Det pirrar och det låter, rytmen sprider sig från stortån upp genom hela kroppen och jag känner lycka. Tittar på personen bredvid mig och han har samma saliga blick. Vi ler, nickar och provar igen. Vad gör vi? Jo, vi står i en trädgård där våra fötter på vissa ställen skapar sensation. Vibrationer. Gröna vibrationer. Text och foto: Kerstin Engstrand
Inte nog med det, vibrationerna är sammankopplade med vattnets rörelse i vattenkaren. Avlånga, sofistikerade i rostigt corteenstål ligger de där på rad. Bubblar, pyser, slår volter, sprider musik.
Foto: Kerstin Engstrand
– Jag vill att trädgården ska ge besökaren samma vibrerande känsla som när man står för nära en högtalare på en konsert, säger James Alexander-Sinclair. James är designern bakom trädgården som är på 100 kvm, 10 x 10 meter.
Musiken han valde var musik spelad de senaste 50 åren i BBC Radio 2, som passande nog firade, just det, 50 år. ‘Another One Bites the Dust’, ‘The Chain’ och ‘Smoke on the Water’ var de tre låtarna som användes.
Och trädgårdens namn? The Listening Garden!
Den var helt enkelt häftig.
Feeling, James Alexander-Sinclair i sin pulserande trädgård. Foto: Kerstin Engstrand
Det är extra kul att det var just James Alexander-Sinclair som hade skapat den. Han är en del av RHS och Chelsea Flower Show, alltid lika korrekt klädd och alltid iklädd gott humör med sin pigga, på hugget stil. Snabb i tungan, ger gärna svar på tal till exempelvis Monty Don, BBC:s populära programledare.
Hur hade han då gjort?
Undertill finns högtalsystem utplacerade. När musiken sätts igång, genom att någon sätter sin fot längs trädgårdens kant, så börjar gruset röra på sig av musikens vibrationer – och vattnet böjar spela!
Helt enkelt så underbart. Det vill jag ha i min egen trädgård!
Foto: Kerstin Engstrand
Och på bara sju minuter hade han idén klar.
– Som ett glas vatten i Jurassic Park, kanske lite mer funky men absolut mycket roligt, kanske roligare, säger James med sitt karakteristiska leende.
Stort tack till hans son som hjälpte pappa med det tekniska. Vi ser fram emot fler trädgårdar av denna typ.
Och kommer den efter Chelsea att byggas upp hemma i den egna trädgården?
– Oh, nej, där vill jag bara ha naturens egen musik. Fågelsång och vindens eget spelande.
Kärleksäpple är ett annat namn på tomater! Foto: Kerstin Engstrand
Pomme d’amour, kärleksäpple lär fransmännen först ha kallat tomaten något som man i England senare kom att översätta till love apple. Kärt barn har många namn, även i Sverige hör man än idag tomaten kallas för just kärleksäpple.
Trädgård är mycket att odla glädje. Man måste ha roligt och pröva något nytt. För ett par år sedan dök formar upp i trädgårdsutbudet, formar för att odla fram tomater romantiskt röda och hjärtformade!
Vi köpte vårt set från den brittiske fröfirman Suttons. Det innehöll två 20 cm långa formar, en i form av ett hjärta och en i form av en stjärna samt motsvarande som var åtta cm långa. I allt två hjärtformar och två stjärnformar.
Så här såg drömmen ut, bilderna är Suttons egna:
Heart & Star Mould Kit från Suttons
1 of 3
Foto: Suttons
Foto: Suttons
Foto: Suttons
Priset var ca GBP 16, cirka 175 kronor. Då de 2015 inte sändes utomlands fick vi dem levererade till en engelsk adress.
Några instruktioner fanns inte med, inte heller på deras hemsida mer än att formarna håller i många år. det hoppas vi, det blir ju nästan 50 kr per form och man kan enbart forma fyra tomater och/eller gurkor per säsong.
Vi testade sommaren 2015 som var en bra tomat- och gurksommar. Och vi valde att sätta formarna på tomater odlade i ett litet växthus. De hängdes på när tomaterna hade bildat kart. I allt alltså två hjärtformade tomater och två stjärnformade gurkor skulle vi odla fram.
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Med stjärnformen lyckades vi inte alls. Den gick upp, vår tomat var för knubbig!
Hjärtformen var lite lättare men det behövs nog ganska bra syn eller fantasi för att kalla vår tomat för hjärtformad. Klämd såg den däremot ut.
Summa summarum, det var roligt att prova men inte värt priset, men formarna håller i många år. Kanske testar vi igen.
Chris Evans och Mary Berry fann varandra mitt i spenaten. Foto: Kerstin Engstrand
Chris Evans, välkänd radioprogramledare i BBC och tidigare programledare för motorsportprogrammet Top Gear är knappast en person man förknippar med frukt och grönsaker. Men hjälp av ett stort trädgårdsteam och Mary Berry från brittiska ”Hela England bakar” så blev det en fullträff. Njut av hans trädgård som visades på Chelsea Flower Show 2017! En trädgård som alla kan skapa. Ett enkel växthus och mängder av ätbart.
Text och foto: Kerstin Engstrand
”Redbor’ heter kålen till höger. Foto: Kerstin Engstrand
Basen var bladgrönt. Sallat i långa rader i nästan alla regnbågens färger samsades med trendig och nyttig kål förstås. Idag kan man inte ha en grönsaksträdgård utan kål! Allt matchades av gångar lagda med tegel. Snyggt! Det var som att komma till en extra fin kolonilott. Dock var det ibland lite svårt att nå vissa grönsaker, det saknades några gångar. Men Chris Evans är en lång man så han har väl en viss räckvidd.
Timjan och myntor växte också i överflöd i upphöjda bäddar, så höga att man slapp böja sig ner när man ville skörda.
Rejält upphöjda bäddar är en smart lösning, jorden värms upp mycket snabbare på våren. Foto: Kerstin Engstrand
Dofter, dofter och återigen dofter.
Foto: Kerstin Engstrand
Pelarformade lagerträd växte i metallgrå krukor och var så placerade att man inte kunde undgå att nudda dem när man skulle passera till det lilla växthuset.
Foto: Kerstin Engstrand
Pollinerande insekter gynnades också, mängder av blommande växter frodades. Bikupan är också idag ett viktigt inslag. Och naturligtvis samlade man in regnvatten.
Foto: Kerstin Engstrand
Vattenkrasse är “inne” att odla, glömde dock att fråga Mary Berry vad hon använder den till. Våra bästa odlingstips om vattenkrasse kan du läsa här.
Vattenkrasse odlades i ett platskärl inne i det enkla växthuset. Foto: Kerstin Engstrand
Tiger Nuts, det är jordmandel på svenska. En växt som blir 50 cm hög och vill odlas i sandig jord. Vanlig ibland annat i södra Spanien i vars klimat den stortrivs. Odlas bäst här hemma i upphöjda bäddar. Skördas på senhösten.
Jordmandel. Foto: Kerstin Engstrand
Dahlian ’Cheyenne’ fick smeknamnet Chris Evans dahlia, med anspelning på hans röda hår, lika färgstark som honom själv! Och när drottning Elisabeth II kom på besök så släppte hon en bomb, hon lyssnar på Chris Evans morgonshow!
Chris räckvidd är stor! Foto: Kerstin Engstrand
Inne i växthuset odlades främst tomater och gurkor. Var utomhus, känn dofterna, smakerna är Chris och Mary budskap, de har roligt i växthuset.
Chris och Mary stormtrivdes i växhuset! Foto: Kerstin Engstrand
Nyhet värd att prova, det lanseras som världens minsta mullbärsträd. ‘Charlotte Russe’ från Suttons blev också utnämnd till “Plant of the year 2017”. Det blir som hösgt 1,5 meter och ger skörd i september. Är självpollinerande.
1 of 2
'Charlotte Russe' . Foto: Kerstin Engstrand
Busken till höger är det nya mullbäret som blev Plant of the Year 2017. Foto: Kerstin Engstrand
Och sist men inte minst, vad passar i en trädgård där två världskändisar har ett finger med i spelet om inte denna zucchini:
"Innesådden" har grott bra! Det är den 3 april och året 2017. Foto: Kerstin Engstrand
Jag får många frågor om det stämmer att det går att ”vinterså” tomater utomhus. Alltså utomhus, inte i växthus av något slag. Här kommer en rapport om testsådd av tomaten ’Marmande’ som gjordes våren 2017 och våren 2018. Sådden gjordes enligt odlingspraxis, att man ska så åtta veckor innan planerad utplantering.
Små minidrivhusförpackningar inköptes på Lidl. Foto: Kerstin Engstrand
Sorten jag valde var ’Marmande’, en så kallad biffttomat, den ger rejält stora frukter på över 150 gram. En högväxande fransk sort som växer snabbt. Samt anses vara en tålig frilandstomat, den klarar lite kyla bra, och har exempelvis inga problem med så låga temperatur som 8 grader. Alltså en tomat som fungerar mycket bra på friland. Den ska, som alla andra tomater, förkultiveras åtta veckor innan planerad utplantering. Dessutom är det en sort som nästan alla fröfirmor har i sitt sortiment.
2017 års experiment
Vi köpte två set på Lidl där fröna såddes i den låga plastlådan som följde med. Enligt etiketten så var det 25 frön med och det stämde mer än bra, det var fler frön.
Testorten var Täby, norr om Stockholm. Zon 3.
Startskottet gick den 28 mars 2017. Vad vi då inte visste var att april skulle bjuda på en av de kallaste aprilmånader på länge, med rejält med minusgrader otaliga nätter i rad samt snö! Det blev en spännande månad!
Sådden ”inne” fick de bästa förhållandena, inomhustemperatur på 22 grader och tillgång till extra belysning i form av växtbelysning. Riktigt gosigt och bra.
Set ”ute” placerades ute i kylan, på underhyllan till ett planteringsbord, utomhus i sydvästläge. Bordet stod mot husväggen. Sådden hade inte mycket skydd, bara det enkla lilla plastlocket. Dessutom var jordvolymen inget att skryta om, jorddjupet var ca 1,5 cm. Tuffa förhållanden för en tomat.
Lejonparten av fröfirmorna anger 7 – 12 dagar som groningstid.
“Innesådden” har grott bra! Foto: Kerstin Engstrand
Redan den 3 april, bara sex dagar efter sådd, hade alla frön grott inomhus.
Utomhus såg vi då bara svart jord. Mycket svart jord.
Så kom den iskalla april och jag lade faktiskt över ett lager bubbelplast över vår lilla utesådd. Den stod ju verkligen utomhus i det fria och inte i en odlingstunnel eller i ett växthus. April bjöd ju på extraordinära väderförhållanden så det ansåg jag vara ett måste.
12 maj 2017 och det börjar hända saker i utesådden! Foto: Kerstin Engstrand
Först den 12maj skymtade fina små fröplantor i utesådden. Även här hade alla frön grott. Den 20 maj hade utesådden kommit lite längre än hur innesådden såg ut den 3 april. Men utesådden var nu rejält efter i växtkraft, 1,5 månader är en lång tid i utvecklingen för en ettårig växt som tomat.
Utesådden den 20 maj 2017. Foto: Kerstin Engstrand
Då ska vi notera att innesådden borde ha planterats om redan den 10 april. Nu planterade jag bara om några enstaka då vi ville jämföra lika jordförhållanden.
10 april 2018, innesådden, under växtbelysning. Foto: Kerstin Engstrand
Den 18 april var de omplanterade inneexemplaren mycket livskraftiga:
Den 27 april hade innesådden i det lilla odlingskärlet det tufft, jorden var i princip slut och rötterna bildade en tät matta. Men småplantorna fick vara kvar, det gäller ju ett test!
Plantorna i innetestet har det tufft nu när de inte planteras om. Foto: Kerstin Engstrand
27 maj 2017, åtta veckor efter start och det dags att jämföra!
Så spännande! De utesådda var friskt gröna i färgen, men ack så små! De innesådda skulle behövt ha omplanteras, om de hade blivit det hade de blivit stora, välmående plantor.Inget svinn fick vi, att de innesådda på bilden var färre beror på att vi hade planterat om ett antal.
27 maj 2018, åtta veckor från start. De utomhus sådda till vänster och de sådda inomhus till höger. Foto: Kerstin Engstrand
2018 gjorde jag om testet
Man får inte dö nyfiken! 2018 gick startskottet för sådd den 25 mars, mitt på dagen. Samma sort i år igen, också inköpta på Lidl. Men denna gång sådde jag lite annorlunda.
Det blev tre platser, en inomhus i samma rumsförhållanden som 2017. Samt två sådder utomhus, nu mera öppet.
FOTO:Kerstin Engstrand
1 of 3
1. Utomhussådd i sydvästläge i upphöjd bädd.
2. I en pallkrage där en jordsäck hade lagts i.
Jordsäcken täcktes efter sådd med snö.
April månad 2018 blev varmare än april 2017. Men utomhus hände ingenting, det var fortfarande för kallt för tomatfröna att gro. Men inomhus hade de grott bra den 2 april. Här de som såddes i en mjölkkartong den 25 mars:
Foto: Kerstin Engstrand
Några dagar senare hade de inomhussådda vuxit till sig snabbt. OBS! De fick ingen tillskottsbelysning! Så här såg de ut den 7 april 2018:
Foto: Kerstin Engstrand
Fortfarande syntes inget av de utomhussådda vilket var naturligt, det var ännu för kallt.
Inomhussådden växte på bra, den 19 april var det dags att plantera om dem. Utomhus syntes ingenting.
Foto: Kerstin Engstrand
Men när hände det något utomhus 2018?
Som du säkerligen kommer ihåg blev det ganska varmt 2018. Den 4 juni hade tomatsådderna utomhus fått rejält med fart:
I pallkragen som hade täckts med snö tittade denna lilla planta fram mellan spenatbladen:
Foto: Kerstin Engstrand
Och samma dag, den 4 juni 2018 såg det ut så här i den upphöjda bädden i sydvästläge:
Foto: Kerstin Engstrand
Den upphöjda bädden i sydvästläge visar alltså på bättre tillväxt än sådden i jordsäcken som dels hade mindre jordvolym (10 liters säck) samt låg i ett mera skuggigt läge.
Den 23 juni var plantan i sydvästläge och upphöjd bädd så här stor:
Foto: Kerstin Engstrand
Då var de inomhussådda redan omplanterade flera gånger och växte nu i stora svarta självvattnande krukor. Midsommarhelgen var lite sval men därefter kommer värmen åter, och det rejält! Sommaren 2018 blev en riktig tomatsommar, det kändes som om man bodde i Italien igen. De utomhus sådda var alltså minst två månader efter i utveckling. Men de levde och växte på!
Jag gav dem vatten under exakt samma förutsättningar, ordens fuktighet mättes med mätare och plantorna fick vatten efter deras egna behov. Gödsel gavs samtidigt.
30 juli 2018 – skördedags!
Rolig form, två har vuxit nästan ihop. Foto: Kerstin Engstrand
Den 30 juli kunde jag skörda de första härligt solmogna bifftomaterna, de var också de allra första av alla de olika sorter bifftomater jag odlade 2018. Det var – förstås – på en planta vars frö jag hade sått inomhus den 25 mars. Lite mer än fyra månader efter sådd vilket stämmer ganska bra med en tomats normala utveckling, åtta veckor från sådd till blomma och därefter ytterligare åtta veckor från blomning till skörd.
Och kunde jag då skörda något från de utomhussådda?
Både ja och nej, den 4 september hade de utomhus sådda stora fina tomater men de var fortfarande gröna men på väg att börja gå mot orange. De var nu lite mera efter i utvecklingen än tidigare, cirka 2,5 månad. Men de var många! De blev till marmelad och några fick eftermogna inomhus.
Foto: Kerstin Engstrand
Vad är då mina tankar av detta test?
Det skrivs mycket på nätet om att man ska vinterså tomater. Oftast är det då sådd under vintern, antingen i tunnelväxthus eller i annan kall miljö men i regel inte verkligen utomhus direkt i jord. Javisst gror fröna men de tappar rejält i utvecklingstid. Det är heller knappast värt alla bekymmer med vädrets svängningar. Iskalla nätter, gassande brännande sol ibland på dagarna. Plantorna är visserligen fina men för små, skörden blir rejält försenad vid utesådd, det krävs en mycket bra sommar och en varm höst för att de vintersådda tomaterna ska hinna ge frukt.
Men testet visar också på att du kan så utomhus i maj och få skörd om än mycket sen. Samt att det även går att så inomhus i slutet av april eller i början av maj och hinna få tomater, om dock lite sent på säsongen, oftast i början av hösten.
Skyddad buxbom i Bergianska trädgården, Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand
Nu i februari börjar solen värma! Är marken frusen behöver nu växter som är vintergröna solskydd.
Finessen med att täcka är att skydda mot kombinationen stark sol, vind och kyla. Skyddet är till för att solen inte ska lura de vintergröna växterna att tro att våren har kommit. Solen tinar annars upp bladen, som i sin tur sänder en signal till rötterna att de önskar vatten, men runt rötterna är jorden fortfarande frusen. Utan skydd riskerar bladen att få brännskador. brännskadorna ser man längre fram, när det är för sent. Prioritera vintergröna buskar som är upp till fem år gamla, äldre exemplar av sorter som är på gränsen av att vara härdiga just där du bor bör också skyddas. Buxbom, vissa bambusorter, järnek och lagerhägg behöver i regel skydd.
Det är slutet av januari och än så länge värmer inte solen. Häcken är en buxbomshäck i Bergianska trädgården i Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand
Täck växterna med antingen juteväv, fiberduk eller kraftigare grön väv, även gamla lakan fungerar bra. Viktigt är att täckningen ska tillåta att luften kan cirkulera, annars blir det för tätt. Täckningen ska vara kvar tills tjälen gått ur jorden.
I februari täcks buxbomshäcken och så här såg det ut i mars förra året. Foto: Kerstin Engstrand
Bilderna visar hur Bergianska trädgården i Stockholm, en av Sveriges många botaniska trädgårdar, skyddar en av sina buxbomshäckar som växer vid den så kallade italienska terrassen. Nu i februari täcks den in. Och som du ser är den en lång häck som ser ut som en stor tusenfoting när den är vinterklädd.
I maj har täcket tagits bort. Foto: Kerstin Engstrand
Solhatt, ja bara namnet gör att man får associationer till hetta, sydländsk hetta och stark musik. Kanske till och med till salsa. Eller till den polynesiska dansen hula.
Att ha en alldeles egen ’Hula Dancer’ i sin rabatt blir därför något alldeles extra. Numera behöver man inte längre jaga plantor, idag finns det frö att så.
Blek solhatt ‘Hula Dancer’
Echinacea pallida ‘Hula Dancer’ har kronblad som är smala, som gärna leker vinden. Den är en perenn, flerårig växt och sår du den i år så kommer den att blomma nästa år. Denna skönhet är dessutom, när den är väl etablerad, torktålig. Det svenska namnet är blek solhatt ’Hula Dancer’.
Fullvuxen blir den cirka 90 cm hög. Färgen är blekt rosa, ibland nästan vit. Blomningstid: juli till september. Upphöjd bädd, gärna ren sand trivs den bäst i. Den vill ha huvudet i solen och rötterna i halvskugga. Tyvärr älskar mördarsniglar alla rubeckior och även denna.
‘Hula Dancer’ blir bäst om den planteras ganska tätt. Foto: Kerstin Engstrand
Drar du upp plantor från frö så ska du förkultivera dem. Så inomhus i såjord. Täck sådden med plast försett med lufthål och se till att sådden inte torkar ut. Fröna gror vid en temperatur av ca 20 grader. Det brukar ta en vecka innan de gror.
Vågbladig solhatt
Vågbladig solhatt. Foto: Kerstin Engstrand
Vågbladig solhatt, Echinacea simulata, är en annan rudbeckia värd att leta efter. Den vågbladiga solhatten har gult pollen, den bleka har vitt pollen! Många tycker att den vågbladiga är en av de mest intressanta man kan ha i sin trädgård. Kronbladen blir nästan 9 cm långa och de faller fritt ganska rakt ner. Blir ca 80 cm hög. Kan frösås men den tar oftast upp till åtta veckor på sig att gro. Samma växtförhållanden som den bleka solhatten.
'Lemon drop' säljs även under namnet 'Hot Lemon' . Foto: Kerstin Engstrand
Chili blev ”inne” på slutet av 1990-talet. Men chili är ingen nyhet, aztekerna odlade den redan år 6000 f.Kr och på 1700-talet berättade Linné att man odlade chili i Malmö. Idag går det lätt att få tag på frön och plantor. Det finns hundratals sorter att välja mellan, tre favoriter går alla i gult.
Lemon Drop, säljs också som Hot Lemon är en Capsicum baccatum, har en scovillestyrka på 15 000 – 30 000. Namnet kommer från att den smakar svagt av citrus. Dock blir inte alla frukter gula, de kan även bli röda, orange och lila samt även vita. Frukten blir ca 6 cm lång och ca 1,5 cm bred.
Från det att frukten har bildats tar det cirka 65 dagar till skörd.
Odlad i växthus blir en planta ca 90 cm hög, utomhus ca 60 cm.
Mycket god till fisk och i salsa. Ska även vara suverän till västerbottenost!
Gul körsbärspaprika. Den är gul som omogen, röd som mogen! Foto: Kerstin Engstrand
Gul körsbärspaprika, Capsicum annuum, lär ha en scovillestyrka på 1000 – 3500. Namnet är ett smeknamn, något officiellt svenskt namn har vi inte hittat. Köper man frö från utländska firmor så brukar den på engelska heta Yellow Cherry Large Sweet Pepper alternativt Yellow Cherry Pepper.
En fördel med gul körsbärspaprika är att den sätter frukt tidigt. Den är gul som omogen och röd som mogen! Frukterna blir gula redan i juni och skördemogna i augusti. Mycket god i grytor.
‘Sweet Banana’ på väg att mogna. Foto: Kerstin Engstrand
Sweet Banana, Capsicum annuum, lär ha odlats redan på 1940-talet. Smaken är mild och aromatisk, den har en scovillestyrka på ca 500 och som mogen är den rödorange. Frukterna blir ca 15 cm långa, ibland hela 20 cm!
OBS! Sweet Banana är ljusgroende, fröna ska inte täckas med jord. Säljs också under namnet ’Big Banana’.
Blir ca 80 cm hög om den odlas i växthus.
Odlingsråd
Foto: Kerstin Engstrand
Alla sorter kan odlas i kruka utomhus under sommaren men man bör förså inomhus i början på året.
Förodling: Så i fuktad såjord. Håll fuktigt, täck med plast eller ställ odlingen i minidrivhus.
Så inomhus, så tidigt som möjligt, det vill säga i januari eller i februari. Det går även att så inomhus i april men då får man vänta på skörden. det går självklart även att så i december men all förkultivering under perioden november till mars kräver extraljus.
Täck fröna med ca 0,5 cm jord, inte mer. Sätt sådden i ett minidrivhus eller täck med plast. Förgroningen sker bäst i rumstemperatur på 20 till 22 grader. När fröna har grott och fått sina första par hjärtblad ska sådden ställas ljust och svalare.
Tillskottsbelysning behövs fram till utplanteringen, annars blir plantorna veka och gängliga.
Foto: Kerstin Engstrand
Chili ska krukas om flera gånger, minst tre, men öka bara med en krukstorlek åt gången.
Omplantera första gången när plantorna är 5 till 10 cm höga. Sätt en planta per kruka. Nästa omplantering sker när krukan är fylld med rötter. Vid midsommar krukas de om till minst 5-liters krukor, gärna 10 liters.
Toppa gärna, då blir plantorna täta och fina. Stödpinnar till varje planta behövs.
När dygnsminitemperaturen är 8 grader kan krukorna stå utomhus, i skyddat läge mot en vägg. Allra bäst trivs de med runt 20 grader dygnet runt men de trivs även utmärkt på balkongen.
Var noga med vatten och gödning. Grunda gärna de stora krukorna med 0,5 dl hönsgödsel. Svag, flytande gödning bör ges vid varje vattning. Chili gillar inte att torka ut men vill heller inte bli stående i vatten
Ta in krukorna när risk för frost föreligger. Chilipeppar kan övervintra inomhus om det är ljust och 18-22 grader.
Smaka på ordet kaki, visst låter det som uniformsbyxor? Du vet de där khakifärgade, sandfärgade som man även har på chicka safariturer. Men det är kaki med h, kaki utan h är en frukt, en gyllene orangeröd sådan. Kaki mognar på hösten, ganska sent i november och då lyser de mogna frukterna upp trädet. För då har trädet nästan fällt alla sina blad. Och innan dess har trädet klätt sig i härliga höstfärger.
Bladen får nästan samma höstfärger som körsbärsträd. Foto: Kerstin Engstrand
Kärt barn har många namn, kaki, Diospyros kaki, säljs också under beteckningen sharon eller persimon. Hur smakar då kaki? Lite kryddigt, mycket aromatiskt, suveränt god till ost eller burrata (se vårt salladsrecept!). Kanske är den perfekta smakbeskrivningen som ett kryddigt päron.
Det är sällan som man finner kärnor i en kakifrukt. Foto: Kerstin Engstrand
Kan man odla kaki i Sverige? Ja, om du har möjlighet att odla mycket skyddat eller i ett växthus. Blomningen sker i juni men frukterna ska inte skördas förrän sent på hösten och där har vi oftast problemet hos oss. Därav rådet att odla kaki i växthus. Det anses klara enstaka kalla dagar med åtskilliga minusgrader men garanterat är enbart några enstaka minusgrader.
Visst liknar det ett äppelträd! Foto: Kerstin Engstrand
I Japan växer kaki på Fujis sluttningar. En fördel är att det fäller sina blad på vintern, men föredrar en vintertemperatur på runt fem grader som kallast. Köp ett så stort träd du kan få tag på, större träd klarar sig bättre än mindre. Ett fullvuxet kaki blir i regel 10 meter högt, kan bli hela 15, men är ett nätt träd. Och det växer långsamt. Man kan skörd frukterna omogna och låta de eftermogna inomhus.
Kärna från kakifrukt, de brukar gro bra. Foto: Kerstin Engstrand
Plötsligt så finns det i mäklarnas bostadsannonser, i försäljningsmontrarna på inredningsdesignmässan Formex och i blomsterbutikerna, ett högt och mycket luddigt gräs. När man tar på de jättestora vipporna känns det nästan som päls. Pampasgräset har kommit in i våra hem. Torkade sådana.
Att det heter pampasgräs är för att det växer vilt på den sydamerikanska pampas, i Argentina, Uruguay och Brasilien. På många håll i världen räknas pampasgräset som invasiv, dock inte i vårt klimat. I varmare länder räknas den även som en brandrisk! Här är det en utmaning att få det att övervintra.
Pampasgräset , Cortaderia selloana, ser vi ofta i trädgårdar runt medelhavet, i England och i Danmark. Här i Sverige är det få som har lyckats få det att övervintra. Kanske du blir en av de lyckliga att få det både i blom och att övervintra flera år i rad?
Vanligast är vita vippor men det finns även sorter som går i svagt rosa. En välmående planta blir ca 2,5 meter hög. Det finns även lägre namnsorter som ’Pumila’ som bara blir ca 1,5 meter högt och troligen lättare att hantera här i Sverige.
På hösten, från september och framåt blommar pampasgräset.
Torkade blomax av pampasgräs. Foto: Kerstin Engstrand
Så här vill pampasgräset växa:
Läge: Full sol, jorden ska vara väldränerad. Bra trädgårdsjord trivs den i.
Skötsel:
Den stora bladmassan gör att pampasgräset är ganska törstig.
Ge extra näring under växtsäsongens första del, fram till mitten av juli.
I vårt klimat vissnar pampasgräset ner under senhösten och vintern. Så ska den få vara, först till våren när nya blad börjar springa fram är det dags att klippa bort det vissna. För att underlätta övervintringen kan man binda ihop plantan med grovt snöre och klä in den i odlingsduk. När du skär ner din övervintrade planta så var försiktig, gräset är mycket vasst, minst sagt rakbladsvasst! Det är därför det har fått släktnamnet Cortaderia, från spanska cortadera som betyder huggjärn. Klipps pampasgräset ner på hösten är det stor risk att plantan ruttnar.
Ett annat alternativ är att odla det i stora krukor och låta plantan övervintra frostfritt.
Vattenkrasse. Lägg märke till de små vita blommorna. de går också att äta. Foto: Kerstin Engstrand
Vattenkrasse/ källfräne, Nasturtium officinale (hette tidigare Rorippa nasturtium aquatium) är god till allt där den kan avnjutas nyskördad fräsch men aldrig ihop med något kladdigt som en sås. Lägg den på en bit grillat kött, på fisk eller i salladen. Ju mer man plockar, desto mer växer den!
I större delen av landet får vi odla den som ettårig, skörda skotten när de är späda och har friskt gröna blad. Den får pepprigare smak när den blommar. Blommorna är vita.
Lättförökad med sticklingar som får bilda rötter i ett glas med vatten. Trivs bra i halvskugga och skugga. Går även lätt att dra upp från frö. En påse frö räcker till hundratals plantor. Så fröna på ett djup av 0,5 cm. Sådden får inte torka ut!
Tidig vår och under hösten kan den med fördel odlas i växthus/odlingstunnel.
Blir ca 20 cm hög så välj en vid kruka. Du kan börja skörda när plantan blivit ca 5 cm hög. Till skillnad mot kryddor (som ska skördas i torrt och varmt väder) blir vattenkrasse godast om bladen skördas när det är svalt ute.
Och som sagt, ju mer du plockar desto fler skott bildar den!
Vill inte torka ut, odla den i balkongjord med krukan ståendes i ett djupt fat där vattennivån alltid är ca 2-3 cm eller med vattenkristaller inblandade i jorden. Gödselvattna en gång per månad.
Trivs utmärkt i halvskugga.
Den kan också i zon 1 odlas på friland, i kanten av en bäck eller en damm/sjö.
Färska nyskördade skott förvaras i 4°, går utmärkt i en plastpåse.
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. OK