Årets sista skörd av körsbärstomater på väg att smaksätta det lenaste smör. Foto: Kerstin Engstrand
Tänk vad en halvliter blandade körsbärstomater kan göra underverk. De är basen i detta tomatsmör som är gott på knäckebröd, eller på pasta, fisk eller vad man nu vill ha en liten kick av sommarsmak. Smaken är både len och mustig. Smöret går utmärkt att frysa i portionsbitar. Jag fick detta tomatsmör nu i höst i England och föll direkt för det.
Du behöver:
5 dl körsbärstomater, gärna av olika sorter, ta dina smakrikaste
1 msk torkad timjan, tar du färsk så ta 2-2,5 msk färsk repad timjan, stjälkarna ska inte vara med
0,5 tsk salt
0,5 tsk nymalen svartpeppar
250 gram osaltat smör skuret i stavar, och smöret ska vara rumsvarmt
Smörpapper
Samt matberedare.
Gör så här
Ja de ska bli lite svarta, då är tomaterna färdigrostade. Foto: Kerstin Engstrand
Sätt ugnen på grill.
Tomaterna ska rostas hela. Lägg de hela tomaterna på grillgaller. Sätt in gallret med en plåt under högt upp i ugnen. Nu ska de hela tomaterna grillas tills de blir lätt brunsvarta på ovansidan i skalet. Det brukar ta 5 – 8 minuter så det gäller att passa tomaterna.
Ta ut gallret med tomaterna och låt tomaterna svalna på gallret.
Mixa de grillade tomaterna med salt, svartpeppar och timjan i en matberedare samtidigt som du tillsätter det rumsvarma smöret.
Smaka av.
Bred smöret på smörpapper och rulla ihop till en rulle. Rulla ihop hårt och lägg i kylen. När smöret har stelnat är det lätt att skära upp det i bitar och frysa in portioner. Jag tycker smaken blir bäst om man väntar med att frysa in smöret tills det har legat till sig någon dag i kylen.
Snabbt och gott, tomatsmöret är färdigt att bre ut på smörpapper. Foto: Kerstin Engstrand
Fyra röror gjorda på omogna, gröna tomater, alla inspirerade från recept vi fått i Kanada. Foto: Kerstin Engstrand
I Kanada, särskilt i Quebecområdet, har vi ofta till olika kötträtter som köttpaj, korv och hamburgare fått en grön röra. Den påminner om ett mellanting mellan bostongurka och en grön ketchup. Ibland var den mera flytande, och då mera lik ketchup i konsistensen, ibland liknande den mera bostongurka. Som receptsamlare är man ju bara tvungen att fråga hur de var gjorda. Och döm om min förvåning att det var gröna, omogna tomater som var nyckelingrediensen och inte alls gurka som det smakmässigt kändes som.
2018 har varit ett rekordår när det gäller tomatskörd. Dessutom mängder av gröna, omogna. Foto: Kerstin Engstrand
Att skapa dessa gröna röror är en tradition. De flesta familjer där någon odlar tomater har ett eget recept som vårdas ömt. För man får, liksom vi, oftast mängder med tomater som inte hinner mogna i tid. Klimatet är högst varierande, oftast är sommaren tropisk varm men våren kommer i regel senare än hos oss, hösten lite tidigare. Höst – vinter – vår kan bjuda på enorma växlingar i temperatur från en dag till en annan. I Montreal exempelvis är det vanligt att under våren kan det ena dagen vara -15 grader för att nästa dag vara + 15 grader, och att temperaturen växlar så dag till dag är mera en regel än ett undantag under den kallare delen av året.
Kan man äta gröna tomater? Ja det kan man, med måtta, som med allt annat. När man använder de här rörorna så är det just en klick man äter, det är inget man slevar i sig. Att anrätta gröna, omogna tomater är också vanligt i USA. Stekta gröna tomater känner väl de flesta av oss till. Vi har också frågat Livsmedelsverket och Giftinformationscentralen om gröna tomater och deras svar kan du läsa här.
Här kommer du att få fyra gröna tomatrecept. Gemensamt för recepten är att tomater och lök ska svettas i salt i minst åtta timmar innan röran börjar kokas ihop. Detta för att få de omogna tomaterna att safta sig.
Exempel på kryddblandning, denna är till receptet Canada 2. Foto: Kerstin Engstrand
Kryddblandningen som används i Nordamerika är en blandning som används för pickels. Den finns att köpa färdigblandad i nordamerikanska matbutiker men vi får blanda den själv. Basen är sellerifrön som går att få tag i även i Sverige. Kan du inte få tag på sellerifrön kan du ersätta dem med att tillsätta färsk bladselleri, se receptet Canada 3. De matbutiker som säljer sellerifrön har i regel sellerifrön från Risbergs kryddor.
Här kommer några av våra favoritrecept från Kanada, nummer ett är lite mera vinägerstark än nummer två. Nummer tre är mera kryddad och den sistnämnda, Chow chow, liknar nog mest vår bostongurka i smaken. Nummer tre gillar vi att ha till hamburgare, bre röran på hamburgerbröd ovanpå ett lager av senap smaksatt med honung. Den kombinationen är också mycket god tillsammans med korv, även mera kryddstarka korvar som chorizo.
Är den första gröna tomatröran vi fick, därför kallar vi den för Canada 1. Denna sats ger cirka 11 dl röra.
1,3 kg gröna, omogna tomater
6,5 dl finhackade lök, ungefär hälften vardera av gul lök och silverlök men enbart gul lök går också bra.
20 ml salt (saltet används för att få tomaterna att safta sig)
Rostfri eller emaljerad kastrull behövs.
Till kokningen:
3,2 dl råa äpplen i klyftor
1,2 dl vatten
60 ml äppelvinäger
220 ml vitvinsvinäger
60 ml farinsocker
60 ml strösocker
Du behöver en bit saftduk eller liknande att binda in äppelklyftorna och kryddorna i.
Kryddblandning
Pickleskryddblandning gjord på färskt lagerblad. Foto: Kerstin Engstrand
1 tsk sellerifrön (finns att köpa i välsorterade matbutiker, oftast av märket Risbergs)
1 tsk hela svartpepparkorn (ska vara hela, inte malda)
1 tsk bruna senapsfrön (du kan använda gula senapsfrön men de är svagare i smaken)
1 hel kryddnejlika
2 hela kryddpepparkorn
2 cm kanelstång
1 allra helst färskt lagerblad, om du använder torkad räcker ett halvt blad
Gör så här:
Snoppa och skölj tomaterna.
Rensa löken.
Skär löken i klyftor och finhacka, går utmärkt att köra i matberedare.
Skär större tomater, typ biff, i skivor och mindre tomater i halvor eller klyftor. Tomaterna behöver inte skalas.
De gröna, omogna tomaterna ska tillsammans med löken saltas ur innan de tillagas. Foto: Kerstin Engstrand
Varva lök och tomater i en kastrull, strö över salt över varje lager. Låt stå svalt över natten, eller minst åtta timmar. Därefter hälls vätskan som bildas bort. Skölj också tomat- och lökblandningen flera gånger i ett durkslag under rinnande vatten, detta för att få bort överskottssaltet.
Häll tillbaka den sköljda tomat- och lökblandningen i grytan igen.
Klyfta äpplena samt blanda ihop kryddorna. Jag brukar strö kryddorna över äpplena och sedan binda in dem i en bit saftduk. Äpplena ska koka med tomat-lökblandningen men inte mixas i, de fungerar som pektin. Äpplena och kryddorna ska alltså lyftas upp när blandningen kokat färdigt. Och äpplena är sedan mycket goda att äta som de är. För extra smak kan du rosta kryddorna snabbt i het stekpanna.
Lägg i knytet med äpplen och kryddor i grytan.
Äpplena får koka i en separat duk tillsammans med kryddorna. Foto: Kerstin Engstrand
Häll i vatten, vinägersorterna, farin- och strösocker. Låt koka upp och låt sedan sjuda i minst 30 minuter, gärna mer. Vanligen måste den sjuda i 45 minuter, det är lite beroende på hur pass hårda tomaterna är.
När tomaterna börjar bli sönderkokta är det dags att ta upp knytet med äpplen och kryddor.
Röran körs nu i en mixer för att bli slät och fin. Vill man att den ska bli mera ketchuplik kan man passera bort tomatfröna men det brukar jag aldrig göra.
Häll tillbaka den finmixade röran i grytan igen och låt den koka upp igen. Smaka av, kanske vill du ha i lite mera vitvinsvinäger.
Häll upp på väl rengjorda och steriliserade burkar eller flaskor. Röran kan också frysas in i portionsförpackningar. Den bör få dra i två tre dagar innan den avnjutes.
Denna liknar mångt och mycket Canada 1 men är mildare i smaken. Den smakar mindre vinäger och här är det också päron i blandningen. Blir ca 10 dl.
900 gram gröna, omogna tomater (man brukar räkna med att en normalstor tomat väger 90-100 gram).
450 gram finhackad lök, blanda gärna gul lök och silverlök.
20 ml salt (saltet används för att få tomaterna att safta sig)
Rostfri eller emaljerad kastrull
Till kokningen:
300 gram skalade och urkärnade päron, har du inga päron kan du ta äpplen istället.
0,5 dl vatten
1,5 dl äppelvinäger
1 dl farinsocker
0,5 dl strösocker
Kryddblandning
1 tsk sellerifrön (finns att köpa i välsorterade matbutiker, märket Risbergs)
1 tsk hela svartpepparkorn (ska vara hela, inte malda)
1 tsk bruna senapsfrön (du kan använda gula senapsfrön men de är svagare i smaken)
3 hela kryddnejlikor
3 hela kryddpepparkorn
2 cm kanelstång
1 torkat lagerblad, om du använder färsk ta två färska
Canada 2 görs på samma sätt som Canada 1 men med en skillnad, här får de skalade och urkärnade päronen koka med i röran och därmed även mixas ihop med röran.
Kryddorna läggs i en tom tepåse eller knyts in i en bit gasbinda.
Vill du ha mera vinägersmak kan du efter det att röran har mixats och fått koka upp igen tillsätta lite mera äppelvinäger.
Canada 3 grön tomatröra
Canada 3, recept på grön tomatröra. Foto: Kerstin Engstrand
Detta är min favorit, den är mera kryddig i smaken. Mycket god tillsammans med en mild senap med honung i. Detta recept innehåller bladselleri istället för sellerifrön. Blir ca 10 dl.
900 gram gröna, omogna tomater
270 gram finhackad lök, jag blandar gul lök och silverlök
2 stjälkar färsk bladselleri
20 ml salt (saltet används för att få tomaterna att safta sig)
Rostfri eller emaljerad kastrull
Till kokningen:
1 äpple, på 100 – 120 gram
200 gram bladselleristjälk
1,5 dl vitvinsvinäger
1 dl farinsocker
5 dl strösocker
Kryddblandning
Chiliflakes ger denna röra lite mera sting. Foto: Kerstin Engstrand
I detta recept är sellerifrön ersatt med färsk bladselleri, se ovan
3 ml (3krm) hela svartpepparkorn (ska vara hela, inte malda)
3 ml (3 krm) bruna senapsfrön
3 ml (3 krm) hela kryddnejlikor
3 ml (3 krm) hela kryddpepparkorn
1 cm kanelstång
1 torkat lagerblad, om du använder färsk ta då två färska
3 ml (3krm) hela korianderfrön
3 ml (3 krm) chiliflakes
2ml (2 krm) malen ingefära (ska vara malen, inte färsk)
1 ml (1krm) malen muskotnöt
Färsk bladselleri ersätter i detta recept torkade sellerifrön. Foto: Kerstin Engstrand
Canada 3 görs på samma sätt som Canada 1 men här ska även selleristjälkarna skäras i skivor och vara med i ursaltningen. Lägg de skivade selleristjälkarna underst grytan, därefter löken och sist tomaterna överst. Varva varje lager med salt och låt stå i minst åtta timmar. Sila därefter av och skölj bort överskottsaltet.
När det är dags att koka ihop så ska det skalade och urkärnade äpplet koka med i röran.
Kryddorna ska koka med men de ska ligga i en bit gasbinda eller liknande. Jag använder en tepåse, det finns stomma tepåsar att köpa där te säljs.
Denna röra ska också koka betydligt längre än de andra. Gärna 2 – 3 timmar ska den sjuda under passning. Detta för att sellerin ska ge smak.
Vill du ha mera vinägersmak kan du efter det att röran har mixats och fått koka upp igen tillsätta lite mer vitvinsvinäger, upp till1,5 dl mer fungerar men tillsätt i omgångar om 0,5 dl och smaka av efter varje.
Chow chow på gröna tomater
Chow Chow på gröna, omogna tomater påminner mycket om bostongurka. Foto: Kerstin Engstrand
Det sägs att chow chowröran fått sitt namn efter att den även görs på kål, Om det är sant vet jag inte, ingen av mina kanadensiska vänner vet varför den kallas för chow chow. I en chow chow har man också röd, grön och gul paprika. Chow Chow behöver inte saltas ur innan men man kan salta ur tomaterna och löken på samma sätt som man gör i de andra recepten. Chow chow är det recept som mest liknar bostongurka, då det innehåller paprika.
1,5 kg gröna, omogna tomater
2,5 dl finhackad lök, gärna silverlök och gul lök blandat
10 ml salt
2,5 dl röd paprika
2,5 dl grön paprika
2,5 dl gul paprika
1 jalapeno
2,5 dl vitvinsvinäger
1,2 dl strösocker
Kryddblandning
0,5 tsk sellerifrön (finns att köpa i välsorterade matbutiker, märket Risbergs)
0,5 tsk hela svartpepparkorn (ska vara hela, inte malda)
0,5 tsk bruna senapsfrön (du kan använda gula senapsfrön men de är svagare i smaken)
0,5 tsk hela kryddpepparkorn
2 cm kanelstång
Till kokningen
Chow chow går snabbare att göra, alla grönsaker körs i matberederade var för sig innan de tillsätts i grytan. Det gör att man inte behöver salta ur tomaterna, och blandningen går betydligt snabbare att göra. Även här ska kryddorna koka i en lite påse, gasbinda fungerar utmärkt att knyta in kryddorna i.
Den ska sjuda i minst 30 minuter. Efter 45 minuter är den i regel färdig.
Är gröna tomater giftiga är det många som undrar då man hört att man inte ska äta grön potatis. I USA är det vanligt att äta stekta gröna omogna tomater, gärna till frukost. Och det är fantastiskt gott. I Nordamerika gör man även inläggningar på gröna, omogna tomater. 2018 har givit stora skördar av tomater, såväl mogna som omogna och många undrar om inläggningar på gröna tomater är farliga att äta. man vill ju gärna ta hand om sina tomater. Vi har därför ställt frågan till både Livsmedelsverket och Giftinformationscentralen.
Peter Hultén, Leg. Apotekare på Giftinformationscentralen anger:
– Vi på Giftinformationscentralen kan svara på frågor om akuta förgiftningar, det vill säga om man vid enstaka tillfällen blir exponerad. Enstaka intag av gröna tomater innebär inte någon risk för förgiftning. Även små barn som ätit gröna, omogna tomater har inte fått några besvär. Eventuellt skulle många omogna, gröna tomater kunna leda till magbesvär i form av kräkningar och ont i magen.
Ulla Beckman Sund är toxikolog på Livsmedelsverket anger att tomater innehåller glykoalkaloiden tomatin (samma typ av ämne som solanin som kan finnas i potatis). Mogna tomater innehåller relativt små mängder tomatin, medan omogna innehåller mer, mängden minskar med mognadsgraden av tomaterna, det vill säga omogna gröna tomater innehåller större mängder tomatin än vad mogna röda tomater gör. (Nu finns tomater av alla färgsättningar, men det är mognadsgraden som är det viktiga.) Bladen innehåller mer tomatin än frukten.
Liksom solanin i potatis, så kan tomatin i tomat ge effekter på hälsan om det blir stora intag, akut kan det handla om illamående, kräkningar, diarré etc. Man vet dock inte så mycket om hur väl tomatin tas upp i människans mag-tarmsystem, såvitt jag känner till.
Vad gäller inlagda gröna tomater, så innehåller de mer tomatin är mogna tomater, men å andra sidan äter man dem i mindre mängder – de är ju mer som en krydda, svarar Ulla Beckman.
Vi passade även på att fråga Peter Hultén om grön potatis:
– Om potatis så gäller enstaka grön/skadad/groddad potatis till ett litet barn (ca 1 år, 10 kg) innebär ej risk för akut förgiftning och upp till ca 4 gröna/skadade/groddade potatisar för en vuxen.
Grönt ljus att äta inlagda gröna, omogna tomater som tillbehör, som ”krydda” alltså.
Tänk dig att ha klasar av tomater som gardiner. nej, det går väl inte. Jovisst, om du har odlat så kallade evighetstomater. De kan hänga i ditt kök ända fram till april nästa år. Och det utan att fruktflugor angriper dem.
Du behöver:
Klipp av klasarna så att skaftet blir så långt som möjligt. Foto: Kerstin Engstrand
Klasar av evighetstomater, alla tomater på en klase behöver inte vara mogna men det är bra om lejonparten är det, i alla fall två till tre av fyra tomater i en klase.
Sortera tomatklasarna efter sort, det fungerar mindre bra att blanda sorterna. Välj enbart felfria tomater, ta bort alla som är på väg att spricka eller är övermogna.
Stadigt snöre, eller tunnare rep. Gör hellre flera, och mindre klasar, än en jättestor. En stor ”ögla” på 30 cm tycker jag är ett bra format.
Krok, eller s-krokar. Har du inga fasta krokar på lämpligt ställe att hänga upp dina klasar på så finns det suveräna s-krokar att köpa. De är lätta att haka på och finns i flera olika storlekar.
Gula evighetstomater av sorten Yellow Piennolo di Serbia. odlade i växtzon 3 sommaren 2018. Foto: Kerstin Engstrand
Gör så här:
Om du inte har en färdig ställning kan du trä din piennolo på vad som helst där du kan fästa repet och där du har bra arbetsutrymme.
Fäst snöret/repet i kroken, gör en rejäl ögla så att repet inte glider.
Börja att lägga på några större klasar. Man behöver inte fylla en hel piennolo på en gång, det går utmärkt att lägga på klasar allt eftersom de mognar.
Gör du en piennolo som på bilden, dvs. max 30 cm hög, behövs inga mellansnören som extra stag.
Häng den färdiga klasen på en sval plats, allra helst i en temperatur på mellan 10 till 15°C, men jag har haft klasar hängandes i köket, och där är det 22 grader hela vintern och det har gått utmärkt. Klasarna har varit fina ända till april månad. En sådan visade jag upp på Nordiska trädgårdar 2016:
Foto: Kerstin Engstrand
Tomaterna blir efter några månader lite ”rynkiga” och då blir de även sötare! Skatta efter behov, evighetstomater är utmärkta att göra tomatsås på. Och kontrollera klasarna regelbundet, ibland måste man ta bort någon som blivit dålig. Och nej, jag har aldrig fått fruktflugorna i mina klasar!
De gula tomaterna på bilden och i filmen är köpta som Yellow Piennolo di Serbia.
10 augusti gick mitt startskott för att avrunda årets tomatsäsong.
Avbladning, ska man blada av eller inte har varit en stor fråga på nätet i år. Tidigare under odlingssäsongen har jag tagit bort de lägst tre till fyra sittande bladen, de som växte precis framför den första fruktklasen. De bladen brukar också ganska snabbt bli gula. Växer plantan dock långsamt så är jag mycket försiktig med att ta bort de nedersta bladen. Varför? Jo, de nedersta bladen försörjer toppen av plantan. De övre bladen försörjer rötterna och frukterna.
Jag bladar alltid av på förmiddagen en dag som bjuder på torrt och fint väder. Allt för att undvika att få ingångsmöjligheter för angrepp. Av en yrkesodlare lärde jag mig att efter klockan 14 ska man inte blada av. Men han odlade i växthus. Jag odlar på friland och har min egen regel, inte efter klockan 11. Jag klipper även bort resterna av de skördade fruktklasarna. De är nämligen en bra grogrund till gråmögel.
Resterna från skördade fruktklasar klipps bort. Foto: Kerstin Engstrand
Men ska man då blada av ännu mer? Proffsodlare har en regel att en högväxande tomatplanta ska ha 18 stora fina blad kvar fram till första skörd, därefter några fler, runt 20. Men de är proffs, de har i regel koll på hur många blad plantan hade innan de började blada av. Dessutom odlar de mängder av plantor av samma sort, de kan sina sorter. De brukar efter första avbladningen ta tre blad per vecka och planta. Det är via bladen som sockret bildas.
Blad som skyler frukterna tar jag i augusti bort. Foto: Kerstin Engstrand
Ja, jag bladar av successivt, när det blir för tätt. Täta bladverk är i regel ett perfekt sätt att få angrepp, särskilt i augusti då nätterna blir kyligare och morgonen bjuder på dagg. Ett tomatblad är i regel minst 20 cm långt, och de riktigt välutvecklade kan ha över 40 cm långa blad. Jag tar oftast av halva bladen, de klipps helt enkelt av på mitten.
Men i början av augusti så tar jag betydligt fler blad per gång, då talar jag om tre eller fler per planta, och mina plantor klarar det bra. I snitt låter jag 15-20 blad vara kvar. Och jag är alltid noga med att det finns blad kvar i toppen.
Foto: Kerstin Engstrand
Toppar, den 10 augusti börjar jag varje år toppa mina plantor som inte är av minityp. Minitomater behöver ingen toppning. Men alla busk- och högväxande tomater börjar jag då toppa. Varför? Jo, för det brukar, vid optimala förhållande, ta åtta veckor för en blomma att bilda mogen frukt. De blommor som finns på plantorna den 10 augusti skulle då – vid optimala förhållanden – ge frukt runt den 10 oktober, I september är även mina tomatplantor mycket trötta. Troligen har heller inte augusti och september bjudit på medelhavsvärme, men vem vet, väder kan man inte sia om. De blomklasar som ännu inte bildat frukt får nu lämna sitt jobb. De klipps helt sonika av. Och särskilt noga är jag med att toppblomman klipps av. Det sägs att toppningen gör att plantan kan fokusera på de frukter den redan har bildat och hittills har jag inte funnit några belägg för motsatsen, det fungerar. Det är för mina tomater på friland. I växthus kan man toppa plantan över en blommande klase och då ska två till tre blad vara kvar över den blommande klasen.
Pincering. Foto: Kerstin Engstrand
Det händer att jag också pincerar några klasar. Jag klipper helt enkelt bort några blommor och/eller pyttesmå nybildade fruktämnen på klasar av sorter som ger stora tomater. Det brukar resultera i att frukterna som är kvar blir större.
Foto: Kerstin Engstrand
Men det är tidskrävande att sköta om tomaterna! Mycket tidskrävande!
Jag har också testat att ta bort betydligt fler blad, och då verkligen i slutet av säsongen, strippat plantan helt. Det fungerar om tomaterna har utvecklats ganska långt men jag rekommenderar att i alla fall behålla de tre översta toppbladen.Kom ihåg att frukterna mognar även om du klipper av hela plantan och hänger den upp och ner!
2018 års sommar är unik och många är ivriga. Vi är i mitten av juli och visst mognar tomater även odlade på friland, utan växthus. Här kommer svar på frågeställningar vi fått in.
Sorten och såtid avgör när de mognar. Några är tidigare än andra. Och när du sådde fröerna är en viktig del om när du kan skörda. Tomaternas gyllene tal är åtta (8). Från sådd till blomning tar de flesta sorter åtta veckor på sig. Från blomma till frukt ytterligare åtta veckor. Så sådde du dina tomtafrön 1 april så bör de första vara mogna runt 1 augusti om det är en ”normal” sort. Det finns tidigare sorter som bara tar cirka 105 dagar, dvs. 15 veckor, från sådd till mogen frukt, och det finns senare sorter som kan ta upp till 17 veckor på sig. Problemet är oftast att veta utvecklingstiden, det är sällan det står angivet på fröpåsarna. En regel är att desto lägre sort och mindre tomater desto tidigare mognar de.
‘Sungold’. Foto: Kerstin Engstrand
Sungold, som jag sådde 5 mars, har jag skördat ett tag nu. Den första mognade exakt 120 dagar efter sådd. Och de växer i kruka mitt i min trädgård, utan växthus, utan skydd av en varm södervägg men i Stockholmsområdet och vi har haft en mycket varm sommar.
Det är varmt, eller ska man säga hett? Foto: Kerstin Engstrand
Tomater älskar värme! Tomater mognar inte för det är för varmt i år är det många som anger. Att de inte ska mogna på grund av att det är så varmt är en myt. Vi har medelhavsvärme och tomater växer som ogräs i länderna runt Medelhavet. De växer till och med upp ur asfalt och på soptippar. Liksom de mognar i växthus jorden runt. De stormtrivs i dagstemperaturer mellan 17 och 33 grader Celsius. Nätterna ska vara lite svalare, mellan 13 och 24 grader Celsius. OM temperaturskillnaderna skulle bli för stora kan det hända att blommorna kan falla av men det har jag aldrig upplevt.
Tomatblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Måste man pollinera tomater? Tomater är självpollinerande, det vill säga de behöver inte pollineras av en annan sort för att ge frukt. Jag har aldrig behövt hjälpa mina tomater att bli pollinerade, det räcker så bra med den vind som finns, dessutom brukar insekter hjälpa till. Inomhus kommer man ju ofta åt plantorna när man vattnar. Och jag har odlat tomater inomhus, i växthus och ute på friland i trädgården. Och aldrig behövt hjälpa dem. Inte heller min mor eller mormor behövde hjälpa sina odlingar. Och vi har alla fått enorma skördar. Men är du osäker om det är för stilla i ditt växthus eller inomhus kan du skaka plantan lätt när den blommar och blommorna är fullt utslagna vilket brukar vara mitt på dagen.
Foto: Kerstin Engstrand
Tjuvarna måste bort? Tjuvar är de små skott som bildas i bladvecken. Det är enbart på högväxta, och då menar jag verkligen högväxta sorter som blir över 2,5 meter och mera (en högväxt sort kan faktiskt bli över tio meter hög!) som det av praktiska skäl är nödvändiga att ta bort dem. De tar kraft och tar du bort dem så gynnas fruktsättningen. OBS! Busktomater eller minitomater ska inte tjuvas. Du kan låta bli att tjuva högväxande sorter men risken är att du då får en risig tomatskog på köpet och risken för att få bladmögel ökar.
‘Green Vernissage’ är en grön tomatsort. Foto: Kerstin Engstrand
Är gröna tomater verkligen mogna? Vi har fått in många frågor om påståenden om att gröna tomater är mogna. Vi kan säga att sorter som ska vara gröna, som Green Vernissage eller Green Zebra, är gröna, eller rättare sagt grönrandiga, när de är mogna. Men sorter som ska bli röda, orange, gula, vita eller svarta är inte mogna när de är gröna! Och vissa svartblå sorter är mogna när de är röda igen. När skalet fått sin färg är tomaten totalmogen och tomaten har fått sin utsökta arom för mycket av smaken sitter i skalet! Visst kan man skörda, och äta, tomater innan de fått sin fulla färg, de har då en syrligare smak. Sådana tomater älskar italienarna att ha i sallad. De väljer bifftomater som är gröna och som börjar skifta i rosarött till sin blandade sallad medan totalmogna används till mozzarella, på pizza och till tomatsås.
Man kan däremot på hösten få gröna, dvs. ej mogna tomatsorter som ska få färg, att eftermogna inomhus vilket du kan läsa om i vårt test. Att ange att de tomater man köper i butik har skördats icke mogna och därför ska vara ett argument för att ange att omogna tomater är mogna är ju inte lika med att ange att de verkligen är mogna! Och en av de största finesserna med att odla egna tomater är ju för att slippa de eftermogna, man vill få njuta av solmogna tomater, solmogna tomater som har en helt annan smak än de som har fått eftermogna. Dessutom, tomater som odlas på friland här i Sverige får, liksom vår äpplen, en kraftigare smak.
I Italien använder man halvmogna tomater i sallad.De har då en syrligare smak. Foto: Kerstin Engstrand
Solmogna är en delikatess! Det är bättre att plocka tomaterna efter hand som de mognar, i solen än att ta in dem för att eftermogna. Du får helt enkelt en helt exklusiv tomat, med en exklusiv smak! Tomater tappar dessutom smak av att lagras då lagring minskar tomatens naturliga sockerhalt.
Har du tomater som sitter kvar på plantan och tomaterna är mjuka så har de helt enkelt fått sitta där för länge! En mogen tomat är fast, har fått sin rätta färg, och släpper lätt från fästet när man vrider den.
Och jag slår ännu en gång ett slag för tomater odlade utomhus, de får en helt annan smak än de som odlas i växthus! Är de dessutom solmogna och solvarma har du en delikatess som knappt kan köpas för pengar!
Till sist, några knep:
Tomater älskar värme, vatten och näring. Men får de för mycket kväve så prioriteras bladmassan före blomning och fruktsättning vilket försenar skörden. Näring ska inte ges förrän tomaterna har blommat ett tag. Näringen är till för, tillsammans med vatten förstås, att ge plantan ork att bilda frukter. Tomater gillar regelbundenhet. De vill ha regelbunden vattning, och regelbunden näring när du en gång börjat ge näring.
När plantorna har börjat bilda tomater, vilket brukar ske längst ner på plantan, fungerar det bra att ta bort bladen nerifrån så att sol och ljus når frukterna. De lägst växande bladen brukar snart bli lätt gula, det är helt normalt, vilket också visar på att du kan ta bort dem. Du behöver inte oroa dig för att bladmassan blir för liten, tomatplantor bruka snabbt låta nya blad växa upp i toppen.
Högväxta plantor kan du toppa, de brukar man göra när plantan har utvecklat fem till sex klasar, fem för större tomater, som bifftomater, sex för tomatsorterna som ger normalstora. Detta för att plantan ska orka bära sin frukt.
Vad är detta? Ska detta verkligen bli en tomat? Foto: Kerstin Engstrand
Det är ingen ordning på tomaterna! De ryska sorterna är oftast svarta, det finns vita, randiga, gula och dessutom citronformade. Och så finns det ’Voyage’.
Den ser inte normal ”tomatig” ut. snarare ser den ut som om någon försökt driva med en. (Ja, vi har satt till ögat och munnen på bilden ovan, vi kunde inte låta bli. Nu ser vi också något som liknar en snäcka bredvid kycklingen…). Här kommer detaljen i helbild:
Foto: Kerstin Engstrand
Då menar jag inte färgen, den är som mogen klassisk tomatröd, men formen. Jag säger bara, formen! Se själva, en bild säger mer än tusen ord.
1 of 3
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Samma tomat av sorten 'Voyage' från olika håll. Foto: Kerstin Engstrand
Ja, den ska se ut så här. Det växer i kluster och tittar man på blomman ser man att den ser annorlunda ut än andra tomatblommor.
Självklart är även blomman annorlunda. Foto: Kerstin Engstrand
Den anges ha sitt ursprung i Guatamala, jag har alltid hört att namnet kommer från att man i Centralamerika har haft med sig den under sina vandringar. Varför just denna och ingen annan? Jo, för att den är så klyftig, bara att bryta av en klyfta utan att resten skadas. Och heller inget kladd. En riktig picknick tomat.
Men det finns också uppgifter att detta är en tysk kulturarvssort, men även uppgifter om att den eventuellt kan den vara bördig från Österrike.
Voyage, det är resa på franska. I Tyskland kallar man den för Reisetomate, på engelska kan man höra den nämnas som Traveller. Nåväl den växer i kluster. Och det är troligen en stadig form av cristation.
Voyage är en busktomat som går utmärkt att odla på friland en normal svensk sommar, i alla fall i zon 3 och då i hinkar mot en husvägg i sydvästläge. Den är mera beroende av jämn bevattning än andra sorter och känsligare än andra när det gäller näring. Får den för mycket näring blir frukterna skadade, för lite likaså.
Nu har blomman bildat frukt, eller vad säger man om denna skapelse, frukter? Foto: Kerstin Engstrand
Det händer att den mognar ojämnt, vilket kan tyckas vara ganska naturligt när den ser ut som den gör. Man kan då lätt bryta av de delar som är mogna. Min erfarenhet är att man kan låta dem eftermogna inomhus. 150 cm hög brukar buskarna bli och då tomaterna i regel blir ganska stora behövs det rejält med stödpinnar. En tomat brukar väga 150 gram.
Det finns även en annan liknade tomat, ’Godzilla’ som är sötare i smaken än Voyage. Jag skulle nog säga att Voyage har en mera syrlig smak än vad tomater vanligen har.
Och odlar jag den ofta? Nej, ungefär vart femte år, mest för att den är kul och att den alltid blir ett samtalsämne när jag har fest ute i trädgården. Jag brukar då nämligen lyfta fram krukan så att alla ser den.
Österläge är bästa läget för tomatplantorna när de ska vänjas vid att vara ute. Foto: Kerstin Engstrand
Avhärda tomater, begreppet avhärda brukar vålla lite huvudbry. Det betyder helt enkelt att ge plantor som är uppdragna inomhus under optimala förhållanden en möjlighet att vänja sig vid utelivets mera bryska tillvaro. Avhärdningen brukar man börja med två veckor innan planerad utplantering.
Lättast går det om man har ett växthus, då kan de i början av maj i regel få tillbringa några veckor där innan de får komma ut i det fria. Ja, tomater går alldeles utmärkt att odla ute. I hink, kruka eller i rabatten mot en husvägg.
Har du för bråttom att plantera ut dem kan de drabbas av sena nattfrosten. Bästa barnkrubban för dina uppdragna tomatplantor är österläge, och då under tak vid en husvägg. Bjuder maj månad på ovanligt varmt väder klarar de att stå i österläge även under nätterna. Annars får du ta in dem på nätterna. Österläge för att där är solen snällast.
Ställer du dem i starkt sol, i söder eller sydvästläge ja då kommer bladen snabbt se ut så här:
“Solbränt” tomatblad. Foto: Kerstin Engstrand
Tomaten dör inte av “solbrännan” men den har fått sig en liten törn.Plantan hade haft det skönare om den hade fått lite skugga, en tyllgardin eller lite fiberduk hade fungerat bra.
Dör kan de dock göra om de får stå för varmt i gassande sol utan vatten. Är det dessutom blåsigt så torkar plantorna snabbt ut.
Japanska tips
Kan du inte ställa ut dem å ett bra ställe kan du använda några japanska tips. Som att låta dem stå och fläkta sig vid en vanlig inomhusfläkt. Några minuter varje dag räcker.
Du kan även göra liknande för hand, en minuts viftande per planta med en bit kartong ger samma effekt.
Kärleksäpple är ett annat namn på tomater! Foto: Kerstin Engstrand
Pomme d’amour, kärleksäpple lär fransmännen först ha kallat tomaten något som man i England senare kom att översätta till love apple. Kärt barn har många namn, även i Sverige hör man än idag tomaten kallas för just kärleksäpple.
Trädgård är mycket att odla glädje. Man måste ha roligt och pröva något nytt. För ett par år sedan dök formar upp i trädgårdsutbudet, formar för att odla fram tomater romantiskt röda och hjärtformade!
Vi köpte vårt set från den brittiske fröfirman Suttons. Det innehöll två 20 cm långa formar, en i form av ett hjärta och en i form av en stjärna samt motsvarande som var åtta cm långa. I allt två hjärtformar och två stjärnformar.
Så här såg drömmen ut, bilderna är Suttons egna:
Heart & Star Mould Kit från Suttons
1 of 3
Foto: Suttons
Foto: Suttons
Foto: Suttons
Priset var ca GBP 16, cirka 175 kronor. Då de 2015 inte sändes utomlands fick vi dem levererade till en engelsk adress.
Några instruktioner fanns inte med, inte heller på deras hemsida mer än att formarna håller i många år. det hoppas vi, det blir ju nästan 50 kr per form och man kan enbart forma fyra tomater och/eller gurkor per säsong.
Vi testade sommaren 2015 som var en bra tomat- och gurksommar. Och vi valde att sätta formarna på tomater odlade i ett litet växthus. De hängdes på när tomaterna hade bildat kart. I allt alltså två hjärtformade tomater och två stjärnformade gurkor skulle vi odla fram.
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Med stjärnformen lyckades vi inte alls. Den gick upp, vår tomat var för knubbig!
Hjärtformen var lite lättare men det behövs nog ganska bra syn eller fantasi för att kalla vår tomat för hjärtformad. Klämd såg den däremot ut.
Summa summarum, det var roligt att prova men inte värt priset, men formarna håller i många år. Kanske testar vi igen.
"Innesådden" har grott bra! Det är den 3 april och året 2017. Foto: Kerstin Engstrand
Jag får många frågor om det stämmer att det går att ”vinterså” tomater utomhus. Alltså utomhus, inte i växthus av något slag. Här kommer en rapport om testsådd av tomaten ’Marmande’ som gjordes våren 2017 och våren 2018. Sådden gjordes enligt odlingspraxis, att man ska så åtta veckor innan planerad utplantering.
Små minidrivhusförpackningar inköptes på Lidl. Foto: Kerstin Engstrand
Sorten jag valde var ’Marmande’, en så kallad biffttomat, den ger rejält stora frukter på över 150 gram. En högväxande fransk sort som växer snabbt. Samt anses vara en tålig frilandstomat, den klarar lite kyla bra, och har exempelvis inga problem med så låga temperatur som 8 grader. Alltså en tomat som fungerar mycket bra på friland. Den ska, som alla andra tomater, förkultiveras åtta veckor innan planerad utplantering. Dessutom är det en sort som nästan alla fröfirmor har i sitt sortiment.
2017 års experiment
Vi köpte två set på Lidl där fröna såddes i den låga plastlådan som följde med. Enligt etiketten så var det 25 frön med och det stämde mer än bra, det var fler frön.
Testorten var Täby, norr om Stockholm. Zon 3.
Startskottet gick den 28 mars 2017. Vad vi då inte visste var att april skulle bjuda på en av de kallaste aprilmånader på länge, med rejält med minusgrader otaliga nätter i rad samt snö! Det blev en spännande månad!
Sådden ”inne” fick de bästa förhållandena, inomhustemperatur på 22 grader och tillgång till extra belysning i form av växtbelysning. Riktigt gosigt och bra.
Set ”ute” placerades ute i kylan, på underhyllan till ett planteringsbord, utomhus i sydvästläge. Bordet stod mot husväggen. Sådden hade inte mycket skydd, bara det enkla lilla plastlocket. Dessutom var jordvolymen inget att skryta om, jorddjupet var ca 1,5 cm. Tuffa förhållanden för en tomat.
Lejonparten av fröfirmorna anger 7 – 12 dagar som groningstid.
“Innesådden” har grott bra! Foto: Kerstin Engstrand
Redan den 3 april, bara sex dagar efter sådd, hade alla frön grott inomhus.
Utomhus såg vi då bara svart jord. Mycket svart jord.
Så kom den iskalla april och jag lade faktiskt över ett lager bubbelplast över vår lilla utesådd. Den stod ju verkligen utomhus i det fria och inte i en odlingstunnel eller i ett växthus. April bjöd ju på extraordinära väderförhållanden så det ansåg jag vara ett måste.
12 maj 2017 och det börjar hända saker i utesådden! Foto: Kerstin Engstrand
Först den 12maj skymtade fina små fröplantor i utesådden. Även här hade alla frön grott. Den 20 maj hade utesådden kommit lite längre än hur innesådden såg ut den 3 april. Men utesådden var nu rejält efter i växtkraft, 1,5 månader är en lång tid i utvecklingen för en ettårig växt som tomat.
Utesådden den 20 maj 2017. Foto: Kerstin Engstrand
Då ska vi notera att innesådden borde ha planterats om redan den 10 april. Nu planterade jag bara om några enstaka då vi ville jämföra lika jordförhållanden.
10 april 2018, innesådden, under växtbelysning. Foto: Kerstin Engstrand
Den 18 april var de omplanterade inneexemplaren mycket livskraftiga:
Den 27 april hade innesådden i det lilla odlingskärlet det tufft, jorden var i princip slut och rötterna bildade en tät matta. Men småplantorna fick vara kvar, det gäller ju ett test!
Plantorna i innetestet har det tufft nu när de inte planteras om. Foto: Kerstin Engstrand
27 maj 2017, åtta veckor efter start och det dags att jämföra!
Så spännande! De utesådda var friskt gröna i färgen, men ack så små! De innesådda skulle behövt ha omplanteras, om de hade blivit det hade de blivit stora, välmående plantor.Inget svinn fick vi, att de innesådda på bilden var färre beror på att vi hade planterat om ett antal.
27 maj 2018, åtta veckor från start. De utomhus sådda till vänster och de sådda inomhus till höger. Foto: Kerstin Engstrand
2018 gjorde jag om testet
Man får inte dö nyfiken! 2018 gick startskottet för sådd den 25 mars, mitt på dagen. Samma sort i år igen, också inköpta på Lidl. Men denna gång sådde jag lite annorlunda.
Det blev tre platser, en inomhus i samma rumsförhållanden som 2017. Samt två sådder utomhus, nu mera öppet.
FOTO:Kerstin Engstrand
1 of 3
1. Utomhussådd i sydvästläge i upphöjd bädd.
2. I en pallkrage där en jordsäck hade lagts i.
Jordsäcken täcktes efter sådd med snö.
April månad 2018 blev varmare än april 2017. Men utomhus hände ingenting, det var fortfarande för kallt för tomatfröna att gro. Men inomhus hade de grott bra den 2 april. Här de som såddes i en mjölkkartong den 25 mars:
Foto: Kerstin Engstrand
Några dagar senare hade de inomhussådda vuxit till sig snabbt. OBS! De fick ingen tillskottsbelysning! Så här såg de ut den 7 april 2018:
Foto: Kerstin Engstrand
Fortfarande syntes inget av de utomhussådda vilket var naturligt, det var ännu för kallt.
Inomhussådden växte på bra, den 19 april var det dags att plantera om dem. Utomhus syntes ingenting.
Foto: Kerstin Engstrand
Men när hände det något utomhus 2018?
Som du säkerligen kommer ihåg blev det ganska varmt 2018. Den 4 juni hade tomatsådderna utomhus fått rejält med fart:
I pallkragen som hade täckts med snö tittade denna lilla planta fram mellan spenatbladen:
Foto: Kerstin Engstrand
Och samma dag, den 4 juni 2018 såg det ut så här i den upphöjda bädden i sydvästläge:
Foto: Kerstin Engstrand
Den upphöjda bädden i sydvästläge visar alltså på bättre tillväxt än sådden i jordsäcken som dels hade mindre jordvolym (10 liters säck) samt låg i ett mera skuggigt läge.
Den 23 juni var plantan i sydvästläge och upphöjd bädd så här stor:
Foto: Kerstin Engstrand
Då var de inomhussådda redan omplanterade flera gånger och växte nu i stora svarta självvattnande krukor. Midsommarhelgen var lite sval men därefter kommer värmen åter, och det rejält! Sommaren 2018 blev en riktig tomatsommar, det kändes som om man bodde i Italien igen. De utomhus sådda var alltså minst två månader efter i utveckling. Men de levde och växte på!
Jag gav dem vatten under exakt samma förutsättningar, ordens fuktighet mättes med mätare och plantorna fick vatten efter deras egna behov. Gödsel gavs samtidigt.
30 juli 2018 – skördedags!
Rolig form, två har vuxit nästan ihop. Foto: Kerstin Engstrand
Den 30 juli kunde jag skörda de första härligt solmogna bifftomaterna, de var också de allra första av alla de olika sorter bifftomater jag odlade 2018. Det var – förstås – på en planta vars frö jag hade sått inomhus den 25 mars. Lite mer än fyra månader efter sådd vilket stämmer ganska bra med en tomats normala utveckling, åtta veckor från sådd till blomma och därefter ytterligare åtta veckor från blomning till skörd.
Och kunde jag då skörda något från de utomhussådda?
Både ja och nej, den 4 september hade de utomhus sådda stora fina tomater men de var fortfarande gröna men på väg att börja gå mot orange. De var nu lite mera efter i utvecklingen än tidigare, cirka 2,5 månad. Men de var många! De blev till marmelad och några fick eftermogna inomhus.
Foto: Kerstin Engstrand
Vad är då mina tankar av detta test?
Det skrivs mycket på nätet om att man ska vinterså tomater. Oftast är det då sådd under vintern, antingen i tunnelväxthus eller i annan kall miljö men i regel inte verkligen utomhus direkt i jord. Javisst gror fröna men de tappar rejält i utvecklingstid. Det är heller knappast värt alla bekymmer med vädrets svängningar. Iskalla nätter, gassande brännande sol ibland på dagarna. Plantorna är visserligen fina men för små, skörden blir rejält försenad vid utesådd, det krävs en mycket bra sommar och en varm höst för att de vintersådda tomaterna ska hinna ge frukt.
Men testet visar också på att du kan så utomhus i maj och få skörd om än mycket sen. Samt att det även går att så inomhus i slutet av april eller i början av maj och hinna få tomater, om dock lite sent på säsongen, oftast i början av hösten.
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. OK
Föregående
