du förstärka känslan av att finnas vid Medelhavet så plantera lavendel vid vinplantornas fötter, det är en snygg kombo!

Plantor säljs krukodlade. Zilga kan planteras även på hösten, men säkrast är sen vår eller tidig sommarplantering.

Toppade plantor förgrenar sig snabbt. Foto: Kerstin Engstrand
Toppade plantor förgrenar sig snabbt. Foto: Kerstin Engstrand

Plantering, oftast består den nya plantan av en enda lång, rak stängel. Naturligtvis kan den växa vidare utan att man gör något åt den, men då brukar man få ett myller av blad och blomningen dröjer ett par år. Därför ska man beskära den nya plantan. Beskärning gör man för att tvinga fram blomning och få finare druvor. Det första året bör man enbart låta två skott utvecklas och det får man lättast om man toppar plantan. Har du redan flera skott på plantan så behåll två och klipp ner dem så att bara två blad är kvar på varje gren.

Vin griper tag i det som finns! Foto: Kerstin Engstrand
Vin griper tag i det som finns! Foto: Kerstin Engstrand

Stöd, odla staketvin antingen längs en spaljé, eller sätt i kraftiga klätterstöd. Jag använder så kallade tomatstöd, skruvade metallstänglar och de fungerar utmärkt.

Vattning, vattna vid torr väderlek, och vattna rejält – minst 10 liter per gång och planta. Jag använder mig av en rotbevattnare, en av mina bästa investeringar. Kostar ett par hundra och sparar mycket tid och vatten.

Gödsel, på våren uppskattar Zilga  en giva hönsgödsel eller väl brunnen kogödsel.

Ansning, första året som ’Zilga’ börjar blomma, låt den lilla plantan enbart ge 3–5 klasar, klipp bort alla andra blomknoppar. Ett skott bör alltså första året enbart få ge en druvklase per skott. Ja, det är tufft att klippa bort blomknopparna, men det är glömt när den första klasen skördas.

När plantan blommar (vanligen efter midsommar i zon 3) och börjar bilda klasar, klipp av det fruktbärande skottet två blad ovanför fruktklasen. Detta för att klasarna ska få mera sol.

Vin tål att beskäras hårt. Foto: Kerstin Engstrand
Vin tål att beskäras hårt. Foto: Kerstin Engstrand

Sommarbeskärning, man kan sedan fortsätta att klippa men det behövs inte, det blir vindruvor i alla fall. Det kommer snart nya skott där du klippt, och de kan klippas av efter ett blad, sidorankor utan klasar kan beskäras efter 3–4 blad. Denna sommarbeskärning kan man fortsätta med under hela säsongen. Det gör att solen kommer fram till druvorna så de mognar ordentligt. Blad som skymmer klasarna kan också tas bort.

Höst, dags att skörda. Foto: Kerstin Engstrand
Höst, dags att skörda. Foto: Kerstin Engstrand

Skörd, staketdruvan ska få växa sig stor, och ’Zilga’ ger mer och mer skörd för varje år och ju större den blir. Även om du skulle behöva skära ner den till marken så kommer den att återkomma och ge skörd. Men vänta att skörda druvorna, sorten luras lite, druvorna är blålila innan de är ätmogna. Färg brukar druvorna en normal sommar få redan i början av augusti, men det tar ett par veckor till innan druvorna verkligen är mogna. Zilgadruvorna avnjuts bäst som de är, vin gjort på dem kan bli beskt. Jag gör druvsaft av dem, helt enkelt råpressad druvsaft som smakar bäst dagen efter pressningen och så ska den vara kylskåpskall. Överskott fryser jag in i små flaskor. Viktigt när man gör vin eller saft är att kärnorna inte ska krossas, då blir vinet/saften beskt. Läs om hur jag gör råsaft, klicka här.

En planta kan efter några år ge hela 15 kilo druvor.

Skulle nattfrosten komma innan druvorna är mogna kan du täcka dem med en gammal filt. Eller klipp av skotten med druvorna och ställ dem i vatten inomhus.

Maj månad och bladknopparna håller på att svälla. Foto: Kerstin Engstrand
Maj månad och bladknopparna håller på att svälla. Foto: Kerstin Engstrand

På hösten, i slutet av november, början av december är det dags att beskära igen. Då genom att klippa ner all sommarens nytillväxt till 50 cm. Det är ganska lätt att se vad som är nytillväxt, de rankorna är mjuka. De gamla rankorna är vedartade.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Man kan beskära även senare under vintern men vänta inte för länge, på våren när saven stiger “blöder” plantan lätt. Den överlever det men det kan lätt bli inkörsport till sjukdomar.

Snäckor går gärna upp på vinrankan men skadar den inte. Foto: Kerstin Engstrand
Snäckor går gärna upp på vinrankan men skadar den inte. Foto: Kerstin Engstrand

Sjukdomar och skadedjur, staketdruvor får sällan angrepp. Det kan hända att skott, blad och druvor får en gråaktig hinna. Den orsakas av vinmjöldagg. Druvorna utvecklas inte då, utan stannar i utveckling. Ta bort angripna delar, och lägg dem i soporna, eller bränn dem. På våren kan man behandla hela plantan med bikarbonatlösning, tillsätt 2 teskedar bikarbonat och 2 teskedar vanlig flytande såpa (gul eller grön spelar ingen roll, det är samma sak) i en liter vatten. Lösningen sprayas på hela plantan.

Snäckor klättrar ibland upp i plantorna men brukar inte göra någon skada.

Däremot händer det att fåglar försöker provsmaka druvorna!

Läs också om hur du gör råsaft av dina druvor.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...