Taggar Inlägg "Jul"

Jul

Triss i goda vinteräppelsorter. Foto: Kerstin Engstrand
Smaken, jag säger bara det smaken! Det är något visst med svenskodlade äpplen. Det sägs att det är våra ljusa nätter och att de får tunnare skal än de som odlas i varmare klimat som gör smaken så unik. Lagom stora är de också.  Äpplen är mitt favorittillbehör i matlagningen just nu, det är sensuellt att laga mat med äpplen.

De här sorterna kommer aldrig bli stora kommersiella framgångar, de tunna skalen gör att de inte klarar stötar så bra som de importerade med tjockare skal. Just nu är det suveränt att provsmaka några av våra bästa svenskodlade sorter. Det finns tre som jag gärna gör ett slag för, kanske faller även du för något av dem och blir inspirerad till att plantera ett träd i vår.

Ingrid Marie
Ingrid Marie. Foto: Kerstin Engstrand
Ingrid Marie. Foto: Kerstin Engstrand

Min mors favoritäpple, och mitt. Dessutom ett klassiskt juläpple. De putsar jag alltid med en sträv handduk innan jag lägger upp dem i fruktfatet. Då blir de glänsande. Precis som min mor gjorde. Ingrid Marie är också utmärkta att ge till fåglarna. Lagom stora som de är, fåglarna hinner äta upp dem innan de blir dåliga.

Ingrid Marie är ett välkänt äpple som brukar finnas i varenda matvarubutik. Det har en intensiv mörk vinröd färg. Varje äpple är ganska litet. Smaken är frisk med en lite kryddig arom, jag älskar att ha Ingrid Marie i fruktsallad. Ingrid Marie är också mycket god till brysselkål och till fläsk

Sorten är ursprungligen dansk, från 1910 och bördig från Flemlöse. Namnet har detta utsökta äpple fått från dottern till den som fann denna sort. Anton Nilsson, författaren till bibeln Våra äpplesorter, beskrev Ingrid Maries smak som mört, saftigt, sötsyrligt med behaglig arom.

Ingrid Marie skördas från oktober månad och smakar bäst om man låter lagra frukterna ett tag, till november innan man börjar äta av dem. Sorten blommar sent och pollineras av bland annat ’Discovery’, ’Filippa’ och ’Mio’. En fördel är också att Ingrid Marie brukar ge bra skördar redan som ungt träd.

Härdighet: Upp till växtzon 3. Ingrid Marie finns som E-planta. Ingrid Marie fungerar bra i ekologisk odling.

Rubinola
Rubinola, ett äpple på frammarsch. Foto: Kerstin Engstrand
Rubinola, ett äpple på frammarsch. Foto: Kerstin Engstrand

Är egentligen en tjeckisk sort som på senare år många har upptäckt.  Anges ha hög c-vitaminhalt.

Det är också ett vackert äpple, oftast blir det mycket vackert rött.  Det är rödare upptill än nertill så bildens äpple är lite missvisande. Mognar i oktober och kan lagras till senvintern. Är saftigt, friskt sötsyrligt och mycket aromatiskt. Jag tycker att smaken framträder extra bra som rårivet.

Det är en mycket frisk sort, är resistent mot skorv och motståndskraftig mot mjöldagg. Avkastningen är också att lita på, här är det sällan att man får var annat års körd som är annars ganska vanligt med just äpplen.

Härdigt upp till växtzon 3. Lär pollineras av bland annat Alice, Ingrid Marie och Transparante Blanche.

Aroma
Aroma. Foto: Kerstin Engstrand
Aroma. Foto: Kerstin Engstrand

Aroma är mångas favorit, det betecknas som ett sprött äpple med lite kryddig arom och med bra balans mellan sött och syrligt. Inte undra på det, dess föräldrar är Ingrid Marie och Filippa. Korsningen gjordes redan på slutet av 1940-talet och kom ut på marknaden i början av 1970-talet. En klar fördel med Aroma att det är ett äpple som inte faller sönder så lätt om man använder det i matlagning. Brukar mogna i slutet av oktober, då kan man njuta av det direkt vilket är en annan av Aromas uppskattade fördelar. Går också att lagra. Sorten pollineras av andra sorter som ’Discovery’, ’Filippa’ och ’Mio’. Aroma är en svensk sort som framtagits av Sveriges Lantbruksuniversitet Balsgård och är även känd för att ge bra skördar.

Härdighet: Upp till växtzon 4. Finns som E-planta.  Aroma anses vara mycket bra i ekologisk odling.

Visste du att man kan spruta in råsaft av äpple i fläskkött innan det anrättas?

 Väl svagväxande grundstam om du har liten trädgård

Fruktträd säljs i regel krukodlade och kan därför planteras under hela växtsäsongen. För äpple är grundstammen viktig, dvs den stam som fruktgrenarna är ympade på, för dess härdighet avgör valet. A2 för äppelträd innebär starkväxande och härdigt upp till zon 6 och är därför särskilt lämpligt för träd som ska växa i de norra delarna av landet. Söderöver ska man hellre välja den svagväxande B9 eller MM106. Trädgårdsbutiken vet vilken sorts grundstam trädet är ympat på och det står också på etiketten.

Nyfiken på vårt goda potatis- och äpplemos? Klicka här för att komma till receptet.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Publ. Dec18, 2018

Nästan som äkta vara. Foto: Kerstin Engstrand

Visste du att blommor hör till de äldsta julgransprydnaderna? Blommorna motiverades med att de var vinterblommor eller hade religiös betydelse. Rosor som blommar på julnatten finns beskrivna i medeltida kristna legender och just ett sådan underverk omtalas i den kända psalmen “Det är en ros ursprungen” som är en översättning av en tysk katolsk julsång från 1588. 1895 hade tidskriften Idun en gran klädd med rosor av silkespapper och matchande kulörta ljus. Nejlikor, fuchsior, liljor och grönsaker som morötter blev också populära. Aktuellt nu igen när trädgård är så i tiden!

Bea Szenfelds pappersblommor för Ikeas julsortiment pryder årets julgran. Foto: Kerstin Engstrand
Bea Szenfelds pappersblommor för Ikeas julsortiment 2018 pryder även årets julgran. Foto: Kerstin Engstrand

2018 började frukt och grönsaker sitt verkliga återtåg i granen och det fortsätter nu 2019. Det finns mängder av just blommor och grönsaker i sortimentet. Det brittiska trädgårdssällskapet RHS säljer i sin internetbutik kulor i form av rädisor, morötter, kålhuvuden och apelsinskivor.

Nu får man liksom under 1880-90-talet klä julgranen mycket fritt. Då fick djur, allt från apor, trollsländor och spindlar till människor som sotare eller skidåkare mer än gärna pryda den granna granen. I år ser i att kolibris är mycket populära.

Kolibris verkar ha ersatt domherrar och påfåglar denna jul 2018. Foto: Kerstin Engstrand
Kolibris verkar ha ersatt domherrar och påfåglar. Foto: Kerstin Engstrand

Tovade prydnader ska det också vara, även hundar som bär en kvist mistel i munnen och förstås ett bi eller en humla!

Detta glada bi fyndades i England. Foto: Kerstin Engstrand
Detta glada bi fyndades i England. Foto: Kerstin Engstrand
Bergianska trädgården inspirerar

Att göra sitt eget julgranspynt har nog alltid rekommenderats som en viktig familjetradition. När Bergianska trädgården i Stockholm har sin årliga julutställning finns alltid en hel del som är lätt att kopiera. Som färska fikon hängandes i en tråd och tomtar gjorda av kanelstänger eller renar av kork. Bergianska inspireras av de träd de har, som kanel- och korkträd!

Närodlat brukar inspirera, röda Ingrid Marieäpplen är för många självklara i julgranen. På Sicilien är det kaktusfikon, dock inte äkta vara utan konstgjorda.

Juldekorationer till salu. Kaktusfikon från Sicilien. Foto: Kerstin Engstrand
Juldekorationer till salu. Kaktusfikon från Sicilien. Foto: Kerstin Engstrand

 

Förvalta traditioner
Återbruk, denna marsipangris är torkad och fungerar fortfarande som grandekoration.  Foto: Kerstin Engstrand
Återbruk, denna marsipangris är torkad och fungerar fortfarande som grandekoration. Foto: Kerstin Engstrand

I år torkar vi apelsinskivor i ugn och jag har alltid marsipangrisar i min gran, de hänger i röda sidenband. Detta var något som min mor hade som tradition och när jag var liten var det efter någon dag bara sidenbanden kvar. Hmm, jag var oskyldig, det var min äldsta bror som älskade marsipan. Och nej, han hade aldrig ätit någon marsipangris- sade han. Numera kör jag återbruk på dem, de stelnar så bra och kan lätt användas flera år i rad när ingen i familjen har åtrå efter marsipan. Det är däremot lite svårt att hitta rätta sortens form, det ska vara avlånga griskultingar och inga övergödda marsipangrisar.

Men runt förra sekelskiftet kom kritik mot den mycket personliga, bondgranna granen. Slut var det då att ha godis i julgranen, barnen skulle inte börja julen med lögner om att de inte hade ätit godis! På 1910-talet kom postorderfirmorna med köpepynt och då var det de som gällde som “fint” och allt färre kom att göra sitt eget pynt. I år gör vi både och, letar på loppis och i andrahandsaffärer efter gammalt pynt samt gör eget. Kanske blir det även en nyinköpt julgranskula som kommer att gå i arv i generationer?

2018 föll jag för Bea Szenfelds röda pappersblommor som hon hade designat för IKEA samt ginkgobladen från H&M.

Ett äkta, torkat ginkgoblad i plåtboken lär skydda en från fattigdom. Undrar om ett i metall i julgranen fungerar lika bra? Foto: Kerstin Engstrand
Ett äkta, torkat ginkgoblad i plånboken lär skydda en från fattigdom. Undrar om ett i metall i julgranen fungerar lika bra? Foto: Kerstin Engstrand

 

Källa om julgranens historia: Granna granen av Maria Flinck, utgiven 1998.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Publ. Dec 16, 2018, reviderad Dec 10, 2019

Torkade apelsinskivor sprider frisk härlig doft! Foto: Kerstin Engstrand

Häng dem i granen, i fönstret, lägg dem på bordet, torkade apelsinskivor är vackra och doftar ljuvligt! Skulle du få tag på mandariner är de ännu bättre men det är tyvärr alltför sällan äkta mandariner finns att köpa.

  1. Skiva apelsinerna i tunna skivor.
  2. Sätt ugnen 50 grader.
  3. Lägg apelsinskivorna på ett ugnsgaller.
  4. Apelsinskivorna ska stå i ugnen tills de börjar bli torra. Passa torkningen noga, gå inte ifrån köket. Det kan ta tid, upp till tre till fyra timmar.
  5. Häng upp i en tunn tråd, fiskelina fungerar också bra. Eller lägg dem i en vacker burk eller på ett fint fat och låt dem sprida väldoft!

Passa samtidigt på att göra det goda te, vinterte med apelsin, du hittar receptet här.

Och vill du inte ha äkta vara så finns det julgranskulor som ser ut som apelsiner.

Halv mandarin, denna julgranskula säljer det brittiska trädgårdssällskapet RHS 2018.
Halv mandarin, denna julgranskula säljer det brittiska trädgårdssällskapet RHS 2018. Foto: RHS

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

En "airplant" i en annorlunda gran, en rumsgran. Bilden tagen i Bergianska trädgårdens stora växthus under julutställningen 2018. Foto: Kerstin Engstrand

När Bergianska trädgården hade sin julutställning hade de dekorerar en rumsgran med coola kulor. Det var tillandsia som de hade lagt i öppna kulor. Tillandsia är en växt som växer i luften. Den behöver ingen jord! Däremot trivs den om den får en lätt dusch då och då. Den vill torka upp mellan varje dusch.

Att den växer i luften betyder att det är en epifyt. Vild växer den på trädgrenar och alla botaniska trädgårdar brukar ha tillandsia i sina ormbunks- och orkidérum.

Foto: Kerstin Engstrand, bilden är tagen i Bergianska trädgårdens stora växthus.
Foto: Kerstin Engstrand, bilden är tagen i Bergianska trädgårdens stora växthus.

Öppna tomma julgranskulor brukar finnas i hobbybutiker. I trädgårds-och blombutiker finns särskilda glaskärl för just växter som tillandsia. Du kan hänga din tillandsia i princip i vilken behållare som helst. Och efter jul så trivs de lika bra som “airplant” hängandes i ett fönster.

Nyfiken på att ha en rumsgran? Mer om rumsgran kan du läsa här.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Publ. Dec 16, 2018

Numera finns det glitter gjort av cellulosamaterial. Foto: Kerstin Engstrand

Numera finns det biologiskt nedbrytbart glitter, glitter som är helt fritt från mikroplaster. Det marknadsförs under namn som Bioglitter eller Ecoglitter. Bioglitter är ett biologiskt nedbrytbart glitter som tillverkas av en cellulosaprodukt från eukalyptus. Träden som används är odlade enligt PEFC-standard. ”Vanligt” glitter är gjort av polyesterfilm som inte bryts ner.

Så fråga när du köper en jul- eller nyårsblomma med glitter om det är bioglitter på den!

Av Kerstin Engstrand

Publicerad Dec 15 2018

 

Echeveria målad i rött och guld. Foto: Kerstin Engstrand

Echeveria är en fetbladsväxt, suckulent, som vanligen är grågrön, blågrön eller helt grön. Det är en ytterst torktålig krukväxt som har sitt ursprung i Mexiko. Vill stå ljust och klarar vanlig rumstemperatur bra men trivs bättre om det är lite svalare. Behöver knappast vattnas och ska torka upp rejält mellan varje vattning. Viktigt är också att inget vatten blir stående i bladrosettens mitt.

Echeveria i vita och silvertoner. Den andra till vänster brukar säljas som Echeveria Miranda "Snö".  Foto: Kerstin Engstrand
Echeveria i vita och silvertoner. Den andra till vänster brukar säljas som Echeveria Miranda “Snö”. Foto: Kerstin Engstrand

Till jul, nyår och halloween säljs ofta behandlade echeveria, målade med olika färger. Till jul -och nyår oftast i silver eller sprayade med glitter men även olika röda toner, vitmålade och till och med champagnefärgade finns att köpa. Färgen tar inte död på växten, allt eftersom bladen växer kommer växtens naturliga bladfärg ta över.

Sedan är det förstås tycke och smak om man vill ha målade växter. Många ungdomar gillar dem och kanske blir just en sådan här dekorerad växt inkörsporten till ett nytt intresse.

När den målade echeverian växer till sig ser man snart den nya fräscha tillväxtens naturliga färg. Foto: Kerstin Engstrand
När den målade echeverian växer till sig ser man snart den nya fräscha tillväxtens naturliga färg. Foto: Kerstin Engstrand

Man kan också försiktigt skrapa av målningen, lättast med nageln. Oftast hittar man en del av bladet där det gärna redan har börjat visa sig.

De mindre echeverierna som är målade är ofta av sorten ‘Miranda’ som är en mycket trevlig sort som omålad!

Guldmålad echeveria. Foto: Kerstin Engstrand
Guldmålad echeveria. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Publ: Dec 15, 2018

Foto: Kerstin Engstrand

Vilken färg tycker du en julstjärna ska ha? Klassik röd? Elegant vit? Rentav blå? Glittrig? När Bergianska trädgården i Stockholm, som är en av Sveriges botaniska trädgårdar, hade sin julutställlning visade de några julstjärnor med annorlunda färger.

Burgundy är vinröd
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Pink är förstås rosa
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Och ‘Autumn Levaes’ går i brända toner
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Av de här tre så är troligen ‘Autumn Leaves’ svårast att få tag på. Bergianskas julstjärnor kom från Bosse Rappnes Slottsträdgården Ulriksdal.

Läs också: Så lyckas du med din julstjärna (Artikeln öppnas automatiskt i nytt fönster när du klickar på länken.)

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Guld och silver känns som självklara val när kungliga slottet dekoreras. Men när julen 2017 började närma sig så kom oväntade blomarrangemang att ta slottet i besittning. Det var en nyhet för i år som inte minst uppskattades av slottets anställda. En härlig blandning av slott och koja skapades med oväntat mycket inspiration för vi som bor i modernare bostäder och med lägre takhöjd.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Echeveria och glitterbeströdda havreax klädde i Lovisa Ulrikas matsal den götiska silverservisen. Denna matsal används vanligen när utrikesnämnden sammanträder och vid medaljutdelningar. Silverservisen sågs senast vid middagen när prins Carl Philip gifte sig. Servisen står på en 2,8 meter lång spegelplatå som förstärkte det vintriga, isiga intrycket. Echeverians olivgröna färgton matchade stolarna perfekt.

Redan i entrén fascinerades besökarna, som vid denna tid på året till lejonparten är utländska turister, av  de vackra konstgjorda guldglänsande löven som var uppsatta på torkade grenar. Att pryda slottet med växter är scenografi.

Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Och vem är då ansvarig för slottets blomarrangemang? Jo, det är sedan över två decennier tillbaka Claes Carlsson som sedan våren 2017 numera tituleras slottsmästare. Att Claes tycker om echeveria är det absolut ingen tvekan om, se bara den “matta” som klär väggen bakom honom här på bilden nedan. Fönsterlav, havreax och echeveria bildade mattan som var uppbyggd på en masonitskiva klädd med hönsnät.

Slottsmästare Claes Carlsson är ansvarig för slottets blomarrangemang. Foto: Kerstin Engstrand
Slottsmästare Claes Carlsson är ansvarig för slottets blomarrangemang. Foto: Kerstin Engstrand

Echeveria är en torktålig fetbladsväxt som finns att köpa året runt. Förr var den en vanlig kantväxt i trädgårdarna. Den trivs utmärkt utomhus under sommaren och kan, om man har tur, blomma. På en hög stängel reser sig blomman som går i gult, orangerött eller rosa. Echeveria förökas med sidoskott och tas in när hösten kommer, den tål inte frost.

Fönsterlav
Bollar av fönsterlav. Foto: Kerstin Engstrand
Bollar av fönsterlav. Foto: Kerstin Engstrand

Det de flesta i vardagslag kallar för vitmossa använder han även på flera spännande sätt. Bollarna på bilden ovan är egentligen gjorda av frigolit och därefter har fönsterlaven limmat fast. Urnan är från Karl XII och kanske inget som vi vanliga har hemma i skåpen.

Och golvet hade ett sagolandskap med julrosor och silverek. Silvereken var återanvänd från dopet av lille Gabriel i början av december. Och vad skymtar om inte en sagolik liten stig av fönsterlav. Foto: Kerstin Engstrand
Och golvet hade ett sagolandskap med julrosor och silverek. Silvereken var återanvänd från dopet av lille Gabriel i början av december. Och vad skymtar om inte en sagolik liten stig av fönsterlav. Foto: Kerstin Engstrand
Väljer de vackraste

Vitt har de senaste åren varit en trendig julblommefärg. Ger intryck av snö och passar väl in både till jul och till nyår. Claes filosofi är att man köper in de blommor som är vackrast vid tidpunkten för det aktuella arrangemanget. Det gäller oavsett om det är en kungamiddag eller annan tillställning. Blommorna köps in vid besök i Årsta partihallar i södra delen av Stockholm.

 

Man tager vad man haver

Får man klistra pappersblommor på slottets piedestaler? Självklart inte. Claes är mästare på scenografi, här är det vanliga gjutrör i papp som klätts in med torkade magnoliablad, eukalyptusblad sprayade i rött samt pappersblommor i rött och guld. Det är mycket jobb att fästa så många, och att rulla rosorna, även om limpistol underlättar arbetat väsentligt.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Evighetsblommor

Eterneller är på väg att åter igen bli trend. Tillsammans med floristen Fredrik Larsson från Bloem.se har Claes skapat skålar helt prydda med eterneller i rosa.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Efter jul var alla färska blommor borttagna, och  då såg det ganska tomt ut.  Att slottet behöver prydas med blommor är ingen tvekan om, förhoppningsvis fortsätter man denna satsning.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Men hinkarna med havreax fick stå kvar efter jul. Ja, hinkar, av plast! Det är hemligheten bakom vaserna av eterneller! Vanliga hinkar, eterneller och limpistol, bara att kopiera till ditt eget hem!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Vill du odla eterneller? Läs då vår artikel om de bästa sorterna och om hur du skördar dem på bästa vis.

Av Kerstin Engstrand

 

En blommande saffranskrokus på köksbordet och höstmörkret är ett minne blott. Foto: Kerstin Engstrand

Lucia och lussebullar, gyllene gula som sprider en särskild doft, saffransdoften är tecknet att det är bara elva dagar kvar till julafton. I mer än 3000 år har saffran varit en åtråvärd krydda, inte undra på det, den lär bestå av runt 150 doftämnen!

Saffran köper vi i butiken, i små paket om 0,5 gram och till ett pris som känns som guld. kanske därför det också kallas för det röda guldet. Det är pistiller från saffrankrokus, Crocus sativus, som är en höstblommande krokus vi köper. De största odlingarna finns i Iran och Afghanistan och den odlas även i Spanien, Italien, Grekland och Marocko.

Det är en mycket vacker purpurfärgad krokus. Vid blomning blir den cirka 8 till 10 cm hög.

Och visst går saffranskrokus att odla i Sverige!
Saffran odlad i Italien. Foto: Kerstin Engstrand
Saffran odlad i Italien. Foto: Kerstin Engstrand

Lökarna sättas vanligen under sensommaren i välgödslad jord men det brukar även fungera med mitten av september. Ännu bättre om man kan sätta dem i juni månad. De ska sättas med ett mellanrum på 7 cm och på ett djup av 15 till 18 cm i en jord som håller ett ph-värde på 6 till 8. Om lerjord tycker den inte. Djupet är viktigt, för grunt och de kommer inte att sätta blommor i samma utsträckning. Läget ska vara soligt och väldränerat, saffranskrokusen vill ha en torr jord. Att odlingsplatsen är solig är extra viktigt på hösten när blomningen sker.

En blommande saffranskrokus på köksbordet och höstmörkret är ett minne blott. Foto: Kerstin Engstrand
En blommande saffranskrokus på köksbordet och höstmörkret är ett minne blott. Foto: Kerstin Engstrand

 

I regel blommar lökarna redan den första hösten, oftast i oktober, ibland även i november. Skulle det under blomningstiden komma en lite kyligare period så tar blomningen en paus för att sätta igång igen om det blir varmare väder. Blommorna öppnar vi enbart vid sol och därmed lite varmare väder och de varar ett par dagar.

 

Varje lök skjuter flera skott, oftast blir det tre till fyra blommor. Foto: Kerstin Engstrand
Varje lök skjuter flera skott, oftast blir det tre till fyra blommor. Foto: Kerstin Engstrand

Efter blomningen kommer rejäla kvastar av gräsliknande blad som ser precis ut som vanliga vårkrokusblad. De brukar bli upp till 40 cm höga. Nu kommer kruxet, under vintern vill saffranskrokus växa ganska torrt och i en temperatur som är lägst runt 5 grader, med bladen kvar. Däremot har den inget emot vind, snarare tvärt om. Det finns några större odlare både på Gotland och i Skåne som har lyckats ganska bra på friland. Norr om zon ett behöver man däremot odla dem i kallväxthus. Eller i kruka, för oss vanliga hemmaodlare så brukar det räcka bra. Vi brukar nöja oss med att få beskåda blommorna. En kruka kan man också lätt vinterförvara inomhus. Det är de tregrenade pistillerna som skördas.

Under våren vill de liksom alla lökväxter ha fukt igen. Men i maj har bladen vissnat ner.

Under sommaren vill de ”bakas”, det vill säga växa torrt och soligt för att orka blomma igen. Minst 100 000 blommande krokusar behövs för ett kilo saffran. En lök brukar ge tre till fyra blommor.

På hösten vill den ha fukt igen, allt för att ge blomning.

Lökarna bildar med tiden sidolökar, efter tre år brukar en lök blivit till fem. Plantera därför om lökarna minst vart tredje år.

Visste du att:

Saffran bedöms enligt en ISO standard. Det är färgmättnad, elasticitet, färsk- och helhet som bedöms. Det är topparna på de tregrenade pistillerna som räknas in i klass 1. I de övriga får även stiften och ståndarna vara med. Skörden sker tidigt på morgonen, och för hand.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Festlig och elegant bordsdekoration: Som snittblommor i glas av olika former och storlekar ser krämfärgade julstjärnor särskilt vackra ut. Foto: Blomsterfrämjandet/Stars for Europe

En jul utan julstjärna på soffbordet är för många ingen jul, den är ett lika stort måste som julgranen. Märkligt kan man tycka då den först nådde Europa i början av 1900-talet och här i Sverige fick den sitt stora genombrott på 1960-talet. Dess ursprung är Mexiko där den växer vild och kan bli ett hela fem meter högt träd. Många av oss har också njutit av liknande jätteexemplar när vi har semestrat på Kanarieöarna och Madeira.

I Syd- och Mellanamerika kan man se julstjärnor klä in uteplatser. Just denna är fotograferad på Kuba.  Foto: Kerstin Engstrand
I Syd- och Mellanamerika kan man se julstjärnor klä in uteplatser. Just denna är fotograferad på Kuba. Foto: Kerstin Engstrand

I Mexiko kallas den för “Flores de la Noche Buena”, den heliga nattens blommor och i USA kallar man den poinsetta. Om man är hängiven läsare av Patricia Cornwells böcker om superrättsläkaren Scarpetta, som bara i enstaka undantag påtar i jorden, så är man van att läsa om poinsettor, de är hennes klassiska julpresent. Pointsetta är för övrigt det namn som även fransmännen använder. Namnet Poinsetta kommer från USA:s första ambassadör i Mexiko, Joel Poinsett som på 1830-talet lyckades stjäla med sig några sticklingar till USA där den sedan spreds vidare till botaniska trädgårdar och för att sedermera förädlas. Så nog passar den i kriminalromaner allt! Med den bakgrunden kan man också tycka det märkligt att den blivit en julblomma.

Med sina stjärnformade högblad sprider julstjärnor julstämning. Här har en stjärna placerats i en liten glödlampsformad vas och hänger i en julgran, förstås! Foto: Blomsterfrämjandet/Stars for Europe
Med sina stjärnformade högblad sprider julstjärnor julstämning. Här har en stjärna placerats i en liten glödlampsformad vas och hänger i en julgran, förstås! Foto: Blomsterfrämjandet/Stars for Europe

Men den aztekiska mytologins berättelse om hur julstjärnan fick sin klassiska röda färg är troligen, förutom färgen och den stjärnliknande formen, som gör att den så förknippas med julen. Den röda färgen lär ha kommit till när en gudinna dog av brustet hjärta, hennes blod droppade ner på julstjärnans blad och färgade dem röda. Rött var också aztekernas heliga färg och jultsjärnan blev symbol för renhet. Högbladen kom att användas som rött färgämne och den vita mjölkliknande växtsaften som febernedsättande medicin.

Glittrande jul
Den här glittrande julstjärnepyramiden är tillverkad av snittade julstjärnor samt minijulstjärnor. Placera blötlagd stickmassa på en bricka och placera en minijulstjärna i kruka på toppen. Fyll sedan pyramiden med snittade julstjärnesticklingar. Se till att krukan och stickmassan döljs ordentligt! Placera avslutningsvis några kulor på brickan.Foto:   Blomsterfrämjandet/Stars for Europe
Den här glittrande julstjärnepyramiden är tillverkad av snittade julstjärnor samt minijulstjärnor. Placera blötlagd stickmassa på en bricka och placera en minijulstjärna i kruka på toppen. Fyll sedan pyramiden med snittade julstjärnesticklingar. Se till att krukan och stickmassan döljs ordentligt! Placera avslutningsvis några kulor på brickan.Foto:
Blomsterfrämjandet/Stars for Europe

I slutet av förra årtusendet, runt 1997, blev julstjärnan dekorationstrendig! Då fick den en ny skepnad, så långt ifrån den klassiska julblomman man kunde komma, spraymålning och glitter blev en ny giv, kungsblå med silverglitter eller röda med guldglitter gjorde entré. Ministjärnorna kom också och öppnade upp för nya användningsområden. I år är de tillbaka, både de glittrade och de små!

Stearinljus och julklappar skapar julstämning. Idén att använda gamla kinatekoppar som krukor passar både vintage- och upcyclingfans och är också en utmärkt present. Foto: Blomsterfrämjandet/Stars for Europe
Stearinljus och julklappar skapar julstämning. Idén att använda gamla kinatekoppar som krukor passar både vintage- och upcyclingfans och är också en utmärkt present.
Foto: Blomsterfrämjandet/Stars for Europe

 

Det är främst unga konsumenter som tycker om de många och oftast roliga användningsområdena som finns för julstjärnan. Intresset för riktigt stora exemplar ökar också, stora som man föredrar i USA. Årets vita höststjärna Princettia, liksom de rosa och röda, är också en stor succé.

Julstjärnan finns också i kanel, aprikos, rosa samt melerad, spräcklig och tvåfärgad. En julstjärnas gröna blad kan vara mera intressanta än högbladen, ekbladsformade, runda eller mera spetsiga än de klassiska.

Och som sagt, 1997 års populära är återigen populära, 20 år senare.  I år lär vi köpa 4 miljoner julstjärnor, mot cirka 9 miljoner 1999. En sak är säkert, överallt finns de och om Ture Sventon hade varit i farten hade han säkert sagt: Julstjärnor, ständigt dessa julstjärnor.

Text: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...