I takt med att spanska tapas blivit allt populärare här hemmavid så är det många som vill odla egna padrones. Men så upptäcker man att det oftast är svårt att få fröna att gro, och om de gror, så blir frukterna mycket heta! Kan det vara för att de odlas utomhus i kruka som de blir så starka? De utvecklas ju långsammare än de som odlas i växthus. Andra säger att man måste skörda dem där de är mycket späda för annars blir de för heta. Men de som finns att köpa i matbutiken är ju både stora och inte så heta. Det finns även uppgifter om att cirka var tionde frukt blir superhet och att de därför även kallas för rysk roulette!
Så lösningen är att slå två flugor i en smäll, odla spetspaprika och skörda dem när de är små och gröna. De fungerar som bra substitut till att göra Pimiento de Padron, dvs maträtten. Stekta i olivolja och smaksatta flingsalt, andra piffar upp dem lite extra med lime, paprikapulver och nyriven parmesanost. Eller grillade, så grillade att ytan nästan är svart.
Satsa på flera plantor så du även kan skörda röda spetspaprikor. De är goda att fylla med mjukost.
Vissa år blir mina spetspaprikor stora, som sommaren 2014. Andra år mera ”normala”. Kombinationen vädrets makter, jordkvalitet och näringstillförsel gör sitt. Jag odlar alltid i kruka.
Och du kommer väl ihåg att fröna – det är där styrkan finns – sitter närmast skaftet? Stjälkfäste är perfekt att hålla i – man ska ju äta frukterna hela, fröna också men man kan förstås undvika dem genom att sluta äta någon centimeter eller två från stjälkfästet.
De padronpaprikor som säljs i matbutikerna är av särskild sort där man förädlat bort det starka. Men många tycker att de är visserligen milda men samtidigt lite bittra i smaken. Så hemmaodlade är att föredra – trots den ryska rouletten! Då kan det vara idé att odla den japanska sorten Shishito istället – den är ett säkrare kort.
Ja, detta är faktiskt en lök som växer i luften. Dessutom en mycket härdig lök! Lökarna växer upp i toppen på höga stänglar. Tidigt på våren som en av de allra första börjar luftlöken, som är flerårig, skjuta skott.
Luftlök passar bra att sätta som kantväxt längs till exempel pallkragarnas kortsidor. Den trivs även i halvskugga och kommer i gång tidigt, ungefär samtidigt som piplöken men före ramslök och vitlök. På engelska heter luftlöken ”walking onions” då den av tyngden av kronan av lökar uppe i toppen så böjs luftlökarna ner mot jorden där de sedan slår rot. Så fortsätter den att föröka sig.
Foto: Kerstin Engstrand
Det lär finnas tre namnsorter, troligen svenska eller norska och de är ‘Fru Alstad’, ‘Fölsbyn’ och ‘Åsaka Nilsgård’. Jag har aldrig sett dem men den dag jag gör det vill jag hemskt gärna odla dem samt veta mer om dem! Tills vidare njuter jag av mina okända luftlökar.
Som sagt, luftlökarna sitter i små kluster cirka en halv meter upp på stjälken. Du behöver inte vänta på att stjälken ska böja sig. Bryt loss luftlökarna och plantera dem på ett par centimeters djup så har du snart nya plantor. De kan sättas på hösten och under växtsäsongen.
Finessen med luftlök är att den är flerårig. Även bladen går att äta, lämpligen som klippgrönt. Själva lökarna är dock ganska starka. Jag odlar den för att göra syltlök, dvs lägga in dem i vinäger. Till syltlök kan man även använda pärllök, små silverlökar eller sättlökar av gul lök.
Foto: Kerstin Engstrand
Luftlöken är lite svår att få tag på. Trädgårdssällskap brukar sälja den på mässor, även i säljgrupper på Facebook kan man ibland hitta den. Man tror att luftlöken introducerades av romarna till Europa och att den ursprungligen lär ha kommit från Indien.
På svenska har den tidigare hetat egyptisk luftlök eller katawissalök. Första gången såg jag den var i DBW:s trädgård i Visby, De Badande Wännernas trädgård eller mera vardagligt kallad Botan. Det är en liten och exklusiv botanisk trädgård grundad av just DBW – som bland annat grundade även en sparbank med samma namn som sällskapet . Min svärfar var aktiv där och såg till att jag fick några lökar.
Foto: Kerstin Engstrand
Visste du förresten att deckarförfattaren Anna Jansson som ung fick sitt deckarintresse just där? Hon och en kompis skuggade en person som norpade växter i trädgården – och till deras fasa upptäckte de att växttjuven hade en älskarinna!
En hel klase med vetenskapliga namn kan man läsa om i SKUD. Luftlök, Allium x proliferum, anges även som:
Pumpa är roligt att odla! Den enorma växtkraften och de vackra formerna gör detta till något alldeles extra. Dessutom lär man sig odlingsteknik. Vad få vet om är att pumpa är mycket lätt att lagra i rumstemperatur. Även i temperatur som + 22 grader. Pumpa är dessutom bar mat, lätt att ha i grytor, ungsrosta, göra soppa på med mera.
Cucurbita maxima, ofta kallade jättepumpor eller matpumpor men även under benämningen vintersquash är de som klarar kyla bäst samt är lättast att långlagra i rumstemperatur. Cucurbita peposorterna brukar kallas för trädgårdspumpa. Ibland anges dock maxima vara en undergrupp av pepo. C. pepo har en mängd undergrupper där vi träffar på de klassiska sommarskördande frukterna av zucchini/squash men även prydnadspumpa, pajpumpa, spagettipumpa med flera.
Det finns otaliga att välja bland, i alla de former och färger. Hösten 2018 hade Göteborgs Botaniska trädgård en magnifik pumpautställning. Bland de mängder de där visade har jag valt ut mina favoriter.
Det blev tio sorter av C. maxima och sju av C. pepo samt en ”överraskning”.
10 mycket odlingsvärda sorter av C. maxima:
Foto: Kerstin Engstrand
Galeux d’Eysines är den verkliga favoriten i Frankrike. Anses av fransmännen vara den absolut godaste och jag håller med. Det är en rolig pumpa, den får knottror på skalet som ser ut som ditlagda jordnötter i sitt skal. De utvecklas ganska sent, i regel när tiden för mognad börjar närma sig. Den är både den vackraste och fulaste vintersquashen. Vacker på grund av färgen, skalet är orange till laxrosa och mer eller mindre knottrigt och vårtigt. Köttet är kraftigt orange och sött. Är perfekt för att ungsbaka och mycket god i soppor. Rubriceras som normalstor, de plattrunda frukterna brukar väga mellan 3 – 5 kilo.
Sorten härstammar från Galeux, därav namnet och större mera kända stad är Bordeaux. Lär ha blivit omnämnd för första gången 1883. Är en pålitlig sort, ger även bra skörd en dålig sommar som sommaren 2021. Den är ingen långlagrare utan bör ätas upp innan våren, mina brukar bli dåliga efter jul. Utvecklingstid: 95 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Blue Hubbard är från 1870 är en riktig klassiker bland de storväxta sorterna. Man lägger märke till den! När den tronar i kökslandet så hör man många ropa ”titta där!”. Blue Hubbard har onekligen ett annorlunda utseende. Den silverblå färgen gör den dessutom nästan självlysande. Vanlig skörd är pumpor på runt 15 kilo. Bli inte orolig om dina enbart väger ett par kilo, de är helt ok att äta. Orange fruktkött. Bra att lagra i ett år utan problem. Ger bra skörd även mindre bra somrar. 105 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Blue Ballet anges ofta som lillebror till ’Blue Hubbard’. Blue Ballet får frukter om ett till två kilo. Gulorange fruktkött som av många anses ha en lätt nötaktig smak. Är inte den mest lättlagrade men ett halvår brukar fungera bra. 95 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Marina di Chioggia är en välkänd klassisk sort från nordöstra Italien, orten Chioggia ligger i närheten av Venedig. Frukten är plattrund, väger två till tre kg. och har ett knottrigt mörkgrönt till brungrönt skal. På bilden syns inte knottrorna, eller bucklorna som en del kallar dem, då det är pumpans undersida du ser. Orangegult fruktkött och anses vara en av de godaste. Går att lagra länge. 100 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Green Hokkaidosäljs även under namnet ’Blue Kuri’. Som namnet anger så är detta en japansk sort. Om du odlat den kända och lättodlade samt rikgivande ’Uchiki Kuri’ så är denna ett bra komplement, dock är Green Hokkaidos frukter mindre och plantorna inte lika rikgivande. Gult fruktkött som har en lite annorlunda konsistens, fast, inte så trådigt, lite torrt men ändå sött som smör är det många som beskriver det som! Green Hokkaido slänger ut långa rankor. Lagringstålig. 98 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Guatemalan Blue är som namnet anger en sort från Mellanamerika. Som du ser av formen så kallas den att vara av banantyp. Mycket god. En frukt väger som maximalt tre kilo och blir då cirka 40 cm lång. Orange fruktkött som är helt slätt. 100 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Golden Hubbard tidig som är en suverän långlagrare. Mycket kraftigväxande och frukterna väger i regel runt två till fyra kilo. 90 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Uchiki Kuri säljs även som ’Orange Hokkaido. Detta är den traditionella japanska vintersquash, oerhört vacker med sina rödorange frukter. Frukterna har en bra storlek, de blir i regel mellan ett till två kilo tunga. Orange fruktkött som är nästan helt fiberfritt och vars smak har en lätt söt och nötliknande ton. Mycket lättlagrad. 92 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Crown Prince kommer ursprungligen från Sydafrika och är känd för sin goda smak, den är både söt och har en lätt touch av nötter. Dessutom mycket hållbar. Går at lagra i ett par månader, cirka tre och föredrar att lagras svalare än rumstemperatur. Blir en rund och lite platt pumpa med skal i grön-stålfärg och med orange fruktkött. Får halvlånga rankor vilket innebär att den kräver inte så mycket plats. Odlad den i pallkrage så hittar du frukterna precis utanför pallkragen.
Foto: Kerstin Engstrand
Jarrahdale är oftast mera grön än den på bilden, färgens anses vara blågrå. En mycket vacker pumpa som är populär att ha som prydnad men är för oss en tillgång i matlagning. En pumpa väger i regel mellan fem och sju kilo.
7 mindre sorter, av C. pepo:
Foto: Kerstin Engstrand
Cream of the Crop, en ganska ny sort, kom någon gång på 1980-talet och blev direkt min favorit. Dess smak är lätt nötig. Varje frukt blir ca 15 cm hög och en är alldeles lagom som tillbehör för två personer. Buskvariant. Tar cirka 90 dagar på sig att bli skördeklar.
Foto: Kerstin Engstrand
Delicata Zeppelin, namnsort från 1894. Blir 15 – 20 cm lång. Att den fått heta Zeppelin förstår man när man ser dess form. Mycket god som ugnsbakad. Anges som normalstor och en frukt väger runt ett halvt kilo. Extra rolig att odla då den är både god och synnerligen dekorativ. Den är randig, ränderna är i början gröna men efter en tids lagring går de över till orange. Växtsättet är ganska kompakt varför ingen större yta behövs. Många anger att den är lite kräsen, den föredrar en bra och lång sommar. Lagringsduglig i ett par månader. 100 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
New England Pie, denna ser man inte så ofta frön till men den är en av världens mest odlade pumpasorter. Är en orange pumpa från USA och lär ha introducerats före 1863. Varje pumpa brukar väga mellan lite mer än ett kilo upp till tre kilo så den har en bra storlek. Fruktköttet är kraftigt orange med bra smak. Observera att innan den är mogen har skalet gröna fläckar, så det är normalt och ingen sjukdom. Och den går att ta in som fläckig, den blir orange efter ett tag, vanligen efter två till tre veckor inomhus. Säljs även under namnet ’Small Sugar’. 100 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Lemon squash, frukterna är verkligen citrongula! Har ett kompakt växtsätt och en planta ger riklig skörd. Det gäller att skörda hela tiden så kommer det mer. Kännare anser att man ska skörda när frukten är runt fem centimeter i diameter – som en citron. Som alla mycket god att ugnsbaka men även steka i skivor. 50 dagar.
Foto: Kerstin Engstrand
Sweet Reba, är en så kallad Acorn-squash, det vill säga dess form liknar ett ekollon och de brukar därför även kallas för ollonpumpor. Flera i vår lista har den formen och de är synnerligen lätta att odla. Sweet Rebas frukter brukar bli mellan ett halvt till ett kilo tunga. Räkna dock med att en planta ger normalt minst tre frukter. Fruktköttet anges som sött och torrt! Har ett buskliknande växtsätt. Vid lagring går den från mörkgrönt till orange och räkna med en maximal lagringstid om tre månader. 90 dagar. Namnet Reba lär vara en förkortning av Resistant Early Bush Acorn.
Foto: Kerstin Engstrand
Rondini, är en småväxt men rankande planta och är känd för sin tidiga skörd. Nu talar vi om frukter som är apelsinstora. Minst fem oftast tre gånger fler frukter brukar en planta ge. Rondini är till en början grön men går över till orange under lagring. Trots det italienska namnet så är den bördig från Sydafrika. 80 dagar. Rondini går även att skörda under sommaren.
Foto: Kerstin Engstrand
Table Star, är en stjärna, varje frukt väger mellan ett halvt till ett kilo och har orange och saftigt fruktkött. Buskigt växtsätt, dvs den ger inga rankor. Kan lätt odlas i stor kruka.
Samt en överraskning!
Foto: Kerstin Engstrand
Turbanpumpa, ’Red Turban’ och ’Turkish Turban’, dessa ser man mest använda som dekorationer men de går utmärkt att äta. Varje frukt brukar skördemogna väga mellan ett oh tre kilo. Orange fruktkött med en söt och nötaktig väldigt god smak. 95 dagar. Turbanpumpor kallas även för Fransk turban.
Ätbara blommor köper de trendiga restaurangerna in för dyra pengar – i alla fall om man tittar på kilopriset. För några år sedan nämnde vi på Instagram att olika sorters bönors blommor både är vackra och ätbara. Sedan dess kommer det titt som tätt frågor om detta.
Det finns till exempel trendigt svarta bondbönsblommor som kan vara lite svåra att få tag på men om du hittar dem så köp! De är roligare att odla för blommornas skull än för bondbönorna. Och de väcker uppmärksamhet, både i trädgården och på tallriken!
Foto: Kerstin Engstrand
Lättare är det att få tag på vanliga vitblommande men även de starkt rödrosa finns.
Foto: Kerstin EngstrandFoto: Kerstin Engstrand
Rosenbönor/blomsterbönor
Bönor av rosenböna. De gror snabbt och växer sedan ännu snabbare. Blir ett par meter höga! Foto: Kerstin Engstrand
Rosenbönor har lite dåligt rykte om sig, att de ska vara giftiga. Blommorna går utmärkt att äta, likaså kan man anrätta bönskidorna när de är små och mjälla på samma sätt som vanliga brytbönor. De är mycket snabbväxande.
Foto: Kerstin Engstrand
En favorit är sorten ‘Sunset Runner’ som älskas av humlor och bin! Den ska förstås planteras så att du kan njuta av den i motljus vid solnedgången.
En annan mycket odlingsvärd sort för både bönskidor och blommor är ‘White Lady’:
Foto: Kerstin Engstrand
Två andra rosenbörnor är ‘Hestia’ och ‘Painted Lady vars blommor går i vitt och korallrött. ‘Hestia’ är lågväxande och därmed tidig medans ‘Painted Lady’ är högväxande.
Foto: Kerstin Engstrand
Brytbönor
Bland brytbönorna finns det många sorter men leta särskilt efter de som är lilablommande.
Design: Howard Miller och Hugh Miller Konstruktion: H Miller Bros Sponsor: Alder Hey Children’s Charity och Project Giving Back
Foto: Kerstin Engstrand
Ett grönt land, fyllt med sallat och kryddor och i en annorlunda form, som en gigantisk böljande filt – det hade vi inte sett tidigare. Meningen var att här skulle barn både njuta av att vara ute, känna doften av kryddorna och kunna skörda. Det föll inte helt domarna i smaken. varför då? Jo, domarna är även praktiskt lagda. De noterade vissa säkerhetsbrister som att det inte fanns plats för vuxna att hålla koll samt att hålen där växterna var planterade i satt för tätt. Det drog ner betyget och trädgården fick förgyllt silver. Trädgårdens storlek var 10 x 18 meter.
Foto: Kerstin Engstrand
Mest uppmärksamhet fick skottkärran som var ett under av hantverk och med flera funktioner som beredningsbord och skafferi.
Design: Paul Hervey-Brookes Konstruktion: Big Fish Landscapes Sponsor: Brewin Dolphin
Foto: Kerstin Engstrand
Ett brunt industriområde, ett landskap med byggnader i förfall, vad kan man göra av det? Jo en mycket modern trädgård som fortfarande har kvar industrikänslan. Här var det matkällaren som drog uppmärksamheten till sig!
Idén var bra men för mig var det något som saknades. Den blev för steril och alltför många “nya” hårdgjorda ytor hade lagts till. Trädgården fick silvermedalj. Storlek: 10 x 18 meter.
Frost inträffar när temperaturen går under noll grader, ja det kan vi väl alla, i alla fall vi som bor i Norden. Under vinterhalvåret är frost inget problem, då vet vi att det ska vara kallt.
Utan det är under våren och sensommaren samt hösten som frost blir ett problem. Eller som i maj 2020 då frostnätter i mitten av maj hotade äppelskörden. Den frostknäppen resulterade i dålig körd av både äpple, päron, körsbär och persikor. April hade 2020 bjudit på ovanligt varmt väder och maj blev kylig. Året därpå, 2021, var april den kallaste på 18 år. Frankrike och Italien drabbades av plötslig frost i början av april, samtidigt som vinplantorna blommade. Vinet hade 2021 kommit i gång med blomningen ovanligt tidigt på grund av en värmebölja i mars. Samma mönster alltså, ovanligt tidig värme som har följts av ovanlig hård och sen frost.
Vårfrost!
Magnolians knoppar är inbäddade i päls! Men kommer frost när de slagit ut så får blommorna bruna kanter. Foto: Kerstin Engstrand
Det är under den period som växter är i gång att växa, under växtens vegetationsperiod, som frost är skadligt och rentav farligt för dina växter. Frost kan ge lätta frostskador, liksom nypa växterna, man brukar ibland höra att en växt blivit frostnupen och då oftast fått bruna kanter. Men frost kan också medföra så stora skador att en växt dör. I regel är frost farligast för ettåriga växter eller växter som inte är härdiga för vårt klimat. Potatis, tomat, zucchini/squash är några växter vars bladverk direkt reagerar på även lätt frost.
Men frukt- och bär får andra skador, det är årets skörd som påverkas. Mer om olika fruktträds känslighet kan du läsa i artikeln Fruktträdens temperaturkänslighet.
Större och/eller äldre plantor klarar sig bättre
Därför talar vi mycket om vikten av att fleråriga växter ska vara väl invintrade. Det för en väl invintrad växt som köldhärdigheten anges. Ta exempelvis en gran, vi har enorma granskogar i Sverige för en vanlig gran kan klara -50°C. Men de färska granskotten, som i regel är röda eller ljusgröna, de skadas lätt vid bara någon enstaka minusgrad. Det är alltid bättre att köpa stora exemplar av fleråriga växter än mindre och yngre då de äldre klarar sig bättre.
Att storleken har betydelse gäller även för potatisplantor. En stor planta är mer frosttålig än en mindre beroende på att unga plantor skjuter skott tidigare än äldre.
Jordgubbsblomma skadad av frost. Foto: Kerstin Engstrand
Jordgubbar är också frostkänsliga. Blommorna tål bara en halv minusgrad. Om en jordgubbsblomma blivit frostskadad brukar det synas att den är svart i mitten. Är karten mogna tål de ner till två minusgrader, större kart är tåligare än mindre.
Risk för nattfrost
Vattenkedjan visar på en kall natt har inträffat. Foto: Kerstin Engstrand
Numera kollar vi vädret i en app, det finns hur många väderappar som helst. SMHI har slutat varna för frost men ibland dyker det upp kommentarer från jourvarande meteorolog att det föreligger risk för frost eller till och med mera preciserat som risk för markfrost. Särskilda frostvarningar slutade SMHI med 2009.
Källa SMHI app
Men när SMHI anger minusgrader en natt i april eller i maj, vad betyder det? SMHI anger beräknad lufttemperatur på två meters höjd. Beräknad lufttemperatur. Och på en höjd av två meter. Detta kan betyda att det kan vara betydligt kallare nere vid marken, eller varmare. Det kan också bli betydligt kallare eller varmare lokalt.
Markfrost
Frost på tulpanblad. Foto: Kerstin Engstrand
Sker när markytan är betydligt kallare än vad luften på två meters höjd är. Begreppet markfrost används om det är minusgrader endast vid markytan.
Vanlig frost
Rejäl frost i gräsmattan. Foto: Kerstin Engstrand
Något de flesta lärt oss är att det är vanligare med frost om det är klart väder, stjärnklart. Vissa anger också att det i regel sker vid fullmåne, i alla fall att det skulle vara vanligare med väderomslag vid fullmåne. Att det blir frost om det är ett högtryck som medför klart väder är alltså vanligt men även vid nästan klart väder kan frost ske vilket många upplevt i början av maj 2021. Är det samtidigt vindstilla eller ganska vindstilla så ökar risken för frost. Är det blåsigt så virvlas varm luft runt och minskar frostrisken. Frosten sker alltså då värme strålar från markytan och från luftskiktet närmast marken uppåt, mot rymden som meteorologerna säger.
OBS! Om det blåser så är risken mindre! Då kan vinden röra om i de lägsta luftskikten, det betyder att det inte blir lika kallt.
Därför brukar professionella fruktodlare sätta igång vindmaskiner om det varnas för frost när fruktträdens knoppar är i olika känsliga stadier.
Risken för frost är därför i regel större på platser där luften samlas, stillastående luft ska man ha koll på. Kanske inte lätt för en enskild trädgårdsägare men alla platser brukar ha sina frostfickor.
Den iskalla luften lägger sig närmast markytan och då i svackor och på plana partier. Att odla i en sluttning är bättre än på ett slätt område.
Men frostrisken minskar också med ökad höjd på plantorna! Det gäller främst fleråriga växter, som träd. Man pratar om att en ungskog vars träd blivit 1,5 – 2 meter höga sällan drabbas av frostskador. En faktor som självklart påverkar i en ungskog är att träden står ganska tätt tillsammans. Det är också därför man rekommenderar att man köper så stora exemplar av växter man kan, särskilt när man köper växter som normalt inte är avsedda för vårt klimat. I skog hålls dagens värme kvar bättre än på en åker. Har du din trädgård omgiven av tät skog minskar frostrisken något, i alla fall nära skogen.
Kan variera stort lokalt
Frost på postlådan. En annan bra indikator är om man måste skrapa bilens rutor. Foto: Kerstin Engstrand
Varje egendom har sina frostfickor och varje landsdel har områden som oftare drabbas av frost än andra. Dessa lokala variationer är viktiga att ha koll på. En kylig dag kan man gå runt i trädgården och känna var den kyliga luften finns. Det brukar kännas i knähöjd, pröva en dag, du kommer att känna skillnaden! Och du behöver inte gå barbent, de kyligare stråken känns även om man har jeans på sig.
Några svenska områden som är väl dokumenterade för att vara köldhärdar är det sydsvenska höglandet där det småländska höglandet ingår samt norra Uppland. För Norrland och i nordvästra Svealand anges ofta att områden som ligger högre än 500 meter över havet är särskilt utsatta.
Kolmården är ett annat område samt även Gotland, då vår och försommar när havet är kalla. På hösten värmer havet ön så Gotland har sällan höstfrost. Vill du odla med minimum av frostrisk så är det syd- och västkusten samt runt våra stora sjöar som är bra val.
”Frostplatser”
1. Plan mark. Yrkesodlare anger oftast att torvrik jord är extra utsatt.
2. Gropar och svackor, där bildas kalluft och den ligger kvar.
3. Våtmarker ligger ofta lågt i terrängen och är oftast mycket frostlänta.
Dessa faktorer minskar frostrisken:
Sluttningar och markkrön, där rör sig luften lättare vilket medför att frostrisken minskar.
Nära sjöar, uppvärmt vatten värmer luften under natten. Har du en sluttning ner mot en sjö är det varmast längst ner vid sjön.
Om odlingar ligger i upphöjda bäddar så medför det att temperaturen närmast jordytan ökar.
Två svåra ord: Advektionsfrost och strålningsfrost
Det är vid tillströmning av kalla luftmassor som advektionsfrost uppkommer. Det är en luftburen frost, helt enkelt en kall luftmassa som kommer in i odlingen.
• Vind
• Molntäcke på himlen
• Liten skillnad i temperaturen i luftlagren från marken och upp fem meter
Strålningsfrost bildas när stora mängder värme strålar ut från marken och ut i luften. Strålningsfrost är vanligast på försommaren. Intressant är att dagar som bjudit på soligt och torrt väder samt vindstilla, då är risken för frost under natten stor. Att lufttemperaturen kan sjunka mycket snabbt under natten har vi nog alla sett på väderleksprognosen. Oftast är det som kallast vid klockan fyra på morgonen, när vi sover som bäst. Just strålningsfrost kan man skydda sig mot genom att bevattning vilket är en vanlig metod bland exempelvis vinodlare.
Strålningsfrost kallas också för utstrålningsfrost. Det är helt enkelt att värmen strålar ut från odlingen och det blir vad man kallar för negativ nettostrålning. Den börjar nere vid gräset!
• Liten till inget molntäcke på himlen
• Ingen vind
• Luftlagret närmast jorden har lägre temperatur
Sådan frost kan man minska genom att hålla gräset kortklippt och att vattna jorden! Det fungerar i regel om det ska bli runt minus två grader. Vatten håller 2 till 3 gånger mer värme och blir på så sätt en värmebuffert. Liknande effekt blir det på hösten på Gotland när havet är uppvärmt.
Att vattna jorden är ett gammalt knep, men det bör göras i god tid, rådet yrkesodlare får är upp mot fem dagar innan förväntad frostnatt. Det gäller dock att jorden är väldränerad.
Aj, mina persikoträd blommar och det ska bli frost!
Persikoblom som tar skydd mot husväggen. Foto: Kerstin Engstrand
Yrkesodlare, som vinodlare, brukar sätta på vattenspridarna när det vankas en frostnatt. Cirka en vecka kan man försena blomningen genom att bevattna knopparna. Ett skyddande tak, kanske till och med enbart gjort av väv skyddar också. Ibland räcker takutsprånget till för att skydda ett enstaka träd som växer vid en husvägg.
• Strålningsfrost: klar himmel, ingen vind, något kallare närmare marken
• Luftburen frost: mycket moln, blåser mycket och kallt
I de områden som är mest utsatta uppträder ibland frost eller markfrost under den period då växterna är som mest aktiva, vegetationsperioden.
Järnnätter
Är enstaka frostnätter som kan förekomma ända in på försommaren och under sensommaren eller tidigt på hösten. Oftast tänker man på frost i juni när man pratar om järnnätter. Förr var en säker tidpunkt för att plantera ut sina köldkänsliga växter att iaktta när kommunerna planterade ut sina sommarblommor. Det knepet fungerar rätt bra än idag.
Att dessa frostnätter kallas för järnnätter är gammalt och man tror att det är en mindre bra översättning från ett begrepp som finns i den tyska bondepraktikan. I tyskan finns begreppet ”eisheilige” för deras järnnätter mellan 11 och 15 maj. Troligen har tyska orden Eis för is blandats ihop med Eisen för järn. Så isnätter blev då järnnätter på svenska. Det talas om första veckan i juni, oftast natten till den 2 juni men även om nätterna mellan 13 och 18 juni. Medan man i Norrland talar om 28 – 31 juli och 11 – 19 augusti. Jag har inte funnit några belagda fakta om just dessa datum men sedan barnsben har jag hört talas om nätterna runt 6-10 juni och då i Östergötland.
SMHI anger inte järnnätter utan anger genomsnittliga datum för sista vårfrosten:
Det dök upp en del nordiska inslag på 2021 års Chelsea Flower Show – höstversionen. Denna lilla trädgård som blev publikens favorit bland de mindre trädgårdarna och hade inte minde än den världsberömda danska restaurangen Noma som förebild!
Noma har “bara” vunnit “Best Restaurant in the World” och det “bara” fyra gånger.
1 of 5
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Här var det inläggningar I focus. Skörden, grönsakslandets överflöd togs tillvara och särskilt var det fokus på konservering och fermentering.
Samt focus på att minimera matsvinn förstås.
Spaljerat päronträd i trädgårdens ena kortsida. Fikon skymtar till höger. Den blå blomman är kärrsalvia, Salvia uliginosa. Foto: Kerstin Engstrand
Det var en trevlig trädgård, jag trivdes i den. Inramningen med de höga växtbäddarna samt vackra träd skapade en härlig avskildhet och trygghet.
Foto: Kerstin Engstrand
Bland träden märktes särskilt smultronträd, Arbutus unedo, spaljerade fruktträd som päron och koreansk blomsterkornell, Cornus kousa.
Foto: Kerstin Engstrand
Självklart väckte köksdelen stort intresse. Där fanns förstås vackert danskt porslin. Att rakt ska möta runt, eller i alla fall mjuka former fanns även här och då särskilt i form av det ovala matbordet.
Designern Alan Williams i sin trädgård. Foto: Kerstin Engstrand
Höstfärger var ett självklart val. Designer var Alan Williams, www.formplants.com, som jag inte har något minne av har varit med tidigare på Chelsea.
Foto: Kerstin Engstrand
Han hade dessutom ännu en tanke bakom trädgården, att utmana alla över 60 år, att stärka dem och visa att ålder är bara en siffra.
Foto: Kerstin Engstrand
Trädgården var – förstås på grund av trädgårdens namn – sponsrad av Parsley Box www.parsleybox.com som är specialiserat på färdigmat och det hela var uppbyggt av Landform Consultants www.landformconsultants.co.uk .
Kallsådd, stratifiering, vintersådd, kärt barn har många namn. Denna vinter har sociala media översvämmats av så kallade kallsådder. Det handlar helt enkelt om att kopiera fröets naturliga groning och att få ett helt okej resultat med minsta möjliga arbetsinsats och därmed också minsta möjliga krav på att fylla upp hela hemmet med kruksådder.
Inget växthus behövs!
Vi som inte har några växthus alls klarar oss mycket bra med att odla i plastlådor ute på balkongen eller ute i trädgården, bara att sådden kan ställas i skugga. Västerläge eller norrläge är här helt förträffligt.
Sådd utomhus i krukor är i princip samma teknik som att så inomhus i krukor. Enda skillnaden är att utomhus finns ingen artificiell värme. Därför kommer fröerna att grå långsammare.
Att så ettåringar, tvååringar och perenner utomhus är särskilt vanligt om man behöver ett stort antal plantor. Eller om man bor trångt.
Sådd av ringblommor
1 of 3
1) I slutet av mars, början av april har ringblommorna grott fint. Foto: Kerstin Engstrand
2) En månad senare har de växt till sig bra. Detta trots en riktigt kall vår. Foto: Kerstin Engstrand
3) En vecka efter bild 2 och nu är det verkligen hög tid att plantera ut ringblomsplantorna. Nu klarar de glupska mördarsniglar. Foto: Kerstin Engstrand
I växtzon 3 går det utmärkt att börja kallså i burkar redan i januari men också lika bra i slutet av februari eller i mars.
Detta är som sagt ingen nyhet även om man kan få intrycket av det när man följer sociala media. Det har gjorts länge, min mormor gjorde det och min mor. Det finns i deras trädgårdsböcker från början av 1900-talet. Och de hade säkerligen lärt sig av någon annan. Man sa att man sådde i kallbänk. Mormor odlade utanför Söderhamn.
Det handlar helt enkelt om att kopiera naturen men att kopiera naturen i mera ordnande former. Då var växthus ovanliga, än mindre fanns det odlingstunnlar i plast. Men man gjorde upphöjda bäddar med en ram runt, idag använder vi pallkragar. Ibland lade man över ett gammalt fönster som lock. Då fick man en kallbänk.
Perenner och buskar, halvhärdiga ettåringar, särskilt sommarblommor hör också till samt vissa grönsaker har alltid varit vanliga att kallså. Min mormor var välkänd odlare, bland annat för hon skördade färskpotatis på julafton i Stugsund utanför Söderhamn.
Bland trädgårdsamatörer är det vanligt att ha egen kallsådd frösådd om man vill ha lite ovanligare växter – och därmed särskilt åtråvärda växter. Som fleråriga växter, perenner. Visserligen finns just dessa säkerligen någonstans att köpa uppdragna som plantor men då till en betydligt högre kostnad, arbetet att dra upp dem- det tar ett par år för att fram säljbara storlekar. Plus transporten kostar, växter i krukor väger. Dessutom så säljer många utländska firmor inte krukade växter utanför sitt eget verksamhetsland. Men fröer är lätta att sända, om det är inom EU.
Garanterat snigelfritt! Foto: Kerstin Engstrand
Man kan kallså/vinterså perenner direkt i rabatten eller i grönsakslandet men har man mördarsniglar, trädgårdssnäckor och andra så har de en speciell radar för goda, fräscha småplantor och då kan det vara extra bra att så i krukor eller plastlådor som ställs på en plats där sniglarna inte kommer åt dem.
Även fåglar kan picka i sig fröer och myror kan vandra iväg med dem. Då är återigen kallsådd i burkar ypperligt att ta till.
Öhmans porslinsveronika
Porslinsveronika. Foto: Kerstin Engstrand
Lennart Öhman, blötbäddens mästare som hade egen plantskola i Sörmland var en av många superodlare. Han var verksam i Sällskapet Blomstervännerna och höll odlingskurser på slutet av 1980-talet och början på 1990-talet i Midsommarkransen. Han väckte mångas intresse för vackra perenner. Som porlinsveronikan. Eller buskpion. För att inte tala om hans rododendron.
Och hur lärde han ut frösådd av perenner? Jo, att så dem i krukor som fick stå utomhus. I krukor för att det är lättare att ha koll på sådderna. Krukorna skulle i sin tur stå i en annan bytta. Sådderna fick inte torka ut så han toppade med snö och fyllde på med vatten i underkärlet när vårens torka trädde in på scenen. Och hela kalaset stod i skuggigt läge.
Foto: Kerstin Engstrand
På 1990-talet kom det även flera böcker i ämnet, särskilt världen över. Här hemma var det ont om kallsåddsbeskrivningar. Den amerikanska kemiprofessorn Deno kom ut med en bok där han publicerade sina mycket omfattande resultat. Han var rationell och delade in växter efter två bästa groningstemperaturer, 5 och 20 grader, vilket passar utmärkt även här i Sverige, både utomhus och inomhus. 5 grader är vanlig kylskåpstemperatur eller en gräns som man ställer in frostvakten för om man har uterum eller inglasad veranda eller rentav ett förråd med fönster. 20 grader är en vanlig inomhustemperatur. Så hans uppdelning är ganska fenomenal. Han dokumenterade tusentals växter.
Den amerikanska kemiprofessorn Deno var även rationell på ännu ett sätt, han rationaliserade bort jord och krukor och sådde på papper- även det en metod som nu nylanseras på Internet. Mer om pappersmetoden kan du läsa i vår artikel som du hittar här.
En annan person känd i svenska amatörkretsar är Ingemar Björk som även han författade ett intressant kompendium, Optimal frösådd som finns att läsa på Trädgårdsamatörernas hemsida. Även Ingemar sådde på papper. Mer om Ingemar kan du läsa i artikeln om pappersmetoden,se ovan.
Kopiera naturen
1 of 2
Geranium Bill Wallis. Foto: Kerstin Engstrand
Geranium Bill Wallis. Foto: Kerstin Engstrand
Det handlar helt enkelt om att kopiera fröets naturliga groning och att få ett helt okej resultat med minsta möjliga arbetsinsats och därmed också minsta möjliga krav på att fylla upp hela hemmet med kruksådder.
Att ”tjuvså” fleråriga växter under lite ordnade former, att lura sig till ett försprång har ”keen gardeners”, trädgårdsamatörer gjort länge. När det gäller dyrare och mera åtråvärda fröer brukar de verkliga superamatörerna förstås säkra upp genom att så på flera olika sätt och platser. Det är som med en aktieportfölj, ha inte alla äggen i samma korg, sprid riskerna.
Enklast är det att börja med ettåriga så kallade sommarblommor.
Så i kruka, plastflaska eller plastbox utomhus under vintern
Foto: Kerstin Engstrand
Vanliga plastkrukor, godislådor eller lådor från Ikea, Clas Ohlson, Rusta, Jula, ja vad varuhuset än heter spelar ingen roll, dessa plastlådor finns numera överallt att köpa och de är bra, de håller i väldigt många år trots att de utsätts för både kyla, isande vindar och solens stekheta strålar. Dessutom har de bra snäpplock. Varuhusens håller bättre än godislådor men å andra sidan kan man få godislådor gratis i vissa butiker.
Det kan även vara sålådor eller såbrätten som idag oftast kallas för pluggbrätten. Pluggbrätten har alltid använts av proffessionella. Jag köpte mina första från Lindbloms Frö när de fanns på Gotland. De använder jag än idag.
Bra grönsaker att kallså är:
Foto: Kerstin Engstrand
Kål av alla de sorter
Sallat
Gräslök
Persilja
Dill
Rädisor
Läs mer om vår 1 mars sådd med bland annat morot i kruka, klicka här.
Vanliga plastlådor med snäpplock är suveräna och håller att stå utomhus året runt i många år.
Börja med att göra hål i botten. Två hål, en på vardera sidan går lätt att göra med sax.
Därefter gör du två hål i locket.
Bottna lådan med lite pelleterat gödsel, men observera bara lite.
Fyll därefter på med bra jord, krukväxtjord eller planteringsjord.
Vattna och så!
Sätt på locket.
Och glöm inte att markera dina sådder!
Hålen behöver inte vara stora, även locken ska ha två hål. Jorden ska hållas fuktig och det sker mestadels via kondens. Om du har för många och för stora hål i locket riskerar sådden och jorden bli plaskvåt och det är det få växter som gillar. Då kommer fröna att ruttna.
Samtidigt är det viktigt att jorden inte torkar ut. Men med burkar, plastlådor med lock har det aldrig skett för mig, inte heller att sådderna blivit genomblöta.
Många frön vill ha en period av kallare temperatur- och då talar vi om just 5 grader – för att gro. Frysgrader är det ytterst få växtfrön som kräver. Ännu färre kräver flera köldperioder för att gro, det är oftast för verkliga rariteter.
Fingerborgsblomma
1 of 3
1) Här är fingerborgsblomma sådd. Fröna är mycket små och kolsvarta. OBS! detta är långt innan Brexit, därav de brittiska fröerna. Foto: Kerstin Engstrand
2) Fina och frodiga plantor. Foto: Kerstin Engstrand
3) I blom! Fingerborgsblomma Foto: Kerstin Engstrand
OBS! Detta med frysgrader och frön. Frön går i vila när de förvaras i minusgrader. Därför har genbankerna dem i frysar, i minus 18 grader förvarar de fröerna får då ligger de i vila. Så kan även du långtidsförvara dina överskottsfröer.
Men vi kopiera en vinter i det klimat där växten hör hemma. Nu talar vi om frön som vill ha värme efter en period av kallare väder, av kyla.
Att ha utesådderna i boxar med lock skyddar sådderna för slagregn. Vid slagregn flyter sådderna bort och det vill vi inte.
Metoden är också bra då plantorna blir knubbigare, de får lagom med värme och ljus som kan vara svårt att få till det inomhus utan extrabelysning
Tomater går exempelvis att så ute i slutet av mars, om man vill. Läs mera om kallsådd av tomater i vårt omfattande test, klicka här.
Mjölk/saft-/juiceflaskor i plast
Foto: Kerstin Engstrand
Vanligen hittar men tvåliters flaskor i Sverige medan mina vänner i Kanada använder sig av gallonflaskor, ca 4,5 liter. Det går lika bra med tvåliters! Dock blir förstås ytan mindre men tekniken fungerar lika bra.
Klipp två hål i botten, ta och klipp av två hörn, det fungerar bra. Dessa är för dräneringens skull.
Skär därefter upp, alternativt klipp upp flaskan cirka 10 cm från botten. Men lämna en bit kvar under handtaget så att flaskan kan förslutas.
Lägg lite näring i botten, jag brukar använda mig av finkornigt pelleterat hönsgödsel. OBS! betoningen ligger på lite – gödsel ska inte täcka botten.
Fyll på med jord upp till den avskurna kanten.
Vattna lätt, jorden ska vara fuktig men inte plaskvåt.
Nu har jorden sjunkit ihop lite så att det är cirka 1,5 cm kvar till kanten där du skar av flaskan.
Så på jordytan.
Täck sådden med jord, så mycket jord som just den arten behöver. Läs på fröpåsen om sådjup.
Spraya lätt lite vatten på jordytan och lägg över ”locket” om det är plusgrader ute. Är det minusgrader så lägg på ett lager snö.
Tejpa ihop delarna. Silvertejp fungerar finfint.
Sätt inte på locket! Det är ett bra luftningshål men ställ odlingen på ett skuggigt ställe och där inga skyfall kommer åt.
Aubergine (äggplanta) är drömmen om medelhavskost och varma somrar. Dessutom en mycket vacker växt där de purpurfärgade frukterna är så vackra att man knappt vill skörda dem. Dessutom går aubergin alldeles utmärkt att odla i Sverige- utomhus!
Jag är inte ensam om att lyckas med aubergine utomhus. Vi är många som upptäckt att aubergine/äggplanta odlad inomhus eller i växthus är riktiga lusmagneter. Det finns välrenommerade trädgårdsmästare på stora brittiska köksträdgårdar som öppet erkänner att de vägrar odla aubergine i växthus om man inte tänker använda dem som just lusmagnet ungefär som vinodlare använder sig av rosor. Fångstgröda brukar man kalla växter som först drar till sig en ohyra, då vet att man att nu måste man noga se över sina odlingar. Men utomhus, det är kanon att odla aubergine. Ryktet om att aubergine ska vara enormt värmekrävande är fel för det finns många sorter som passar i vårt klimat, i alla fall upp till växtzon 3.
Men utomhus, det är kanon att odla aubergine.
Indien och Sri Lanka anges som äggplantans hemländer, Sri Lanka har ett fuktigt, varmt tropiskt klimat, Indiens varierar beroende på var, Indien är stort. I hemländerna är aubergine en flerårig växt. Här hemma kan en planta kanske bli flerårig om den odlas i ett vinteruppvärmt växthus. Men skörden blir så bra om man odlar den som ettårig grönsaksväxt utomhus så det knappt lönar sig att försöka få den överleva en vinter. Och handen på hjärtat, hur många av oss har vinteruppvärmda växthus?
Gott om blommor samtidigt som plantan bär frukt. Foto: Kerstin Engstrand
Det roliga med aubergine är att en planta ger både rikligt med frukt samtidigt som den blommar för fullt. Det är vanligt att en planta har både mogna frukter, kart, nya blomknoppar och vissna blommor på en och samma gång.
1 of 3
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Och blommorna är mycket vackra, eleganta, i lila. Aubergin är självpollinerande, vinden fungerar utmärkt för pollineringen och det märks på skörden när man odlar aubergin utomhus. Ännu ett skäl till att odla utomhus!
Sorter
1 of 2
'Blanche Ronde a Oeuf' fotograferad i Bergianska trädgården. Foto: Kerstin Engstrand
'Ronde de Valence' fotograferad i Bergianska trädgården. Foto: Kerstin Engstrand
Det finns mängder med sorter som ger bra skörd utomhus. Ett bra riktmärke är att leta efter sorter som anges som tidiga och lågväxande samt anpassade för att växa i kruka.
Det finns sorter som har taggar och de som är tagglösa. Taggarna sitter på bladen och min erfarenhet är att de tagglösa fungerar bättre i vårt klimat.
Taggig sort med bladlöss! Foto: Kerstin Engstrand
Många av de tidiga sorterna är hybridsorter, oftast angivna som F1-hybrider. Det betyder att det är ingen idé att ta frön från egna odlingar men för just aubergine brukar det knappast vara ett problem, äggplanta odlar man för att äta och få vill ha kvar, eller kan ha kvar, frukterna på plantorna så länge att de bildar frö för det minskar skörden.
‘Jackpot’. Foto: Kerstin Engstrand
Jackpot: Min absoluta favoritsort är Jackpot (som ibland ses skrivas som Jack Pot) som ger tidig och riklig stor skörd från mitten av juli till oktober – utomhus! I Sverige, i zon 3. Jackpot ger halvrunda lila frukter. Vackra är de, en planta blir så vacker när det finns fem, sex stycken skimrande mogna purpurfärgade frukter på den plus lila blommor att man inte vill skörda! Det sägs att en frukt brukar väga runt 80 till 100 gram styck men jag har glömt att väga dem.
Växtsättet är kompakt, Jackpot förgrenar sig automatiskt och du bör räkna med att en planta blir cirka 55 – 60 cm hög och runt 45 cm bred. Perfekta proportioner för FNISS alltså.
‘De Barbentane’ odlad i FNISS. Foto: Kerstin Engstrand
Andra bra sorter är:
Översikt av bra, tidiga auberginesorter för odling utomhus. Foto: Kerstin Engstrand
Odlar i FNISS!
Foto: Kerstin Engstrand
Jag odlar de flesta av mina auberginer i IKEAs klassiska papperskorg FNISS. Den rymmer tio liter jord och kostar numera hela 15 kronor styck, innan pandemin kostade den tio kronor. Kompletterat med hål och fat (som oftast kostar mer) så är den en perfekt kruka. FNISS har inga hål i botten så jag gör hål 4,5 cm upp på sidorna, två hål, en på vardera sidan. Hål gör du lätt med en lödkolv (OBS gör hålen utomhus!) eller med en borr. FNISS kan man köpa på nätet och den rymmer 10 liter jord.
Aubergine, från sådd till skörd
Foto: Kerstin Engstrand
Såtidpunkt: Fröna måste förkultiveras inomhus. Jag brukar så omkring 20 februari för utplantering runt den 10 juni. Dvs 110 dagar innan planerad utplantering. 10 juni är i Stockholmsområdet ett bra datum, då har risken för sen nattfrost försvunnit. Aubergine ska planteras ut när dygnets lägsta temperatur är över tio grader. Bor du i växtzon 1 kan du troligen plantera ut redan i slutet av maj.
Innan utplanteringen har plantan omplanterats två gånger och fått gradvis vänja sig vid att stå utomhus (de har ”avhärdats).
Jag har vissa år testat att så redan i januari men de småplantorna har oftast dukat under av bladlusangrepp. De första bladlössen inomhus brukar dyka upp hemma hos mig i början-mitten av februari. Nästa attack brukar komma i april. Plantor sådda i januari klarar inte bladlössen men om plantorna sås i februari är de betydligt bättre skick i april då ljuset och inomhusklimatet är betydligt bättre vilket ger starkare plantor. Läs mer om bladlöss i artikeln:Nyttodjur mot bladlöss.I den artikeln hittar du även bild på en riktigt lusangripen aubergineplanta. När du ser den bilden förstår du varför många plantor har det svårt under dessa angrepp.
Foto: Kerstin Engstrand
Frödjup: Auberginefrön sås på ett djup av 5 mm (0,5 cm), täck antingen med jord eller med vermikulit, ett guldglänsande material. Jag har testat båda varianterna och tycker nog att frön täckta med vermikulit utvecklar sig bättre. Dessutom gör vermikulit det svårare för eventuella sorgmygg att få fäste i jorden. Sår du i pluggar/briketter så kan man lätt föra över en bit av jorden över hålet där fröna sås i.
Håll sådden fuktig men inte våt! Bäst är att vattna underifrån och efter någon timma hälla bort eventuellt överskottsvatten. Och kom ihåg att sådden ska stå varmt, en värmematta är nu mycket bra.
Jordtemperaturen för sådderna ska vara 22-25 grader eller lite mera varför en värmematta är en bra investering. Mer om värmematta hittar du i artikeln:Startpaket för uppdragning av fröplantor inomhus.
Ibland kan man få se rotludd, fibriller på fröets rot. Det är inget farligt utan bara bra. Foto: Kerstin Engstrand
Groningstid, från frö till hjärtblad: I regel brukar fröna gro efter två till sex dagar vilket är bra, man vet snabbt om fröna är bra eller ej. Först sänder fröet ut sin rot, då har fröet grott vilket man kan se om man försiktigt petar undan jorden som täcker fröet. Därefter skjuter det upp grönt till stjälk och de första hjärtbladen vilket brukar ske en till tre dagar efter att fröet grott. Hjärtbladen brukar alltså vara fint utvecklade cirka två dagar efter att fröet har grott och de syns tydligt som två blad som står emot varandra. Så vanligen har men en liten planta med två hjärtblad fem till åtta dagar efter sådd, vissa sorter eller om fröna är gamla kan det ta lite längre tid.
1 of 2
10 dagar efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand
14 dagar efter sådd! Foto: Kerstin Engstrand
Man kan antingen bredså i vanlig krukväxtjord eller så dem en och en i pluggar. Vill du ha många plantor av en och samma sort är det lättare att bredså, ska du bara ha några enstaka plantor eller har några plantor av flera sorter föredrar jag pluggar eller jiffybriketter.
För bästa resultat är det bäst att så ett frö i varje enhet men om fröna börjar bli några år gamla brukar jag så två frön i varje plugg. Skulle båda fröna gro så väljer jag att dela på plantorna om de båda växer på bra eller, om det är enbart ett frö som bjuder på en bra planta, så klipper jag av den sämre plantan.
Först kommer två små blad, de så kallade hjärtbladen. Därefter utvecklas två blad till, de så kallade karaktärsbladen, som kommer att vara med plantan under hela dess växtresa. Hjärtbladen kommer med tiden att gulna och falla av. När de två karaktärsbladen har utvecklats är det dags att omplantera.
Extra ljus!
Värme och ljus behöver aubergine. Så fort hjärtbladen har bildats behövs extraljus och svalare än vid groningen. Ljuset är lätt att fixa, 16 timmar per dag, se ”Rabarber testar: Lönar det sig att satsa på växtbelysning?” men det kan vara svårare med att få svalare. 20 grader är en bra temperatur och kanske har du det vid fönstret men det ska vara svalt utan starkt drag. Annars kompensera med mera ljus, jag har inget svalt utrymme så det blir istället 16 timmars växtbelysning. För lite ljus och för varmt under tillväxtfasen ger rangliga plantor.
Omplantering
Det är bra att ha märkt sådderna från start för nu ser nästan alla sorter likadana ut. Foto: Kerstin Engstrand
När plantan fått ytterligare ett bladpar utöver det första, hjärtbladen, är det dags att omplantera, särskilt om dina sådder har bredsått. Växer plantorna i pluggar kan du vänta tills rotsystemet fyller helt ut pluggen men riktmärke är att när en planta har fyra till sex blad är det dags för en första omplantering. Vanlig krukväxtjord fungerar utmärkt.
Djupare: Aubergine, äggplanta, det vetenskapliga namnet är Solanum melongena och tillhör samma släkte som potatis, tomat och paprika och peppar. Det medför att man lätt kan plantera plantorna djupare, det vill säga man kan sätta dem så djup att det första bladparet, det nedersta är precis ovan jordytan. Då får du en stadigare planta då fler rötter kommer att bildas längs med den del av stjälken som är under jord. Utnyttja detta faktum, plantera alltid aubergin djupare!
Foto: Kerstin Engstrand
Omplantering 1: När hjärtbladen har fått sällskap med ett par riktiga blad är det dags för första omplantering till krukor som har 7 cm sida. Odlar du i plugg/briketter kan du vänta tills hela pluggen är fylld med rötter. Från sådd till första omplantering kan ta mellan tre och fem veckor. Jorden ska vara näringsrik jord, som krukväxtjord eller plant/grönsaksjord.
Håll jorden fuktigt men inte för blöt. Vattna underifrån och häll bort eventuellt överskottsvatten som finns på faten en timme efter vattningen. Har du två plantor i en plugg så går det lättast att dela på plantorna om de är väl vattnade innan delning.
Omplanterade plantor som får dra vatten underifrån. Foto: Kerstin Engstrand
Omplantering 2: När rötterna fyller ut krukan, då är det dags att plantera om till en kruka med 9 cm sida, alternativt 11 cm sida. Det brukar ta cirka tre veckor efter omplantering 1 eller åtta veckor efter sådd. Om du lyfter på krukan kan man skymta rötterna, då är det dags att plantera om.
1 of 2
Omplantering nr2. Nu börjar de första bladen, hjärtbladen att gula. De kommer snart att falla av. Foto: Kerstin Engstrand
Sätt gärna plantorna med lite avstånd mellan varandra. Luftighet är viktigt för att de ska må bra. Foto: Kerstin Engstrand
Blomning innan utplantering: Man brukar nypa bort blommor och blomknoppar som bildas innan plantan är omplanterad till utomhuskrukan. Detta för att plantan ska koncentrera sig på att bilda en tålig planta.
Avhärdning på gång. Plantorna ser lite skamfilade ut efter ett obligatoriskt bladlusangrepp men de kommer snart att repa sig. Foto: Kerstin Engstrand
Avhärdning, vänj dina plantor till uteluftens friska vindar: Cirka två veckor innan beräknad utplantering ska plantorna vänjas vid utelivet. Man brukar låta dem successivt få stå utomhus allt längre tid. Dock inte i gassande sol utan i skugga och med vindskydd. I lä och skugga på balkongen fungerar jättebra. Man kan även de första dagarna gardera sig med ett lager av dubbel odlingsväv.
Utplantering: Ska ske när risken för nattfrost är över och nattemperaturen håller sig runt tio grader. Då ska plantorna minst vara 10 cm höga, allra helst 15 cm höga. Även nu, sätt plantorna djupare, det vill säga jord upp till första nedersta bladparet. Jag använder nu rosjord och bottnar med två nävar pelleterad hönsgödsel.
Krukorna är i regel Ikeas papperskorg FNISS som rymmer tio liter men krukor om 15 liter fungerar också bra.
Skugga gärna plantorna den första tiden med fiberduk.
Värme, vatten och näring
Droppbevattning trivs aubergine extra bra med. Foto: Kerstin Engstrand
De flesta sorter som säljs i Sverige anger utvecklingstid från utplantering till mogen frukt. Så står det 60 dagar så kan du i regel förvänta dig första skörd från slutet av juli och framåt.
Lågväxande sorter, som Jackpot har kompakta plantor utan en dominerande huvudstam vilket medför att de inte behöver beskäras. De förgrenar sig automatiskt. Andra, högväxande sorter är bra att toppa när plantan är cirka 30 cm hög. Då förgrenar sig plantan och bildar minst två sidoskott, kanske till och med fyra. Men som sagt, lågväxande sorter som Jackpot behöver man inte toppa. Högväxande sorter eller plantor som ger rikligt med frukt behöver växtstöd.
Odlingsplatsen ska vara bästa solläge, i söder eller sydväst och gärna mot en skyddande vägg eller mur.
Jämn tillgång till vatten är nödvändigt varför jag rekommenderar ett automatiskt droppbevattningssystem som antingen går på timer eller är solcellsdrivet.
Bergianska trädgården i Stockholm är proffs på odling. De stöttar sina plantor med en bambupinne samt täcker jorden med färskt gräsklipp. gräsklippen på bilden har legat ett tag varför det nu är gulbrunt. Foto: Kerstin Engstrand
När blommorna slår ut och fruktsättningen börjar är det dags att tillsätta extra näring. Den näring som fanns i jorden vid utplantering brukar anses vara förbrukad efter fyra veckor. Färskt gräsklipp är bra att lägga på jorden runt plantan. Det bevarar både fuktigheten och ger näring.
Blomning: Det händer att blomknoppar faller av, särskilt under den första tiden utomhus. Det är inget att oroa sig över, det kommer snabbt nya.
Aubergine är självpollinerande varför vind och insekter hjälper till. Man kan också spraya blommorna lätt med ljummet vatten.
Skadedjur
Foto: Kerstin Engstrand
Bladlöss har jag tidigare angett, de brukar främst angripa plantorna inomhus eller i växthus. Förutom regelbunden okulär besiktning och klämma ihjäl de löss man hittar är det bra att regelbundet duscha plantorna.
Att regelbundet duscha plantorna lätt är ett bra knep att hålla skadedjuren borda under tiden de står inomhus. Foto: Kerstin Engstrand
Spinn, spinnkvalster och trips kan också angripa, oftast ser plantorna bruna ut. När plantorna väl kommit ut brukar de klara angreppen bättre. Det är inte ovanligt att se plantor ge bra med skörd trots att plantorna ser brunmjöliga ut.
1 of 4
Plantor på avhärdning, titta noga så ser du att de nya bladen ser fräscha ut. Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Sniglar och andra kryp kan göra skada. Foto: Kerstin Engstrand
Att ett blad gulnar nerifrån är helt normalt. Foto: Kerstin Engstrand
Grönsaksflyns larver brukar också kunna äta hål i frukterna liksom sniglar och tvestjärt.
Skörd
Foto: Kerstin Engstrand
Skörden sker när frukterna nått full storlek, rätt färg och skalet ska vara blankt. Om man väntar för länge blir skalet matt och frukten blir inte god att äta. Äggplantan blir då torr och får en bitter smak. Vanligt är också att frukten spricker om den sitter kvar för länge.
Det finns sorter som går att äta innan de fått rätt storlek.
Skörda ofta, det främjar fruktsättningen och du får fler frukter under längre tid. Första skörden brukar kunna ske i slutet av juli och därefter långt in på hösten. Om hösten är mild även i oktober.
Ju oftare du skördar desto bättre skörd får du. Bäst skär man av frukten från fästet, eller klipper av med en sax eller sekatör. Mogna äggplantor lossnar inte automatiskt!
Två frukter från samma planta. den till vänster är övermogen vilket syns tydligt på färgen. Foto: Kerstin Engstrand
Skördade äggplantor förvaras bäst svalt, i kylskåpets svaldel och brukar hålla sig fräscha i minst en vecka.
Första mars är en av de dagar på året som är särskilt markerad i min kalender. Det har så varit sedan barnen var små. Årets minodling av morötter startar! Det är en miniodling i dubbel bemärkelse, små så kallade karottmorötter i små krukor. Roligt och enkelt! Från början var det en kul grej med barnen i samband med sportlovet men som numera blivit en del av det vanliga odlingsåret.
Det finns flera sorts morötter, små runda så kallade karottmorötter som sorten ‘Paris Market’ är vanligast att odla i kruka. Det är en tidig sort med runda morötter på cirka 5 cm i diameter. Det är en gammal sort, odlad sedan 1800-talet och än idag en mycket bra sort som finns i flera utvecklade versioner, oftast kan det exempelvis stå 4 efter namnet. Vi odlar även sorten (Baby Chantenay) ‘Cascade’ F1 som är en snabbväxande sort som man kan dels låta växa till sig som lång, “normal” morot om man odlar på friland men som faktiskt bäst skördas som just babymorötter. Den ger lätt avlånga triangelformade morötter.
Foto: Kerstin Engstrand
Jord: Vi sår utomhus. Det vill säga i krukor med sådden står utomhus i närheten av boningshuset. Jorden är vanlig krukväxtjord som vattnas innan sådd. Fröna strös över ytan, se bild ovan, och därefter täcks sådden med jord om ett lager av en centimeter. Den jorden som täcker fröna ska vara torr.
Därefter gäller det att vänta. Morötter gror vid en temperatur av 5 grader och sår du senare, i april, så gror de fortare än i mars men de kommer att gro! Skulle sådden stå ovanligt soligt, det händer att vårsolen kan vara stark, så kan du behöva fukta sådden.
En kall vår, som exempelvis våren 2021, grodde fröna först i början av maj.
Sådden börjar växa till sig. Foto: Kerstin Engstrand
Men så inte alla frön i påsarna på en gång! En påse kan rymma flera hundra frön! Bättre att satsa på flera krukor och/eller komplettera med sådd på friland. Så några i mars, några i april, några i maj och lite i juni. Då kan man njuta av färska, späda morötter långt in på hösten. Överblivna morotsfrön kan sparas i frysen.
I mitten av maj går det fortare, nu har det gått fyra dagar efter det att bilden ovan är tagen. Foto: Kerstin Engstrand
Gödsling: Ingen gödsling behövs! Det räcker med den näring som finns i jorden. Gödsling ger bara sämre smak.
Paris Market odlade i kruka och utan gallring. Foto: Kerstin Engstrand
Gallring? När plantorna har kommit upp ca 3 cm kan det kanske behövas gallras om du råkat så för tätt, vilket är lätt skett då morotsfrön är mycket små och tunna. Man brukar säga att minimorötter behöver ett avstånd mellan plantorna om 3 cm. Lättast gallrar man med sax, dvs klipp av de plantor som ska bort. Morotsblasten kan man äta, som mikroblad.
Vattning: Under växtperioden behöver morötter regelbundet vattnas, annars kan det ske att de blir bittra i smaken. Paris Market kan i brist på vatten bli avlång istället för rund och god.
Skörd: Man brukar räkna med att det tar cirka 60 dagar från att fröna grott tills skörden startar. vicka lite på en planta så ser man om där finns en mogen morot.
Noteras ska att båda dessa sorter klarar att stå länge i kruka! Det har hänt att vi glömt bort en kruka och inte skördat förrän i början av oktober och morötterna har varit finfina!
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. OK