Sida 56

Från frö till supergott snacks. Foto: Kerstin Engstrand

Servera dem lätt kokta, kylda och med gnistrande havssalt. Öppna baljorna, tryck ut de gröna bönorna. Och du kommer att drabbas – av edamamepassion. Edamame heter de på restaurangmenyn och nu kan du odla dina egna. Sojabönor har en gudomlig lätt nötsmak, så god att man inte kan sluta äta dem.                     Bättre snacks till filmen, bättre entrérätt finns knappast. Det blir festens snackis, och barnen kommer att tömma frysen på skörden. Edamame gör alltid succé, särskilt om du bjuder på äkta vara, nyskördade från den egna täppan.

Edamame är alltså nyskördade sojabönor som är kokta i lättsaltat vatten. De 5­ – 7 cm långa skidorna är kokta hela, man äter bönorna som finns inuti. Två till tre bönor finns i varje skida. Och när man väl börjar äta kan man inte sluta. Sojabönor har en fyllig nötsmak, en smak som fyller hela gommen. Kanske den mest ultimata smaken men den har stark konkurrens av glass gjord på färska hallon eller jordgubbar.

Sojaböna går att odla både ute i rabatten och i kruka. Men då odling av sojabönor också är en upptäckts- och kunskapsresa tycker jag att krukodling är det bästa. Då kommer man närmare, man hinner se vad som händer. För visst är man nyfiken på hur soja växer och utvecklas. Soja är en av världens viktigaste grödor och få av oss har en aning om hur den växer.

Bönskidordna håller på att utvecklas. Foto: Kerstin Engstrand
Bönskidordna håller på att utvecklas. Foto: Kerstin Engstrand

Vad som händer på en sojaplanta händer först i miniformat. Blommorna kommer i bladklykorna och är några av de minsta jag sett. De är månskensgula. Lägg två eller tre knappnålshuvuden bredvid varandra så får du ett hum om blommans storlek. Sojaplantan är en luden krabat, allt är ludet, stjälken, bladen och bönskidorna. Skidorna växer ut i grupper om tre till fem. Varje skida rymmer två till tre, ibland fyra bönor. När bönorna buktar ut i skidan är de skördemogna. Väntar man längre kommer skidan att bli beigebrun, då har du istället fått fram frö för utsäde.

 

Plantorna är ludna. Foto: Kerstin Engstrand
Plantorna är ludna. Foto: Kerstin Engstrand
Vilken sort?

Jag har odlat sojabönor i ett par år och provodlat många olika sorter, även gjort blindtest. Bästa sorten för hemmaodling blev  den svenska sorten ’Fiskeby V’. Det är hur konstig det nu låter faktiskt en gammal svensk sort.  Av den har jag fått bra skördar både mera regniga somrar som den år 2009  och den stekheta sommaren 2010. Den blommar tidigt och ger därmed också tidig skörd. ’Fiskeby V’ finns i flera stora fröfirmors sortiment.

Andra svenska sorter som man kan finna  i specialbutiker eller om man är medlem i exempelvis SESAM är ’Bråvalla’ som är en tidig, lågväxande sojabönssort med grågröna bönor.  Den är en av tre sojabönssorter från Sven Holmbergs förädlingsprogram  och introducerades 1975 av Algot Holmberg & Söner AB.

’Träff’  är en annan tidig, lågväxande sojabönssort med gulbruna bönor och mognar några dagar tidigare än ‘Bråvalla’.  ‘Träff’ ingick också i Sven Holmbergs förädlingsprogram och kom ut på marknaden 1978.

Hur växer soja?

Soja har ett buskigt och slingrande växtsätt. Man brukar toppa plantorna när de har utvecklat ett par set av bönor, då mognar bönorna snabbare.

När ska de sås?
Sojaböna som småplanta. Foto: Kerstin Engstrand
Sojaböna som småplanta. Foto: Kerstin Engstrand

Tjuvstarta odlingen inomhus, i maj. Plantorna ska sättas ut när risken för nattfrost är över. Bönorna tar 5 till 15 dagar på sig att gro. Bäst är att förkultivera inomhus, i maj månad. De kan också sås direkt på friland när häggen blommar, i slutet av maj eller i början av juni.

Så gärna i omgångar, förkultivera några plantor samt direktså utomhus, i kruka eller i rabatten, så du får en lång skördeperiod.

Hur?

Jag sår bönorna två och två i så kallade roottrainers, också kallade för luktärtsracket. De är bäst då djupet gör att plantorna utvecklar ett bättre rotsystem. Bönor har känsliga rötter och ogillar att de blir skadade. Roottrainers system ger fina plantor med ett tätt rotsystem som gör att plantorna blir lättare att plantera om. Fyll facken med jord, vattna och vänta tills vattnet har sjunkit undan. Då bör varje fack vara fyllt till 2/3-deler jord. Lägg två bönor i varje fack, och täck bönorna med 3-5 cm jord. Fukta därefter sådden lätt, enklast är det att spraya med vatten. Sätt över plastkupan och ställ sådden inomhus, gärna i ett västerfönster.

Blötlägg inte fröna innan sådd, då gror de mycket sämre. Groningstid: 5-15 dagar.

Jordtyp?

Jag har odlat sojabönor i olika jordar. Det bästa resultatet har jag fått i s.k. U-jord, köpejord på påse som också håller fukten bra. I Japan är klimatet varmt och fuktigt. Sojabönor är känsliga för våt jord, jorden ska vara fuktig men inte blöt. När plantorna har blivit ca 5 cm höga är de inte längre lika känsliga för fuktig jord.

Om- och utplantering
Utplanteringsdags! Foto: Kerstin Engstrand
Utplanteringsdags! Foto: Kerstin Engstrand

Om båda fröna i en såenhet gror så låter du dem växa tillsammans. Sojabönor klarar att växa i par. När plantorn är ca 5-7 cm höga bör de planteras om till större krukor. Jag brukar då välja 17 cm djupa krukor.  Sojabönor blir ganska ranka och behöver klätterstöd, stick ner en blompinne som stöd.

I början av juni är det dags att plantera ut dem, i stora krukor eller direkt i rabatten. Platsen ska vara solig, söder eller sydvästläge. Även nu är stöd viktigt, sojabönor är ganska veka.

I rabatt bör plantavståndet vara 20 cm och radavståndet 50 cm.

Vattna

Så fort plantorna börjar blomma är det viktigt att ge dem jämn tillgång till vatten, men de vill inte stå i blöt jord.

Gödsel

Behövs inte, bönorna avger näring till jorden.

Viktigt

Toppa plantorna när de har utvecklat två till tre klasar av bönor, då mognar bönorna snabbare. Plantorna behöver klätterstöd, en blompinne räcker.

Skörd: 75 dagar efter sådd är det skördetid. När bönorna buktar ut i skidan, och det brukar inträffa i slutet av juli till mitten av augusti, allt beroende på om du förkultiverat plantorna, eller om de är direktsådda, samt hur varm sommaren varit.

Visste du att:

Edamame betyder bönor på grenar. På kinesiska lär de heta Mao Dou.

Det vetenskapliga namnet är Glycine max.

I över två tusen år har man odlat sojabönor. De är rika på protein och har hög vitaminhalt.

 

Från jord till bord
Från frö till supergott snacks. Foto: Kerstin Engstrand
Från frö till supergott snacks. Foto: Kerstin Engstrand

Sojabönor ska förvällas innan de äts. Koka skidorna i saltat vatten, i ca 5 minuter. Lägg i dem när vattnet kokat upp. Lägg sedan de nykokta skidorna i kallt vatten, då behåller de färgen bättre. Låt svalna och ät direkt, då är de som bäst. Nykokta kan också förvaras i kylskåp ett par dagar. Nykokta färska rödbetor med chêvreost till är en klassiker, poppa upp den kombinationen med edamame och du får en ny klassiker att älska.

Hela sojabönor går utmärkt att frysa in. De ska vara förvällda innan de fryses. De snabbtinas sedan i mikrovågsugnen eller att man ger dem ett lätt uppkok.

 

Av Kerstin Engstrand

Trollhasseln blommar tidigt, oftast redan i januari i Skåne och i februari eller mars längre upp i landet. Foto: Kerstin Engstrand

Vårsolen bländar. Äntligen! Lusten på vackra buketter är stor men gör också stora hål i kassan. Men våren kommer med liv, det finns hopp! Med några drivna kvistar kompletterade med någon köpeblomma eller kanske från den egna trädgården, en julros, krokus eller rentav snödroppar, får man lätt en lyxig exklusiv litet blomarrangemang.

Trollhassel brukar blomma med snö på huvudet, oftast slår den ut redan  i februari. Kärt barn har många namn och trollhassel kallas i England för trettondagsblomma då den där oftast blommar på trettondagen efter jul.  Den anses frambringa de tre vice männens gåvor, guld, rökelse och myrra. Blommornas gula färg symboliserar guldet, doften som känns om man tar in en kvist symboliserar rökelse och barkens bittra ämnen myrra. Blommorna ser lustiga ut, som små gula rufsiga bollar. De är inte stora, ca 2 cm men så här tidigt på året syns de väl. Det finns två varianter av trollhassel som är vanliga i våra trädgårdar, kinesisk (Hamamelis mollis) och japansk (Hamamelis japonica). De trivs i humusrik, fuktighetshållande och något sur jord. Den kinesiska är dock bara härdig till zon 2 medan den japanska klarar väl zon 3. En fördel  med trollhassel är att du behöver bara ta in en liten kvist och den förgyller vilken bukett som helst.

Några vita julrosor och en liten kvist trollhassel, de gula färgerna tar upp varandra och förgylls av det marockanska glasets guld. Foto: Kerstin Engstrand
Några vita julrosor och en liten kvist trollhassel, de gula färgerna tar upp varandra och förgylls av det marockanska glasets guld. Foto: Kerstin Engstrand

Bäst går det att börja driva kvistar från slutet av januari, tar man dem i december eller början av januari brukar resultatet bara bli intorkade knoppar. Ju tidigare på säsongen desto längre tid tar det att driva kvistarna. Under den sena vårvintern dröjer det oftast bara en vecka innan knopparna börjar öppna sig. Titta nära, titta närmare – äppelträdets knoppar skiftar i lila innan de slår ut. En knotig moss- och lavbevuxen äppelkvist är ett konstverk i sig. Ibland hittar man långa syrenkvistar som har en elegant böjd form. Syrenens starkt gröna knoppar är vackra tillsammans med alla tulpaner men kanske allra vackrast med papegojtulpaner. Sökandet efter kvistar för drivning är en upptäcktsresa i sig, men observera att kvistar får man inte bryta i skog och mark utan att först fråga markägaren om lov.

Ta in kvistar för drivning successivt, de kan stå i en hink i tvättstugan eller källaren i väntan på användning. Ge dem en ny snittyta, gärna ganska lång, och ställ dem i hett vatten, ju hårdare kvist desto hetare vatten. Med hett vatten menas så hett det nu går att få i kranen, oftast 40–60 grader. För att få fräschare grönska kan man då och de ge dem en uppfriskande dusch med rumstempererat vatten.

Några korta kvistar forsythia och några snödroppar – ett arrangemang som älskas av alla. Sådana här miniarrangemang blir mycket uppskattade av mindre middagssällskap. Låt varje gäst få ett eget och ta det med sig hem. Kanske inte skålen, men väl innehållet som är lätt att lyfta upp där det står i sin bit oasis. Foto: Kerstin Engstrand
Några korta kvistar forsythia och några snödroppar – ett arrangemang som älskas av alla. Sådana här miniarrangemang blir mycket uppskattade av mindre middagssällskap. Låt varje gäst få ett eget och ta det med sig hem. Kanske inte skålen, men väl innehållet som är lätt att lyfta upp där det står i sin bit oasis. Foto: Kerstin Engstrand

 

Två kvistar och tre blommor, ibland räcker det med en kvist och en blomma. Glesa, luftiga arrangemang som låter kvistar och blommor komma till sin rätt. Våren är inte de stora, pompösa buketternas årstid utan inbjuder till mer sparsmakade arrangemang. En liten skål eller kopp kan rymma den mest raffinerande komposition. Vanlig grön oasis är då utmärkt att använda. Om man vill kan man dölja den med lite mossa, några vackra stenar eller snäckor, tulpanblad kan också böjas mjukt. Men några köpeblommor får komplettera så länge trädgården ligger inbäddad i snö. Köp bara dem som har knoppar som börjat bekänna färg.

För längre hållbarhet kan man skära av blommorna under vatten. Blommor med vit mjölksaft som julstjärna (och maskros) håller längre om man antingen doppar snittytan i salt eller bränner den lätt.

För arrangemang med enbart drivna kvistar utan blommor passar höga, smala vaser. Vasens form blir mer framträdande om arrangemanget står högt placerat. Ta en närmare titt på de där vaserna som du har förpassat högst upp i skåpet. Många av vaserna från 30-, 40- och 50-talen blir som nya med enkla kvistbuketter i. Eller varför inte börja leta i andrahandsbutiker och på loppis – där man kan göra fynd för ett par tior. Kombinationsmöjligheterna är många och ingen bukett blir den andra lik.

Av Kerstin Engstrand

Med ljungvöxter kan du få en raffinerad framsida som gör grannarna avundsjuka. Detta är Brita Johanssons egna. Foto: Brita Johansson ur boken "Odla ljung" .

Ljung är en växt som många har fördomar om, gammal skrock säger också att om man tar in ljung för den olycka med sig. Andra förknippar växten med kyrkogårdar, åter andra med kommunala enfärgade höstplanteringar. Men så finns det de som blivit hänförda, som Brita Johansson. Är du ännu inte det så blir du det efter att ha läst Brita Johansson senaste bok som just handlar om ljung. Har du en ”naturtomt” med näringsfattig jord och lågt pH i soligt läge så har du här en ypperlig inspirationskälla till att förnya din trädgård. För Brita visar upp ljungens färgsprakande sidor.

Boken börjar med en dikt av Björn Håkansson. Den handlar om ljung, förstås, om en liten risig buske med rosenröda honungsrika blommor. Själv skriver Brita att ljungen är den skönaste länken mellan sommar och höst. Men hon börjar inte med att berätta hur du använder dig av ljung i din trädgård. Som läsare får man hålla sig till tåls, boken börjar med bland annat om ljungens historia och hur den förr användes för invärtes bruk och i industriell användning. Men på sidan 22 kommer hon loss och berättar att man måste satsa på ljung för detta är ingen växt som man har enstaka exemplar av. Den lilla växten kräver storlek för dess egenart ska framträda. Och har du de rätta odlingsförhållandena rekommenderar Brita att du anlägger en ljungträdgård på huset framsida, för det kommer att väcka uppmärksamhet. Skönhet syns. Och det visar hon också i bild, boken är rikt illustrerad med hennes egna bilder. Vi får följa en planterings färgskiftningar från januari till november och enbart det är en spännande resa. Och hennes bildmaterial är unikt.

Att odla ljung är inte lätt, utbudet är dessutom stort. Brita har testat cirka 700 sorter i sin egen trädgård som ligger i växtzon 2 och bara det är en kulturgärning av stora mått. Av dem anser hon att ett trettiotal är värda att satsa på, de är av championklass. Tack för den ovärderliga kunskapen, precis detta man behöver en bok till! Och här märks det att det är en mästare som skrivit boken. Brita Johansson är nog mera känd utomlands än i Sverige, hennes gedigna erfarenhet och kärlek till ljung genomsyrar hela boken och generöst delar hon med sig av sina planteringar så för alla som vill prova är det ”bara” att kopiera.

Boken tar även upp sjukdomar, skötsel och hur man bäst förökar sina ljungväxter. Att en bok om enbart ljung baseras på författarens egna erfarenheter är oskattbart viktigt. Denna faktabok innehåller även verkligt kalla fakta, om vintern 1996 som bjöd på flera månader av frusen mark utan snötäcke och 800 av Britas ljungplantor torkade ihjäl. En erfarenhet som är ovärderlig för alla oss som nu trånar efter att anlägga en alldeles egen liten ljunghed. Erfarenhet märks också i språket, här finna inga märkliga ord, det behöver inte Brita för hon behärskar sitt ämne och då kan man beskriva det enkelt och vackert.

Brita Johansson är också mycket skicklig tecknare. Denna teckning av Erica carnea återfinns i dess original i British Museum i London.
Brita Johansson är också mycket skicklig tecknare. Denna teckning av Erica carnea återfinns i dess original i British Museum i London.

 

Kerstin Engstrand

wOdla-ljung

Det är mitten av mars i Stockholm och våririsen blommar så självklart i kryddrabatten. Här har de trängt upp genom den japanska malören, (krypmalört) Artemisia schmidtiana 'Nana'. Foto: Kerstin Engstrand

Våriris, Iris reticulata, är en låg iris, 10-15 cm hög, som i Stockholmstrakten brukar blomma redan i mitten av mars. Det är en tålig liten skönhet vars blommor ser ut som små orkidéer. I februari kan man även köpa våriris driven i kruka, den är numera en del av ”standardsortimentet” i dagens mat- och blombutiker. Och det är bra köp för lökarna kan senare i vår när de vissnat planteras ut i en rabatt så kommer de troget att blomma år efter år. Ge gärna en näve benmjöl vid utplanteringen. Våriris trivs på en växtplats där den får rejält med sol under sommaren, och torrt ska läget vara. Man kan även köpa lökar på hösten, de sätts i augusti-september på ett djup av 7 cm.

Vild växer våriris i Turkiet och Kaukasus.

 

Vintergäcken är en tidig charmör som står stabilt på knubbiga ben. En "måste-ha" växt i trädgården. Foto: Kerstin Engstrand

Gullig är den, vintergäcken som oftast är först ut att blomma, för så snart solen börjar värma snön så brukar den slå ut.

Gäckar vintern, vintergäcken reagerar snabbt på värmande solstrålar. Foto: Kerstin Engstrand
Gäckar vintern, vintergäcken reagerar snabbt på värmande solstrålar. Foto: Kerstin Engstrand

Blomman är knubbig, intensivt gul och omges av en krage av de vackraste gröna små blad. Den blir 8−10 cm hög. En sådan tidig charmör måste man bara ha i sin trädgård.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

I slutet av januari och i februari brukar man finna blommande vintergäck i kruka. De är ett ”bra” köp, först ger de glädje på köksbordet och så fort våren har kommit och tussilagon blommar kan du plantera ut dem i trädgården. För det är lättare att lyckas med dessa vårinköpta vintergäcksplantor än med de torra knölar som finns att  köpa på hösten.

Vintergäck är så söt mot svart jord, med sina små bulligt knubbiga gula blommorna måste den växa mot något mörkt annars syns den inte. Foto: Kerstin Engstrand
Vintergäck är så söt mot svart jord, med sina små bulligt knubbiga gula blommorna måste den växa mot något mörkt annars syns den inte. Foto: Kerstin Engstrand

Trivs din vintergäck så förökar den sig villigt, främst med frö. Konkurrens gillar den inte så det är ingen växt för den täta gräsmattan. Såväl gamla som nya fröplantor vill stå ostört därför trivs den under buskar.

Trivs den så sprider den sig, här är det mängder med småplantor på g. Foto: Kerstin Engstrand
Trivs den så sprider den sig, här är det mängder med småplantor på g. Foto: Kerstin Engstrand

Du kan även köpa knölar i höst för sättning i augusti – september. De  är vilande knölar, vintergäcken har ingen lök utan en platt knöl och det är inte så lätt att se vilken sida som ska vara uppåt. Sätt knölarna på ett djup av 5 cm i lite fuktig jord.

Härligt blommande ”påskägg”. Blomsterkreatören Gunnar Kaj fyllde Design House Stockholms ”Grow miniväxthus” i den senaste storleken ”M” ( höjd 23 cm) med just vintergäck. Grow är skapad av Caroline Wetterling och är gjord av två delar. Den nedre delen håller jorden och växten, den övre delen är ett lock med en pip, så att den kan användas som en vattenkanna. Den fungerar också som en ventil som håller luft och reglerar fukt  och temperaturen inuti växthuset. Grow är gjord av munblåst glas. Foto: Kerstin Engstrand
Härligt blommande ”påskägg”. Blomsterkreatören Gunnar Kaj fyllde Design House Stockholms ”Grow miniväxthus” i den senaste storleken ( höjd ca 30 cm) med just vintergäck. Grow är skapad av Caroline Wetterling och är gjord av två delar. Den nedre delen håller jorden och växten, den övre delen är ett lock med en pip, så att den kan användas som en vattenkanna. Den fungerar också som en ventil som håller luft och reglerar fukt och temperaturen inuti växthuset. Grow är gjord av munblåst glas. Foto: Kerstin Engstrand

Baddamm är som en insjö men anläggs som en vanlig damm. Foto: Kerstin Engstrand

Vad sägs om en liten insjö på tomten där du kan ta ett svalkande bad bland näckrosor? Idag går det alldeles utmärkt, en baddamm, ”swimmingpond” eller s.k. ecopool ger din trädgård det lilla extra.

Det handlar om en damm som är så pass stor att den kan bli en liten insjö, en rättare sagt en baddamm. Trenden kom ursprungligen från Österrike, spreds sig snabbt till Tyskland och vidare till länder i Afrika och Sydamerika. Många lyxhotell har idag en baddamm. I mitten av dammen simmar man och längs kanterna växer näckrosor och andra vattenväxter som fungerar renande. En förutsättning för att baddammen ska fungera utan tillsats av klor eller kemikalier i vattnet är att man inte har sololja på sig när man doppar sig och att man har duschat ordentligt innan.

Vattnet i en baddamm är så rent att man i princip kan dricka det. Idag håller filtren så pass hög klass att det inte borde vara något problem att göra en mindre baddamm om ca 15 kubikmeter. Hela vattenvolymen ska då cirkulera igenom filterdammen på 1–2 timmar. Om man har riktigt gott om plats, kanske hela 120 kvadratmeter (som då kan rymma 35 kubikmeter vatten), blir den ännu större känsla av riktig damm.

I Swellendam, Sydafrika, tillhörandes det lilla pensionatet The Hideaway, finns denna vackra njurformade “ecopool” som är gjuten i betong. Särskilt snyggt är formen på trädäcket. 222,000 liter rymmer den och i kantplantering stormtrivs grodorna. Betongbottnen blir lite hal men å andra sidan så bidrar det till känslan av att bada i en liten sjö. Denna pool värms helt upp av solen. Foto: Kerstin Engstrand
I Swellendam, Sydafrika, tillhörandes det lilla pensionatet The Hideaway, finns denna vackra njurformade “ecopool” som är gjuten i betong. Särskilt snyggt är formen på trädäcket. 222 000 liter rymmer den och i kantplanteringen stormtrivs grodorna. Betongbottnen blir lite hal men å andra sidan så bidrar det till känslan av att bada i en liten sjö. Denna pool värms helt upp av solen. Foto: Kerstin Engstrand

Djupet i baddammen måste vara åtminstone 1,5 meter, annars är det inte något nöje för en vuxen att ta sig ett dopp. En brygga som ligger precis under vattenytan kan bilda entré. Man får inte riskera att trampa sönder växterna eller botten.

Allra bäst är det om man kan förbinda baddammen med en mindre damm som fungerar som reningsverk. En liten bäck får då förena de båda vattenområdena. Reningsdammen behöver bara vara på ett par kubikmeter, men den ska ligga lite högre än baddammen och ha rejält med växter inplanterade och en tjock grusbädd som botten. Pumpen i baddammen ska vara placerad så långt ifrån reningsdammen som möjligt. I det här fallet är det viktigt att ha en pump med backventil som förhindrar att vattnet rinner baklänges om det blir elavbrott och pumpen stannar, annars kan reningsdammen tömmas på vatten.

Du bör välja snabbväxande växter, eftersom den svenska sommaren är kort, och plantera i kokosmatta. Det finns färdiga planteringar att köpa (man kan även få mattan i olika färgtoner) och vissa växter i vattenväxtkorgar. Snabbväxande växter är tack vara sina kraftiga rotsystem extra bra på att binda upp stora mängder näring.

När man har så här rent vatten kan man få trådalger, men de är lätta att ta upp med en pinne. Försök att hålla en så jämn vattennivå som möjligt, då är det lättare att upprätthålla den biologiska balansen. Bäst är att installera en nivåavkännare som släpper på nytt vatten vid behov. Använd vanligt vattenledningsvatten. Dammen anläggs annars som en vanlig damm, tätskiktet kan antingen bestå av betong eller av en gummiduk.

Av Kerstin Engstrand

Buskportlak, en växt som både vi människor och elefanter älskar.(Bilden är ett montage) Foto: Kerstin Engstrand

Den gamla kulturväxten trädgårdsportlak känner många till men just nu är det buskportlak som är en av de trendigaste växterna du kan ha. Den platsar både som krukväxt och som nyttig grön krydda för dess blad går utmärkt att äta. Bladen smakar lätt syrligt, som ett mellanting mellan citron och harsyra. Vi brukar ha några i sallad eller på fisk. I Sydafrika där den växer vild används den även i soppa. Hittar du på menyn ingrediensen spekboom så är det afrikaans för just buskportlak.

Buskportlak har en hel egen avdelning i Sydafrikas bästa köksträdgård, Babylonstooren. Foto: Kerstin Engstrand
Buskportlak har en hel egen avdelning i Sydafrikas bästa köksträdgård, Babylonstoren. Foto:Kerstin Engstrand

Numera ser man den i Sydafrika även odlas som häck, särskilt sedan det blev allmänt känt att buskportlaken är ovanligt bra på att minska halten av koldioxid i luften. 10 hektar buskportlak lär rena luften från 26 bilars avgaser. På engelska kallas den för elephant bush eller dwarf jade plant. Den använder sig av CAM-fotosyntes (=Crassulacean Acid Metabolism), en form av fotosyntes som många ökenväxter använder sig av. Det vill säga den behöver inte öppna klyvöppningarna under dagen utan gör det under natten istället och det är då den samlar den in koldioxiden. Dessutom finns det uppgifter om att buskportlaken även kan anpassa sig till regnskogsklimat, ett klimat ljusår från det torra klimat som den mestadels växer i.

Den är dessutom elefanternas favoritföda och de är – trots sin storlek – snälla mot buskportlaken. De äter nämligen av den från toppen och nedåt vilket medför att buskportlaken överlever. Och skulle en elefant trampa på en buske så klarar den det också, de nertrampade grenarna rotar sig snabbt i jorden. Andra djur, som getter, äter däremot av den nerifrån vilket medför att de biter av tillväxtpunkten och växten dör. I Sydafrika kan den bli hela tre meter hög medan den som krukväxt i vårt klimat vanligen blir som högst 60 cm.

De enfärgade har smaragdgröna blad med dekorativa rödbruna stammar och grenar. På afrikaans heter den spekboom vilket betyder baconträd. Foto: Kerstin Engstrand
De enfärgade har smaragdgröna blad med dekorativa rödbruna stammar och grenar. På afrikaans heter den spekboom vilket betyder baconträd. Foto: Kerstin Engstrand

De vätskefyllda tjocka bladen gör att buskportlaken också klarar bränder bra, något som är vanligt i Sydafrika under vår vinter dvs. deras sommar. Sommaren där bjuder på heta dagar och mycket lite regn vilket i sin tur medför att buskportlaken också klarar höga dagstemperaturer vilket inte direkt är något problem i Sverige. Den är alltså mycket torktålig och så populär att den till och med har sin egen klubb, Spekboom Club of SA.

 

Skötselråd

Läge: Ljust, gärna i full sol. Kan även stå utomhus sommartid.

Jord: Kaktusjord som också säljs under beteckningen såjord. Allra bäst trivs den i en blandning som består av 50 procent kaktusjord, 25 procent sand och 25 procent värmebehandlad vermikulit. Vermikulit är ett poröst och fukthållande lermineral som finns att köpa i välsorterade trädgårdsbutiker.

Kruka: Oglaserade lerkruka som ”andas” trivs den bäst i.

Vatten: Mycket litet krav på vatten, viktigt är att jorden får torka upp mellan rejält mellan varje vattning. I Sydafrika får den regn under perioden april-oktober (deras vår, vinter och höst).

Förökning: Med sticklingar, stick bara ner dem direkt i lätt fuktig såjord så rotar de sig snabbt.

 

Buskportlak är också lätt att forma till bonsaiväxt. Ibland hittar man fina exemplar i svenska trädgårdsbutiker. Dessa kostade 795 kr styck. Foto: Kerstin Engstrand
Buskportlak är också lätt att forma till bonsaiväxt. Ibland hittar man fina exemplar i svenska trädgårdsbutiker. Dessa kostade 795 kr styck. Foto: Kerstin Engstrand

I Japan och i Kina växer kamelian vild. Foto: Kerstin Engstrand

Camellia japonica, trots namnet japonica så härstammar kamelian från Kina, Korea och Japan där den i naturen kan bli hela tio meter hög. Kamelian blommar på våren men det finns även andra som blommar på hösten. Till Europa kom kamelian på 1700-talet.

Friskt vågat, häften vunnit. Nu finns det uppgifter om kameliasorter som ska klara temperaturer så låga som minus 21 grader.  Vill du pröva, välj då ett stort exemplar, och man brukar säga att det bör vara en planta som är minst fyra år gammal. Plantan bör dessutom vara uppdragen i norra Europa.

Camellia japonica 'Berenice Boddy' har både enkla och halvfyllda  blommor. Anges som vinterhärdig ner till ‐20° C.
Camellia japonica ‘Berenice Boddy’ har både enkla och halvfyllda blommor. Anges som vinterhärdig ner till ‐20° C. Foto: Kerstin Engstrand

Plantera plantan på våren så att den hinner rota sig väl inför kommande vinter.

Läget bör vara skyddat och soligt. Sydväst till västerläge är bra och gärna i lä mot en vägg. Solen gynnar knoppbildningen. Plantera inte din kamelia i österläge, då kommer vårsolens starka strålar att skada plantan.

Trivs din kamelia kommer den att växa 10–15 cm per år.

Läs också: Så lyckas du med din kamelia (länken öppnas i nytt fönster när du klickar på den).

Text och foto: Kerstin Engstrand

Naturlig perfektion, en blommande kamelia är en verklig skönhetsupplevelse. Foto Kerstin Engstrand

Passionerad förförd av kamelior kan vem som helst  bli. Det räcker med att kasta en första blick på en i blom så är man fast. Blommorna kan bli hela 15 cm i diameter och har, beroende på sort, varierande form, som en ros, en pion, en dahlia, en näckros men ändå är de alla ”typiska” kamelior. Andra är till och med polkagrisrandiga! Åter andra har nya skott som går i brons.

Kamelian växer vild i Japan och Kina. Där blir den en stor generös buske, oftast lika hög som bred. Här i norra Europa kan man i Belgien och England se kameliahäckar men oftast så brukar man låta dem växa skyddade i uterum och orangerier.

I tre till tio dagar blommar varje blomma. Och då tidig vår, det är en kombination som är svår att få ihop i vårt svenska klimat. Det kliar i fingrarna och själen hungrar efter en planta. Kamelian är svår att ha hemma om du behandlar den som en helt vanlig krukväxt. Har du varmt hemma, torr inomhusluft och lite ljus – glöm kamelian. Den vill ha lite svalt och fuktigt! Får den växa så är den en tålig växt.

Bästa platsen: Det inglasade uterummet eller balkongen, växthuset om det har tillskottsvärme är bra platser. De ska övervintra i 5–10 grader, i nödfall går det med 15 grader. För varmt, och knopparna faller av. Kamelian klarar till och med en tid med några minusgrader – bara den inte just då blommar.

I kruka: Kamelian är städsegrön, dvs. den behåller sina gröna blad året runt. Den har liksom rododendron litet rotsystem och trivs därför mycket bra i kruka.

Krukan ska inte vara större än att rötterna på en säsong växer ut till krukkanten. Omplantera mindre plantor varje år så kommer de snart att bli en meterhöga, och lika breda. Låt dem stå ute i sommar, de klarar soligt läge bara de står fuktigt. Men även halvskugga. Då kommer de att tacka dig att sätta nya knoppar för dig att njuta av nästa vinter. Inte undra på att habegäret växer till sig.

Jord: Jorden är framgångsnyckeln nummer två. Lätt sur jord med ph 6–7, humusrik och porös. Kamelian behöver inte rododendronjord men trivs extra bra om den får rejält med kompostjord. Man ska kunna vattna rejält utan att jorden blir vattensjuk. Gärna en dusch då och då men inget vatten på fatet som står kvar.

Gulnande blad skvallrar om näringsbrist. Foto: Kerstin Engstrand
Gulnande blad skvallrar om näringsbrist. Foto: Kerstin Engstrand

Gödsling: Så länge din kamelia har en kraftig friskt grön tillväxt av gröna blad så behöver du inte oroa dig för gödslingen. Då har den all näring den behöver. Är däremot tillväxten gles och bladen bleka i färgen behövs näringstillskott. Svag, flytande näring s.k. rododendrongödsel fungerar utmärkt. Ge på hösten och när blomningen kommit igång.

Vattning: Kamelior får inte torka ut men heller inte stå i vatten. De föredrar regnvatten framför kranvatten.

Beskärning: Kamelia behöver normalt ingen beskärning. Skulle några skott växa i kors kan det tas bort tidigt på våren.

Angrepp: Ullsköldlöss är vanligt, de är vita bomullsliknande 2—4 mm långa djur som oftast sitter på bladens undersida. Du märker det oftast när växten blir klibbig, det är ullsköldlössens avsöndringar. Är angreppen starka samlas också sotdaggsvamp på bladen. Nyckelpigor är bra mot sköldlöss men nu brukar de inte vara aktiva när angreppen kommer. Man kan köpa nyckelpigor som biologisk bekämpning, dock levereras dessa bara när det är plusgrader ute. Tvätta plantan, ställ den isolerad från andra och rådfråga din trädgårdsbutik om lämpligt preparat om angreppen är stora.

Läs också: Nu finns kamelior för friland (länken öppnas i nytt fönster när du klickar på den).

Text och foto: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...