Taggar Inlägg "Grönsaker"

Grönsaker

Sallat odlade under fem olika ljusförhållanden. Foto: Kerstin Engstrand

Många frågar varför sallaten som odlas inomhus blir så ranglig. Svaret är oftast att ljuset inte är tillräckligt. För att åskådliggöra det så testade jag att odla rucola och sallat, samma sorter under samma vatten- och näringsförhållanden men i olika ljusförhållanden.Testet utfördes under februari och mars månad och totalt blev det under sex olika ljusförhållanden.

  1. Stort burspråksfönster i västerläge
  2. En meter från fönstret i väster men under extra belysning, en så kallad växtlampa som satt i en vanlig arbetslampa. Växtlampan som var av typ lågenergi har några år på nacken. Ljuset var på 16 timmar per dag.
  3. Mitt inne i huset, i hemmets mörkaste plats, och där odlades det under en växtlampa, en klämspot, Orion Grow Light, som lyste 16 timmar per dag.
  4. I ett stort burspråksfönster i väster en trappa upp, och därmed lite ljusare än det en trappa ner. Här fick odlingen också tillskottsljus av en T5 ljusrör som var på 16 timmar per dag.
  5. I västerfönster en trappa upp, ett stort burspråksfönster med tillskottsbelysning av växtbelysning, en led-ramp.Även här var belysningen på 16 immar per dag.
  6. I samma rum som nr 4 och 5 men en meter från fönstret och under växtbelysning, IKEAS växer av den första modellen (en längre variant än den som finns nu). 16 timmar per dag var belysningen på.

Bladgrönsakerna jag testade var rucola och sallaten Red Little Gem. De drogs upp från frö och såddes i kokospluggar den 11 februari. Fram tills fröna grodde stod alla på samma ställe, under arbetslampan med växtbelysning i köket. Efter två dagar hade rucolafröna grott, sallaten grodde efter fyra dagar.

Rucola till höger, sallat till vänster. snart ska de placeras ut vid de olika ljusstationerna. Foto: Kerstin Engstrand
Rucola till höger, sallat till vänster. snart ska de placeras ut vid de olika ljusstationerna. Foto: Kerstin Engstrand

Att sallat inte ska gro i 22 grader är en myt. Oftast gror inte sallatsfrön för att de är för gamla. Jag har alltid lite vermikulit på fröna. Det är det guldskimrande materialet som du kan se på bilderna. Vermikulit är fuktighetshållande och har använts i årtionden av så kallade keen gardeners, zonknäckare och superamatörer. Det är ett lätt material och säljs även i mindre påsar om fyra liter. En bra investering! Och numera finns vermikulit att köpa i de flesta välsorterade trädgårdsbutiker samt på nätet.

Den 16 februari flyttades de olika sådderna till respektive ljus.16 timmar per dag var tillskottsljuset på, från klockan 06:30 till klockan 22:30.

En sallat, en rucola. Något svinn hände inte.

Efter 12 dagar omplanterades de i kokosjord förutom de som skulle växa under Ledrampen, de sattes i en hydroponisk odling, i vatten, i en mjölkkartong.

Vattning skedde regelbundet och vattenåtgången var i princip lika för alla plantor. Detta berodde på att inomhustemperaturen var likvärdig och inget direkt solsken nådde odlingarna.

Hur gick det då?

Sju dagar efter sådd och efter några dagar under respektive belysning syntes ingen skillnad i bladfärg mellan de olika växtplatserna. Rucolan var i princip lika ljusgrön och Red Little Gem visade inga tendenser att bli vackert röd. Men som sagt, det hade då bara gått sju dagar efter sådd och de hade då bara vuxit under de olika belysningarna i två dagar.

Men så händer det!
Dagen för omplantering till kokosjord har kommit och nu syns det tydligt att de olika ljusförhållandena påverkar hur tillväxten sker. Foto: Kerstin Engstrand
Dagen för omplantering till kokosjord har kommit och nu syns det tydligt att de olika ljusförhållandena påverkar hur tillväxten sker. Sallat till vänster, rucola till höger. Foto: Kerstin Engstrand

Men den 23 februari, tolv dagar efter sådd och just den dagen det var dags att plantera om då rötterna började tränga ut genom pluggarna, var skillnaden tydlig! De Red Little Gem som växte under IKEAS LEDljusramp Växer (nr 6) var nu tydligt röda, likaså de under LED-rampen i hydroponisk odling (nr 5). De under klämspotten (nr 3) började bli röda och likaså odlingen under T5-lysrör vid västerfönstret (nr 4).  Men de med bara fönsterljus (nr 1) och de under arbetslampan med ”gammalt” växtljus (nr 2) var fortfarande gröna.

Bäst och sämst den 23 februari. Till vänster sallat och rucola från västerfönstret utan extra belysning. Till höger sallat och rucola som växt en bit inne i rummet och under Ikeas ljusramp Växer.    Foto: Kerstin Engstrand
Bäst och sämst den 23 februari. Till vänster sallat och rucola från västerfönstret utan extra belysning. Till höger sallat och rucola som växt en bit inne i rummet och under Ikeas ljusramp Växer. Foto: Kerstin Engstrand

Bristen på ljus för de med växtplats 1 ,som enbart hade ljus från fönstret, medförde även att plantorna var rangliga, och därmed mycket sköra. Växtplats 2 kom tätt i häl. Det gällde både rucola och sallat.

Både rucola och sallat som växte enbart vid fönstret, ljus nummer 1, blev rangliga och sträckte dig upp mot fönsterrutan. Bladens färg var också mycket bleka.

Slutspurten

26 dagar efter sådd, och därmed tre veckor, 21 dagar, under olika ljusförhållanden var den inbördes ordningen i princip densamma. Skillnaden i plantornas kvalitet var enorm! Det fanns dock en liten skillnad, sallaten blev bäst under Ikeas LEDljusramp Växer medan rucolan blev bäst under T5 ljusrör i västerfönster.

Sallat, längst fram de som odlats i vatten under LEd-ramp och västerfönster (nr 5). I bakre raden från vänster till höger: 1, 2, 3, 4 och 6.   Foto: Kerstin Engstrand
26 dagar efter sådd och 21 dagar under olika ljus, sallat, längst fram den som odlats i vatten under LEd-ramp och västerfönster (nr 5). I bakre raden från vänster till höger: 1, 2, 3, 4 och 6. Foto: Kerstin Engstrand

Så visst lönar det sig att satsa på växtbelysning. Det är även intressant att se att en bra belysning fungerar bättre än man kan tror inne i ett rum. Det märks särskilt på de som växte mitt inne i vardagsrummet under en klämspot. De växte betydligt bättre än de som växte vid fönstret utan tillskottsljus. Man skulle tro att tillskottsljuset från de stora fönstren skulle påverka mer. Någon gång hoppas jag kunna göra om detta test i större skala, att ha odlingsstationer med alla de olika belysningarna på samtliga ställen. Men då blir det dyr sallat för mig.

Rucola, längst fram station nummer 5, i bakre raden från vänster till höger: nr 1,2,3,6 och 4.  Foto: Kerstin Engstrand
Efter 21 dagar i olika ljus, rucola, längst fram station nummer 5, i bakre raden från vänster till höger: nr 1,2,3,6 och 4. Foto: Kerstin Engstrand

 

Lite mer information om de olika ljuskällorna:

Gammal växtlampa av typ lågenergi. Fungerar fortfarande och används tills den tar slut. Var nummer 2 i testet.  Foto: Kerstin Engstrand
Gammal växtlampa av typ lågenergi. Fungerar fortfarande och används tills den tar slut. Var nummer 2 i testet. Foto: Kerstin Engstrand

Nr 1: Västerfönster

Nr 2: En växtlampa, så kallad lågenergiväxtlampa som är ganska gammal.Från Nelson Garden.

Nr 3: Orion Grow Light, har använts i något år så belysningen var inte ny. Den är en så kallad klämspot, fungerar utmärkt att klämma fast på en bokhylla vilket gjordes i detta test. Den har tre olika ljusinställningar, vitt ljus, rött ljus och blått ljus. Under detta test var inställningen på alla tre. Pris cirka 500 kr, köpt hos Wexthuset.  Inget PPFD-värde finns angivet på denna.

Nr 4. IKEA Växer med fem ljuskällor, den finns tyvärr inte längre att köpa. Idag har de en kortare variant med tre ljuskällor. Den har vitt, rött och blått ljus och ett angivet PPFD-värde, den mängd ljus som växten får varje sekund, på i genomsnitt 100 μmol/m²/s.

Nr 5: T5 lysrör  med reflektor som är minst fem år gammalt , om inte äldre. 24 W, 6400 K, nominellt ljusflöde 1200 lumen, nominell brinntid 8000 h, något PPFD-värde finns inte angivet. Märke Nelson Garden.

Nr 6. LED-ramp på 85 cm som är två till tre år gammal. Angivet PPFD -värde  570 µmol/s/m² vilket verkar högt. Märke Nelson Garden

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Basilika, salladslök, vattenipomea, tomater och gurka, det mesta går att odla i en mjölkkartong! Foto: Kerstin Engstrand

Att odla är roligt och särskilt kul är det när man odlar på lite annorlunda sätt. När man tar vad man haver och utmanar möjligheterna.Som att odla sallat, rucola, basilika och salladslök i en juice- eller mjölkkartong. Och i vatten.

Hur är det möjligt?

Tekniken är samma som i en Harvy, man odlar i en sluten behållare som inte släpper in ljus, och man håller en luftspalt på ett par centimeter mellan vattenytan och behållarens tak.Till vattnet tillsätter man flytande näring. Allt eftersom det du odlar växer till sig fyller du på vatten utblandat med lite näring.

Jag har testat olika varianter, behållare på höjden och på bredden och även olika plastburkar. Mjölk- juicekartonger har en klar fördel, de har lock som gör att de är lätta att fylla på vatten.

Vad behövs?
Nätkorg, det finns måmnga olika varianter att köpa och en odlingsplugg, denna är gjord av kokosfiber. Foto: Kerstin Engstrand
Nätkorg, det finns många olika varianter att köpa och en odlingsplugg, denna är gjord av kokosfiber. Foto: Kerstin Engstrand
  • Odlingsplugg
  • Korg till pluggen
  • Kniv/sax för att skära ut ett hål
  • Frön
  • Flytande näring, allra helst anpassad för hydroponisk odling
  • Mjölk- eller juicekartonger, väl ursköljda, 1,5 liters eller 2-liters
  • Odlar du i perioden höstdagjämning till vårdagjämning så behövs tillskottsljus. Under sommarhalvåret räcker det bra med ljuset i ett söder eller sydvästfönster.

Allt finns att köpa på nätet och i välsorterade trädgårdsbutiker. Har du tillgång till 3-D skrivare kan du hitta mallar till odlingskorgar för egen utprintning. Väljer du en mall där korgen har sex stag istället för tre så kan du fylla korgen med kokosfiber och behöver då ingen särskild odlingsplugg. Kokosfiberjord finns att köpa på bland annat Clas Ohlson, Ikea och Plantagen. Säljs komprimerade, du tillsätter vatten och jorden sväller upp.man kan även använda sig av små nätkorgar i plast som vattenväxter säljs i. De är tätare än korgen på bilden vilket gör att de lätt går att fylla med kokosjord.

Foto: Kerstin Engstrand
Längst fram basilika i en liggande 1,5 liters kartong. Till höger skymtar samma storlek, 1,5 liter fast liggande på kortsidan.Odlingen sker mitt i vintern och står under tillskottsljus, Ikeas Växer. Foto: Kerstin Engstrand

Man förbereder pluggarna separat innan man för över dem till odlingskartongen. Det vill säga, låt fröna gro i pluggarna innan du låter dem växa vidare i vatten.

Det går lätt att låta fröna gro direkt i pluggen. bara att flytta över till den hydroponiska odlingen när fröna har grott.  Foto: Kerstin Engstrand
Det går lätt att låta fröna gro direkt i pluggen. bara att flytta över till den hydroponiska odlingen när fröna har grott.På bilden är det sallatsipomea som börjar gro.  Foto: Kerstin Engstrand

Hur du lyckas med sallatsipomea kan du läsa om här.

Att odla i en kartong som står på högkant tar mindre yta, och är också lättare att fylla på vatten och näring i, men den kan också bli lite ostadig om du odlar exempelvis tomat i den. Men en klar fördel med att odla i kartonger på högkant är att vattenvolymen blir större.

En kartong som är liggande på kortsidan ger en större mängd vatten än om den ligger på bredsidan. Dock är det svårt att fylla på vatten om kartongen ligger på kortsidan. Liggande på bredsidan är då att föredra.

Det är lätt att göra hål för plugghållaren i kartongen. Ha hållaren som mall, rita gärna med vattenfast tusch och klipp upp eller skär upp hålet. Se bildspelet högre upp i denna artikel.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

När det är dags att flytta över pluggarna till odlingskärlet så ska vatten fyllas på. I början, när pluggen sätts i, ska vattnet gå upp till pluggens nedre del. Men bara till den nedre delen. Näring ska även vara tillsatt enligt just din valda närings anvisning. vanligen tillsätter man 2 ml flytande hydroponisk näring per liter vatten.

Fina rötter har utvecklats. Foto: Kerstin Engstrand
Fina rötter har utvecklats. Foto: Kerstin Engstrand

När det därefter blir dags att fylla på mera vatten och näring, varje gång du fyller på vatten tillsätter du flytande näring, så ska du inte fylla upp lika högt som du gjorde vid start. När rötterna har utvecklats fyller du upp till en bit under pluggen men rötterna ska vara i vattnet men vattnet ska inte nå pluggen. På det sättet får du en viktig luftspalt som behövs för att odlingen ska fungera.

 

Odla basilika
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Basilika är bra för självförtroendet! Den växer så det knakar, doftar gott och oerhörd god. Kom bara ihåg att så basilikafrön på ytan, de ska inte täckas med jord. Läs om hur du lyckas med basilika i hydroponisk odling i artikeln om året-om odling av basilika inomhus. (Klicka på länken så öppnas artikeln i ny flik/fönster, artikeln är helt gratis att läsa). Det går också bra att odla med två pluggar i en 1,5 till 2-literskartong.

Salladslök

Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Salladslök, här sorten Bajkal,gror snabbt. Den blir 40 cm hög och går lika bra att odla i stående kartong. På bilden ovan odlas den i kartong liggandes på smalaste långsidan. Dock är det formatet lite svårt när man ska fylla på vatten, det är då lätt att vattnet rinner ut via pluggarna.

Rucola och sallat
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Rucola och sallat stormtrivs i hydroponisk odling. Allt bladgrönt trivs. det går utmärkt att odla två plantor i en liggande 1,5 liters kartong. Här ser du så kallad vild rucola och sallaten Red Little Gem.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Tre veckor från sådden är plantorna så här fina:

whymjsal84747

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Har du varit i Thailand har du säkerligen ätit dessa gröna blad, kanske utan att veta om det. De är vanliga i wok, frästa med vanlig lök eller vitlök samt lite chili. Lätt frästa i smör är heller inte så dumt. Och sallatsipomea går utmärkt att odla även i vårt klimat.

Bara den får växa fuktigt. Mycket fuktigt. Torr jord hatar den. Och den vill ha djup jord, för sallatsipomea har fantastiska rötter. Det sägs att de kan bli hela tre meter långa! Samt att rötterna, om de växer i vatten, kan flyta!

Därför går den bra att odla i hydroponisk odling. Sallatsipomea är som det svenska namnet anger en ipomea, släkting till bland annat blomman för dagen. Dess vetenskapliga namn är Ipomoea aquatica. Aquatica anger att den trivs i vatten, aqua betyder vatten. På engelska kallas den för water spinach, vattenspenat, det asiatiska namnet är i regel Kangkong.

Får du tag på frön, de finns att köpa inom EU, så kan det vara god idé att odla lite inomhus innan du börjar storodla utomhus. En testodling för att lära känna sallatsipomeans egenskaper kan man lätt göra i en mjölk- eller juicekartong. Har du redan ett set för hydroponisk odling så är det förstås ett mycket bra alternativ.

Det går lätt att låta fröna gro direkt i pluggen. bara att flytta över till den hydroponiska odlingen när fröna har grott.  Foto: Kerstin Engstrand
Det går lätt att låta fröna gro direkt i pluggen. bara att flytta över till den hydroponiska odlingen när fröna har grott. Foto: Kerstin Engstrand

Fröna gror snabbt, i regel på två till tre dagar. Det händer att fröskalet inte släpper från hjärtbladen, då kan man antingen spraya lite med vatten eller sätta ett glas över den lilla fröplantan, det skapar bättre luftfuktighet och fröskalet brukar då släppa. Annars kan du försiktigt pillra bort skalet. Använder du glastekniken, var försiktig så att inte solens strålar träffar glaset.

Med extraljus kan man även odla sallatsipomea under vintern. Odlar du hydroponiskt i ett stort kärl, gärna extra djupt sådant växer den i rekordfart!

En stor mjölk-/juicekartong, hållare för pluggar/ liten nätkorg, odlingsplugg samt några frön är allt som behövs. Plus näring, det finns särskilt flytande näring för hydroponisk odling att köpa. För hur du ska tillsätta näring, följ anvisningarna från tillverkaren.I mjölk-/juicekartong ska du hälla i vatten så att det når till pluggens nederdel, inte mer. Luftspalten är viktig för syresättning av vattnet.

 

Foto: Kerstin Engstrand
Sallatsipomea, tomater och gurka odlade i en Harvy i januari-februari månad. Foto: Kerstin Engstrand

 

Sallatsipomeans rötter är kraftiga! De känns som rep. Detta medför att bäst lyckas du om du odlar i en behållare som är extra djup. Är behållaren för grund så blir plantorna lättare “trötta”.

Foto: Kerstin Engstrand
Växtkraft eller ska man säga, rotkraft? Foto: Kerstin Engstrand

 

Odla i jord

Utomhus vill sallatsipomea växa i fuktig jord. Samt ha god värme, den vill ha ett gosigt klimat som vi normalt inte har.  En bra täckning av fiberduk är ett måste. Har du växthus är det suveränt.Odlingsbädden ska vara djup.

Sallatsipomea har i Asien en enorm växtkraft, nästan invasiv men det problemet slipper vi. Förkultivera plantor inomhus för senare utplantering. Efter utplantering kan den verka gå i stå men var inte orolig, den brukar ta lite tid på sig vid omplantering innan den plötsligt börjar växa igen.

Toppa den gärna när den vuxit en bit, den förgrenar sig lätt. Då kan man passa på att utöka beståndet. Vattenspenat går att sticklingsföröka, den bildar snabbt rötter om skott sätt i ett glas med vatten.

Stjälken är ovanligt kraftig och även den går att äta. Det sägs att sallatsipomea innehåller stor mängd fiber vilket märks när man tillagar den. Den behöver fräsa betydligt längre tid än exempelvis spenat.

Efter skörd kan man förvara den ett par dagar i en burk i kylen, eller ännu bättre, i en öppen plastpåse i kylen.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

En färgstark trädgård och den enda där bär och grönsaker var i fokus blev publikfavorit. Chelsea Flower Show har idéträdgårdar med olika teman och i avdelningen “Space to Grow” 2019 knep denna både guld och blev publikens favorit.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Här var det intensiv odling och det var så befriande! Jordnötter, sötpotatis, chillipeppar samsades med annan odling, kunskap. Förebilden var Beauty Gombans odlingar som trädgårdens designer Jilayne Rickards mötte i Zimbabwe 2018. En kvinna vars odlingar och kunskap påverkat hela det lilla samhälle där hon lever.

Foto: CAMFED
Foto: CAMFED

Beutys berättelse är stark. Redan som 15-åring blev hon föräldrarlös och för att kunna försörja sig och sina sju syskon blev hon tvungen att sluta skolan. Tills hon kom i kontakt med CAMFED. Av CAMFED fick hon möjlighet att avsluta sin skolgång fortsätta studier vid en jordbruksskola. Idag har hon sitt eget lilla jordbruk med några anställda.

Jordnötter. Foto: Kerstin Engstrand
Jordnötter. Foto: Kerstin Engstrand

Trädgården var sponsrad av Campaign for Female Education (CAMFED) som varit verksamma i 25 år. Man ville uppmärksamma hur viktig utbildning är, särskilt för kvinnor i de fattigaste delarna av Afrika, delar som även är mycket utsatta för klimatförändringar. Jilayne Rickards var designer, hennes önskan var att förmedla en ärlig och trovärdig bild av hur det ser ut i Zimbabwe, och inte något chickt. Och det gjorde hon med bravur.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Kunskap är makt, kunskap ger möjlighet till förändring.

Det är permakultur som främst lärs ut av Foundation for Farming. En viktig del för att klara av att odla under svåra förhållanden där intensivt solsken och därmed hetta samt ofta ringa nederbörd gör förutsättningarna extra svåra. Upphöjda bäddar är en självklarhet och det regn som kommer samlar upp i stora tunnor. Vattnet leds sedan vidare med hjälp av bevattningsanordning som drivs av solenergi.

Sockerrör och sötpotatis. Foto: Kerstin Engstrand
Sockerrör och sötpotatis. Foto: Kerstin Engstrand

Att kunna odla ger inte bara mat på bordet till den egna familjen utan också hjälp och i viss mån också arbetstillfällen åt andra.

Foto: Kerstin Engstrand
I framkant till höger syns sötpotatis och okra. Till vänster skymtar bönor. Beauty odlar bland annat järnberikade bönor, bönor vars järninnehåll är dubbelt så högt jämfört med vanliga sorter. Järnbrist är vanligt bland kvinnor i Afrika. Foto: Kerstin Engstrand

 

Självklart fanns även Zimbabwes nationalblomma gloriosa, Gloriosa superba i ett hörn.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Växterna kom från Eden Project i Cornwall.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Björkar och havtornsbuskar, rödblommande bondböna och de mest fantastiska purjolökar kombinerade med laboratorieliknande odlingar, Ikea tog Chelsea Flower Shows besökare med storm!

Say after me: Pallkrage. Att odla i pallkragar är populärt i Sverige men inte lika vanligt i trädgårdslandet nummer ett Storbritannien. Men med svarta pallkragar i mängd hade Ikea byggt upp en ídeträdgård som var den första idéträdgård inne i utställningens stora tält som blev jurybedömd.

Purjolök. Foto: Kerstin Engstrand
Purjolök. Foto: Kerstin Engstrand

Och det var en stolt Kristian Rankloo från Ikea som i BBC:s direktsändning tog emot en silvermedalj. De flesta som ”bara” får silver brukar ha svårt att dölja sin besvikelse.
GARDENING WILL SAVE THE WORLD var ett samarbete mellan Tom Dixon’s  Design Research Studio, en verksamhet som Tom Dixon rubricerar som ”in-house design and innovations agency” och Ikea today.

Vad var då syftet med Ikeas och Tom Dixons idéträdgård? Tom Dixon svarade mig att han vill lyfta fram kontrasten mellan det supernaturliga odlandet och det mera tekniska, allt för att bättre kunna visa på hur vi kan utforska framtidens odlande.

Tom Dixon. Foto: Kerstin Engstrand
Tom Dixon. Foto: Kerstin Engstrand

Detta budskap instämde Ikea i.

– Vi vill visa på att man även på en liten yta kan odla och vi vill fokusera på kraften i att odla sade James Futcher från Ikea. Tom och James hade tillsammans valt ut de växter som skulle finnas i trädgården.

James Futcher  och Tom Dixon. Foto: Kerstin Engstrand
James Futcher och Tom Dixon. Foto: Kerstin Engstrand

– Without plants we are nothing!

Kan inte säga att det var en vacker, publikfriande trädgård som de blomrika trädgårdarna i cottagegardenstil men den var intressant! Och det lockade besökarna. Den övre delen symboliserade ”the natural world”, där kunde man slå sig ner och njuta av utsikten över folkhavet och få känslan av att befinna sig bland trätopparna. Sittgruppen var gjord av kork och framtagen av Tom Dixon, Research Design Studio

Över 7500 plantor fanns i idéträdgården.

Rosaskimrande
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Under denna ”top of the natural world” fanns ett av växtbelysning rosaskimrande superteknisk odlingsutrymme, som ett litet laboratorium.

Där samsades odlingsstationer sprängfyllda med mikroskott från Koppert Cress, svampodling med hjälp av robot och vertikala mikroträdgårdar, Tower Garden HOME Growing System, som såg ut som odlingstorn.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Odlingstornen rymmer upp till 32 plantor. Allt under supermodern LED-belysning. Både Ikea och Tom Dixon har ett stort intresse i odlandet sköna konst. Tom har designat flera spännande odlingskärl varav ett som inspirerats av hans barndoms byggklossar förhoppningsvis snart kommer att säljas på Ikea, dock inte under 2020.

Prototyp av Tom Dixons modulsystem. © Inter IKEA Systems B.V. 2019.
Prototyp av Tom Dixons modulsystem. © Inter IKEA Systems B.V. 2019.

Ikea har sedan flera år tillbaka (2016) ett bra hydroponiskt system (se vårt test här) som gjorde att många fick upp ögonen för hur enkelt man kan odla hemma i köket. De har även börjat med egna odlingar av bladgrönt till flera av deras restauranger.

Att odlandet, det egna, bostadsnära odlandet blir allt viktigare påtalades också. År 2050 beräknas jordens befolkning ha ökat till 9,7 miljarder. Sommaren 2019 var vi cirka 7,7 miljarder.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Men några pallkragar säljer Ikea fortfarande inte!

Och här svamproboten:

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Jag kommer fortfarande ihåg i mina första inomhussådder! Det var länge sedan, jag gick på mellanstadiet och det var tomat efter tips från min mor som blev första försöket. Just detta att varje morgon gå fram till odlingen där på fönsterbrädan för att se om något hade grott eller hur mycket som hade hänt under natten är en känsla som jag än i dag uppskattar. Före frukost ska det vara. En glädje och förundran över vad mycket växtkraft det finns i ett lite frö som jag än idag gläds åt, jag och tusentals andra som odlar.

Min mor fortsatte att odla tomater i köksfönstret, även året när hon skulle fylla 85 år. I godisburkar från mataffären, utan dräneringshål. Det gick utmärkt.

Mycket har hänt sedan 1960-talet. Samtidigt inte men en sak märker jag mest och det är idag mycket lättare att få tag på ”finesser” som värmematta och bra belysning. Inte bara lättare, de har också blivit billigare.

Vad behöver man då?
Bakbordet av plast har många funktioner, under våren är det planteringsbord, under vintern pusselbord men aldrig bakbord.   Foto: Kerstin Engstrand
Bakbordet av plast har många funktioner, under våren är det planteringsbord, under vintern pusselbord men aldrig bakbord. Foto: Kerstin Engstrand

Jag har inga stora utrymmen inomhus, jag har ett rum med två fönster i sydväst där plantor mår bra att stå och det praktiska arbetet med att så, hantera jord med mera sker antingen på köksbordet eller i tvättstugan. Mycket av det jag förkultiverar inomhus kommer att växa i 30 pallkragar och i lika många stora krukor. Inga hundratals kvadratmeter av köksträdgård och inget växthus men det fungerar mer än bra. Jag får enorma skördar och ger bort en hel del.  Och har så gjort i flera decennier.

Idag är det lättare att få tag på smarta lösningar än tidigare. Bara under det senaste decenniet har det hänt mycket gällandes utbudet. Inte minst har näthandeln blivit bra mycket bättre vilket underlättar. Även i Stockholmsområdet är avstånden stora och det tar tid att åka runt. Samt att priserna har gått ned.

Det enklaste först, ett bakbord! När barnen var små köpte jag bakbord av plast, 50 x 60 cm och det används än idag, numera enbart av mig. Verkligt hållbart och kommer att hålla min livstid ut. Köptes som pysselbord, används idag under julen till pussel och efter jul är det så-och omplanteringsbord. Ibland sätts det på köksbordet eller diskbänken, ibland sätter jag det över tvätthon i tvättstugan. Lätt att rengöra och lätt att förvara när det inte används. Finns än idag att köpa, Daloplast står det på etiketten och kostar runt 200 kr.

Pluggar jord
Odlingspluggar är lätta att hantera. Foto: Kerstin Engstrand
Odlingspluggar är lätta att hantera. dessa är av kokos. Här är det grön malabarspenat som är på väg att gro och ska flyttas till en plats under växtbelysning. Foto: Kerstin Engstrand

Ja, pluggar, du läste rätt, odlingspluggar istället för såjord. Jag behöver inga mängder av enstaka växter utan odlar ett fåtal växter av samma sort. Därför drar jag upp pelargoner, aubergine, kronärtskocka, chilipeppar, paprika och tomater i pluggar. Det går enkelt och snabbt att så i dem, inget slabb med jord som hamnar överallt. Då många växter har olika groningstid, vilket även kan variera mellan sorter, så är det extra lätta att använda. Bara att lyfta upp en som behöver planteras om eller flyttas närmare ljuset.

Från vänster: Roockwoolplugg, kokosplugg, jiffybrikett och RooIIt/RootRiot-plugg, alla i torrt format. de sväller i vatten. Foto: Kerstin Engstrand
Från vänster: Roockwoolplugg, kokosplugg, jiffybrikett och RootIt/RootRiot-plugg, alla i torrt format. de sväller i vatten. Foto: Kerstin Engstrand

Sedan några år tillbaka har det kommit flera olika typer av odlingspluggar. När jag var liten, i alla fall ung, så var jiffybriketter det fiffigaste. Det är briketter gjorda av torv eller kokos som är sammanpressat till en cirka 0,5 cm tjock och 3 cm rund bricka. Man häller lite ljummet vatten i hålet i mitten och vips så sväller briketten upp. De är ett bra och smart alternativ att så frön i till växter som du vill ha enstaka exemplar av. Brukar kosta mellan 1 och 1,50 kr styck, säljs ibland lösa och då blir de lite dyrare men finns oftast i 15- eller 50 pack. Förvaras de torrt håller de i väldigt många år.

Häll vatten på dem och efter 3-5 minuter har de svällt. Foto: Kerstin Engstrand
Häll vatten på dem och efter 3-5 minuter har de svällt. Foto: Kerstin Engstrand

Efter Jiffy har pluggar av kokos och så kallade ”rootit” kommit.

Odlingspluggar av kokos, komposterbar kokosfiber, torv och näring är mindre än jiffy och lite dyrare i inköp. De lanserades först för hydroponisk odling men jag använder dem även till växter som ska planteras i jord. En nackdel med dessa pluggar är att de torkar ut snabbare än jiffy om de inte sitter i ett kärl där de har väggar ända upp till kanten. Sticker pluggen upp så torkar den snabbt, vilket lätt åtgärdas med att spraya pluggen med vatten. Det syns tydligt när en plugg håller på att torka upp, då blir den ljusbrun, den ska, när den är fuktig, vara svartbrun som kaffesump. Rötterna blir fina och det är lätt att ta hand om enstaka plantor av sorter som växer snabbare än andra. Det är bara att lyfta upp och plantera om. Lättast får man upp dem om man sticker en penna i hålet i behållaren under den aktuella pluggen. Dessa odlingspluggar finns som mest att köpa i 14-pack och priset varierar stort från butik till butik så här lönar det sig att kolla runt, som billigast brukar styckpriset bli 3,50 kr. Förhoppningsvis kommer de snart att säljas i större förpackningar. Dessa kokospluggar brukar finnas i alla stora välsorterade trädgårdsbutiker och andra kedjor som säljer odlingstillbehör.

Root-IT eller Root-RIOTpluggar är enkla att hantera. Här är det chilipeppar som sås, ett frö i varje. Foto: Kerstin Engstrand
Root-IT eller Root-RIOTpluggar är enkla att hantera. Här är det chilipeppar som sås, ett frö i varje. Foto: Kerstin Engstrand

Root-It eller Root-Riot brukar kosta cirka 3 kronor styck om man köper ett 50-pack, runt 2,50 kr om man köper 100-pack. De är inte lika lätta att få tag på, oftast får man köpa dem över Internet. Det är en rotningsbrikett som är sammansatt av torv och bark men känns som en svamp. Jag gillar inte konsistensen men jag gillar resultatet man får när jag sår eller sätter sticklingar i dem!  Finessen med root-it är att varje brikett har två hål, ett för frö och ett för sticklingar, vilket gör att de fungerar suveränt bra även för att rota krukväxtsticklingar i, även mycket små sticklingar beståendes av enbart ett blad eller en tillväxtpunkt. Det finns också en variant som säljs under beteckningen Root- Riot där kuberna anges bestå av finfördelad jord som sammanfogats med växtbaserat lim. Dessa har samma svamp eller skumgummiliknande konsistens som Root-It. För båda dessa typer ska just den porösa strukturen medföra att syre lättare kan nå växtens rotningsområde och därför ska främja rotbildningen. Det är behändigt att ha en stor påse hemma, de håller i många år.

Ett annat plus är att en rootitplugg torkar ut utifrån så du känner direkt när det är dags att vattna. Båda varianterna fungerar mycket bra i pluggbrätten från mycket små om 6, 14 osv. till riktigt stora med flera hundra pluggar. De säljs i en återförslutbar påse men även i små hållare. Ett annat bra tips är att ställa kuberna på en bädd av vermikulit (säljs också som vermiculite) när du sår så håller de fukten ännu bättre.

Det är inte lätt att så frön som ska ha en viss täckning i stenullspluggar.  Foto: Kerstin Engstrand
Det är inte lätt att så frön som ska ha en viss täckning i stenullspluggar. Foto: Kerstin Engstrand

Stenullspluggar, det finns även pluggar av rockwool som oftast föredras av yrkesodlare. De fungerar mycket bra men jag använder de mest för att testa och då ett snäpp större än de på bilden här ovan, sådana som har storleken 25x25x40 mm som är porösare och lättare att så i. Varför använder jag dem inte så ofta? Dels för känslan men också att det är lätt att gnugga sig i ögonen efter man använt dem och då sticks det. Att storodlare gärna använder sig av odlingspluggar av rockwool beror på att det är ett helt sterilt media. Risken för sjukdomsangrepp som svamp och mögel minskar markant. Även dessa har ett litet hål förberett.

Gyllengula knep
Gul klisterremsa är en bra fångsfälla. Det guldiga i den gröna krukan är vermikulit.  Foto: Kerstin Engstrand
Gul klisterremsa är en bra fångstfälla. Det guldiga i den gröna krukan är vermikulit. Foto: Kerstin Engstrand

Två gula saker jag inte kan leva utan, gula klisterskivor och vermikulit. Bägge är bra mot sorgmygg. Gula klisterskivor är oerhört effektiva, så effektiva att man själv lätt fastnar med fingrarna på dem. De är gula för att de små flugorna och myggen älskar gult. Jag köper klisterskivor som är avsedda för växthus. Av dem klipper jag små remsor som jag placerar ut bland odlingarna, de är lätta att sätta fast på en liten pinne, för som sagt klistret är starkt!

Det finns även transparenta klisterremsor som man kan sätta på fönstret. De är bra men inte lika effektiva som de gula klisterremsorna.

Vermikulit är ett bra material att ha hemma. Lätt, en påse om tre liter väger ingenting och det skimrar som guld, kattguld som barnen sa när de var små. Länge var det bara superamatörer som hade det på sina växtförsäljningar men numera finns det i alla trädgårdsbutiker. Det är lerskiffer som efter kraftig upphettning får en struktur som både absorberar och avger fukt. Det buffrar vatten och tillför därmed lagom fuktighet till ytskiktet av odlingssubstratet och fröet. För små till medelstora frön är ett skikt på 1-3 mm bra, till stora frön är ett 3 – 5 mm tjockt lager bra. Jag använder det till att toppa pluggar och såjord med där jag sår frön som är ljusgroende. Jag strör även ut ett lager på jorden efter omplantering då sorgmyggor då inte får så lätt fäste. Det håller också alger och mosa  borta. Vermikulit kan också blandas in i jord för växter som vill ha mera fukt. I konsumentförpackning brukar de säljas i påsar om tre eller fem liter med ett pris om tio eller tjugo kronor litern. Räcker länge och håller länge. Har du riktigt stora odlingar så är en tumregel att det går år mellan en och tre liter per kvadratmeter.

Märk sådderna
I princip allt går att använda, glasspinnar blir bra såetiketter. Foto: Kerstin Engstrand
I princip allt går att använda, glasspinnar blir bra såetiketter. Foto: Kerstin Engstrand

Man glömmer, kanske inte att man sått, inte heller vad för typ av växt man sått men sortens namn är omöjligt att komma ihåg. När tomater gror så ser i princip alla sorter likadana ut så märk dem direkt efter sådd! Etiketter av plast, som går att tvätta/sudda bort texten på är utmärkta och håller i många år. Jag föredrar de som har lite sträv yta. Glasspinnar fungerar också men brukar bara hålla en sommar. Detsamma gäller för de träetiketter som säljs. Man kan även klippa till remsor av plastförpackningar. Jag skriver texten med mjuk blyertspenna, den texten håller i alla väder, även i många år. Samt för anteckningar även i ett block, som efter en säsong är ganska tummat och jordigt men guld värt!  Jag för även över motsvarande till en Excelfil. Det är ovärderligt att ha information om hur sådderna har utvecklat sig till kommande år. En annan bra minnespåminnelse är att ta bilder med mobilen, då får du till och med exakt på minuten när du sått något. Ja, är man nörd så är man!

Ett år körde jag med nummersystem, började att märka första sådden som nr 1, sedan 2 etc. och förde över allt i Excel för jag tänkte då att spara tid genom att slippa sudda, man kan ju göra samma nummersystem nästa år igen och samma etiketter igen. De fungerade ja, men var för krångligt. Jag var ju tvungen att gå in och se på listan vad varje nummer stod för.

Vad sätter jag pluggarna i?
En skomatta, en värmematta och ett minidrivhus med några minibrätten. Foto: Kerstin Engstrand
En skomatta, en värmematta och ett minidrivhus med några minibrätten. Foto: Kerstin Engstrand

Miniväxthus, folieformar, kötttråg av plast, körsbärstomataskar och vindruvsförpackningar, allt används. När boken Nybörjarens lata trädgård kom ut så visades mitt återbruk även upp i SVT! Särskilt programmet Fråga Doktorn tyckte detta var så hälsosamt att jag återanvände juiceförpackningar men de noterade inte att jag även återanvänder glasspinnar.

Pluggarna brukar jag sätta i de förpackningar som pluggarna ibland kommer med, men de finns även att köpa separat och det fungerar mycket bra. Då står de upp och få skydd på sidorna. De i sin tur placerar jag antingen i ett plasttråg som det varit kött i, eller i en gammal folieform. Som lock kör jag med plasttråg. Det blir som små miniväxthus och är lätt att lufta genom att bara skjuta det lite åt sidan.

stabilt minivöxthus som jag haft i så många år att jag inte lngre kommer ihåg när det köptes. det har två öppningar i taket som underlättar när man ska reglera luftfuktigheten. Foto: Kerstin Engstrand
Stabilt miniväxthus som jag haft i så många år att jag inte längre kommer ihåg när det köptes. Det har två öppningar i taket som underlättar när man ska reglera luftfuktigheten. Foto: Kerstin Engstrand

Jag har också några gamla minidrivhus som de brukar kallas för. De har ett underrede, ett ”fat” av kraftig plast som håller. Jag har slutat med de tunnare varianterna, de blir snabbt sköra. Till detta en tillhörande kåpa, också den av kraftig plast som har två öppningar i taket så man lätt kan reglera luftfuktigheten. Det blir lätt för mycket kondens annars. Även i minidrivshuset sätter jag pluggarna eller småkrukorna i olika formar så att man lätt kan flytta runt allt eftersom det gror.

Jag vattnar underifrån, då blir jorden porösare. Men det går självklart att vattna ovanifrån också. Oavsett metod så ha koll så att växterna inte står djupt i vatten. Försök häll bort det vatten som står kvar efter en timme.

Mammas gamla sprayflaska fungerar än idag. Hon skulle i år ha fyllt 102 år.  Foto: Kerstin Engstrand
Mammas gamla sprayflaska fungerar än idag. Hon skulle i år ha fyllt 102 år. Foto: Kerstin Engstrand

Till pluggarna har jag också en stril som sätts på en petflaska, passar både till mindre flaskor och stora samt jag har min mors gamla stryksprayflaska, båda fungerar utmärkt. Att duscha plantorna mår de bra av, dels för att få eventuella fröskal att släppa från bladet, dels för att höja luftfuktigheten när inomhusklimatet är torrt och varmt.

 

Värmematta!
Det svarta är en värmematta, här skymtar också folieformar och plasttråg från köttförpackningar. Foto: Kerstin Engstrand
Det svarta är en värmematta, här skymtar också folieformar och plasttråg från köttförpackningar. Foto: Kerstin Engstrand

Förkultivering av mera värmekänsliga växter blev väsentlig enklare när värmemattor blev prisvärda. Så kallade varmgroende frön gror i regel inom några dagar, tomater till exempel och de gror lätt i vanlig rumstemperatur mellan 20 – 22 grader. Men det finns andra, som en del chilipeppar som vill ha högre temperatur, liksom en del exotiska frön och kaktusar och då behövs högre temperatur. Att använda sig av element har många gjort men jag rekommenderar inte att lägga något överhuvudtaget på ett element. Har man golvvärme i exempelvis badrummet, och inga husdjur som gärna vill leka med jord och sådder, kan man ställa sådden där men så fort fröna gror måste de få ljus. Idag kan man få en bra värmematta för cirka 150 kronor. Här är det värt att kolla runt på priset, en och samma kan variera från 149 till 399 kronor! Jag lägger min värmematta på en bit frigolit. Observera att man aldrig ska ställa krukor direkt på värmemattan, krukorna ska stå i ett kärl som ställs på värmemattan. Den får stå på dygnet runt när värmekrävande växter ska gro.

Hamstrar krukor och andra förpackningar
Plantagens blåa krukor som de säljer över 400 olika sorters perenner i ingår egentligen i ett retursystem, för fem krukor får man välja en ny perenn men jag sparar på dessa krukor, de är suveränt bra.  Foto: Plantagen
Plantagens blåa krukor som de säljer över 400 olika sorters perenner i ingår egentligen i ett retursystem, för fem krukor får man välja en ny perenn men jag sparar på dessa krukor, de är suveränt bra. Foto: Plantagen

Jag sparar alla små fyrkantiga planteringskrukor i storlekarna 7, 9 ,11 samt 13 som jag får när jag köper plantor. Använder särskilt de kraftigaste men alla används. Särskilt bra är de blå krukor, 11 cm, som Plantagen säljer perenner i. I över tio år har man kunnat panta dem, om man lämnar tillbaka fem får man en ny växt som säljs i samma typ av kruka men jag behåller de blå krukorna. Att de är bra säger sig självt, de tar tillbaka dem och återanvänder så bättre kruka kan man knappast få. De lär ha 400 olika växtsorter i de blå krukorna så med tiden blir det alltid några. Jag tror att de alla är svenskodlade perenner som säljs i dem.

Fyrkantiga krukor, här i tre olika storlekar är viktiga för att jag ska lyckas med mina tidiga odlingar.  Foto: Kerstin Engstrand
Fyrkantiga krukor, här i tre olika storlekar är viktiga för att jag ska lyckas med mina tidiga odlingar. Foto: Kerstin Engstrand

Fyrkantiga krukor är lättare att ställa tillsammans, de är mera yteffektiva. De sorteras efter storlek, de är lätta att stapla i varandra. Och de fyrkantiga ställer jag närmast dörren i förrådet så jag lätt får tag i dem när våren kommer för mitt förråd är nog som de flestas, överfullt.

Sår jag i jord använder jag småkrukor, låga formar, tomataskar, vindruvsförpackningar eller juice-och mjölkförpackningar. Jag använder mig också av små 49-pluggbrätten, särskilt när jag sår kaktusar.

49-håls minipluggbrätte, ett rött syns på annan bild. Numera verkar de bara finnas i sobert grått. Platshuva av kraftig plast ingår.  Foto: Kerstin Engstrand
49-håls minipluggbrätte, ett rött syns på annan bild. Numera verkar de bara finnas i sobert grått. Huva av kraftig plast ingår. Foto: Kerstin Engstrand

 

Dessa pluggbrätten är kraftiga och håller länge, har ännu inte lyckats slita ut något av dem. Samt har några stora pluggbrätten med 77 hål för sådder av blommor köpta på 1980-talet av Lindbloms och de håller än!  Men 77-pluggsbrättena använder jag mest för utomhussådd.

Och lite doft av jord

Jord kan variera mycket i kvalitet och det är kanske det svåraste att välja rätt. Men under alla mina år har jag bara fått dålig jord en gång! För vårens sådder och omplanteringar blir det oftast köpejord från den lokala matbutiken. Såjord för sådder och krukväxtjord för omplanteringar. Det har alltid fungerat bra. Jag använder främst såjord när jag odlar i pluggbrätten eller ”bredsår” i ett kärl för att få många exemplar av en och samma växt. Annars använder jag mig av odlingspluggar för alla växter som jag behöver enstaka exemplar av.

Ett annat suveränt alternativ är de nya kompakta jordarna som säljs i små block, i sammanpressade briketter. Jag brukar kalla dem för brikettjord. Vatten får man tillsätta själv, du häller i vatten och får jord! Dessa substrat är mycket bra och är tillverkade av kokosfiber/kokosnötsskal. Fungerar även att så kaktusar i. Jag tror det var Ikea som började och idag finns de även hos Clas Ohlson och jag tror även hos en stor växtkedja där jag i alla fall tidigare har köpt. Det är jord som är smidig att ha hemma och fungerar suveränt bra.

"Brikettjord" eller "komprimerad tjord", här Ikeas variant. Foto: Ikea
“Brikettjord” eller “komprimerad tjord”, här Ikeas variant. Foto: Ikea

Kokos håller vatten upp till åtta gånger sin egen vikt och en klar finess att jorden inte blir plaskvåt. Jag har även återanvänt denna typ av jord och det fungerar bra, den behåller strukturen då kokos inte bryts ner lika snabbt som torv. Ikeas lösning om tre jordbriketterna som vardera sväller till 5 liter jord när de blandas med ungefär 2 liter vatten tycker jag fungerar bäst men de går tyvärr inte att köpa online. Och många av oss har en bit att åka till deras närmaste varuhus. När jag ungefär var tredje år kommer dit så bunkrar jag upp. Clas Ohlsons har också “brikettjord” och den sväller till ca 10 liter jord.

Ljus från sådd till första omplantering
Småplantor i kokospluggar i fas 1, innan första omplantering. Foto: Kerstin Engstrand
Småplantor i kokospluggar i fas 1, innan första omplantering. Foto: Kerstin Engstrand

Under denna fas står mina odlingar i ett ställ som jag köpt från IKEA, ett trevåningsställ som egentligen är för hydroponisk odling (se test här) men just denna suveräna storlek finns tyvärr inte längre. Nu har de en mindre och lägre variant. Men båda har plats för att sätta fast en belysning. Etagen är särskilt anpassade för växter, med extra insats och belysningen som man köper till har IP-klass 44 och ett PPFD-värde på 100. Det PPFD-värdet är visserligen inte det optimala men passar suveränt just för denna ställning. Jag får jättefina plantor. Har självklart timer kopplat till belysningen. Energiförbrukning är 4,8 kWh per månad vid användning 16 timmar per dag och jag har tre, ett för varje etage. I perioden november till mars står här också många medelhavsväxter som får extra vinterljus. Samt belysningen gör också att hemmet känns ljusare under vinterhalvåret.

Jag sätter, i början när plantorna är små, odlingen på en skobricka som står på upp och nervända krukor, på så sätt kommer plantorna närmare ljuset. När de växer till sig och planteras om tar jag bort upphöjningen.

Många använder sig av en stadigare hylla, typ lagerhylla av metall och monterar på en belysning.

Omplantering
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

När en planta har fått två till fyra karaktärsblad, dvs de blad som växer fram efter de första två, de så kallade hjärtbladen, är det dags för omplantering vilket brukar inträffa cirka en månad efter sådd.

Lejonparten av alla växter vill stå svalare och ljusare efter första omplanteringen. Ljuset går lätt att fixa med extraljus men jag kan inte få svalare än 22 grader i något rum och nu vill växterna ha 18 grader!  Så jag kompenserar värmen med att plantera om mina plantor en gång extra innan det är utplanteringsdags. En omplantering gör att växten stannar upp lite i tillväxt innan den sätter fart igen.

7,9,11 och kanske 13, nu har man användning av krukor i olika storlekar. Första omplantering sker till 7 cm kruka, 8 cm går också bra. Det vinner du på, man förlorar på att välja större krukor vid första omplanteringen. Rötterna arbetar så att de hela tiden söker sig ytterkanterna, man brukar säga att rötter jagar syre och fukt. Är krukan för stor tar det för lång tid, dessutom är risken stor att jorden lätt blir för våt, helt enkelt plaskvåt och det skadar rotbildningen. Visst det tar lite tid att successivt plantera i storlek efter storlek men i längden så får du finare och mera välmående växter.

Nu är det plantjord som gäller, kan även kallas för krukväxtjord, eller kokosjord från stora briketter. Har jag inte ”brikettjord” hemma köper jag i min närmsta butik som är en matbutik som säljer flera olika märkens jord. En 7 cm kruka rymmer cirka 2,5 dl jord.

Omplanterade växter får dra vatten i ett par timmar.  Foto: Kerstin Engstrand
Omplanterade växter får dra vatten i ett par timmar. Foto: Kerstin Engstrand

Jag ställer krukor på skobrickor, Ikeas skomatta Bagmuck eller liknande. För mig passar Bagmuck bäst då jag även kan skjuta in en sådan i trevåningsstället och därmed öka ytan. Den är dessutom rak i kanterna, har ytterformatet 71 x 35 cm (innerformat 68 x 30 cm), kostar bara 25 kr och  går knappast att slita ut samt går att köpa on-line.

Jag föredrar att välja krukor med storleken 7, 9 och 11 cm då det helt enkelt blir mera yteffektivt. En sådan skomatta rymmer utan problem 36 stycken 7 cm krukor. Den får också plats på fönsterbrädan och det är ett lätt sätt att utöka en vanlig fönsterbrädas bredd.

Nu behöver växterna också mera ljus, jag låter belysningen vara på i 14 timmar.

Andra, tredje och kanske fjärde omplanteringen
Om plantorna står för nära ljuskällan kan bladen lätt brännas. Här är det basilika som fått sig en liten törn. Foto: Kerstin Engstrand
Om plantorna står för nära ljuskällan kan bladen lätt brännas. Här är det basilika som fått sig en liten törn. Foto: Kerstin Engstrand

När rötterna tränger ut ur krukornas bottenhål är det dags att göra nästa omplantering, till 9 (10) cm, här fungerar också 2-liters juicekartonger bra, de har exakt en sida på 9 cm. Klipp bara bort ett hörn så att överskottsvatten kan rinna ut. Därefter till 11 (12) cm krukor och troligen därefter brukar det bli dags att plantera ut växterna.  Men är våren kall och försommaren dröjer så kan det bli ytterligare en omplantering till 13 cm krukor.

  • En 9 cm kruka rymmer cirka 5 dl jord.
  • En 11 cm kruka rymmer cirka 10 dl jord.
  • En 13 cm kruka rymmer cirka 14 dl jord.

På varje skomatta ryms nu:

  • 21 stycken krukor med storlek 9 cm

eller

  • 12 stycken krukor av storleken 11 cm

eller

  • 10 stycken 13 cm krukor.

Vid andra omplanteringen så placeras de successivt, allt efter växtsort, vidare ut till fönstret som ger rejält med ljus plus att jag har extra belysning, en ljusramp i vardera. Enkla sådana, den är en ljusrörsarmatur som hängt med i många år, den andra är en ledrampsarmatur. Båda hänger på fönstret med en fiffig anordning med sugkoppar. Jag skulle få ännu finare plantor om jag satsade på en större, bredare och mera ljusintensiv ljusramp samt kunde få ner rumstemperaturen. Särskilt svalare temperatur vore bra.

Mer än 16 timmar ska inte ljuset vara på. I nödfall kan man köra 18 timmar särskilt i slutfasen, växter som ska blomma och sätta frukt behöver mera näring och mera ljus när de ska in i blomfasen.

Sår du två frön i en lugg, och båda gror, så kan man försiktigt sära på plantorna i pluggen. och plantera om dem i var sin kruka. Foto: Kerstin Engstrand
Sår du två frön i en plugg, och båda gror, så kan man försiktigt sära på plantorna i pluggen för att därefter plantera om dem i var sin kruka. Foto: Kerstin Engstrand

Behövs extra näring? Gör du regelbundna omplanteringar från 7 till 9 till 11 centimeterskrukor klarar sig i regel plantorna med den näring som finns i jorden men det är också beroende vad för växter du odlar, vissa är hungrigare än andra. Gör du ingen mer omplantering efter 11 cm krukan så är det dags att börja näringsvattna lätt efter ett par tre veckor, särskilt om du odlar chili, paprika och tomater.  Det har visat sig att växterna mår bättre av lite och ofta, en riktlinje är en milliliter flytande krukväxtnäring per liter vatten och vattning.

I slutet av maj, i början av juni, allt beroende hur vädret utvecklar sig är det dags för slutlig utplantering i krukor och pallkragar. Dessförinnan har jag låtit dem vänja sig vid utelivet.  Skomattorna fungerar nu som brickor när jag varje dag lyfter ut och in växterna. Under denna tid, avhärdningen som man brukar säga, borde vara tillvänjningstid, står de aldrig i direkt solljus, utan i garanterad skugga. Ställs de i solljus bränns bladen och det syns som vita fläckar. Sista veckan får de stå ute dygnet runt, med extra skydd, under tak och med lite skyddande fiberduk. Mer om hur jag väljer växtplats och krukor för sommarens växtliv kommer senare i en annan artikel.

När skomattorna inte längre behövs är de lätta att skölja av. De går att sätta i varandra och tar ingen plats. Jag förvarar dem tillsammans med ”bakbordet” när de inte är i bruk, i en liten smatt mellan tvättmaskinen och tvätthon i tvättstugan.

Ha en skön odlingsvår!

Av Kerstin Engstrand

Vitlöken är på gång! Foto: Kerstin Engstrand

Det spirar i mångas trädgårdar, mer än vanligt för att vara början av året. Har vi vinter eller ej? När det gäller Skåne så händer det att den metrologiska hösten går över direkt till metrologisk vår. ”Normalt” kommer vintern till Skåne i början av januari, runt den 7:e men så inte januari 2020. Även i Stockholmstrakten har december 2019 och januari 2020 bjudit på betydligt varmare temperaturer än vad vi tycker det ska vara. Umeå har ovanligt lite snö medan andra platser har desto mer.

Inte undra på att vitlöken vi satte i höstas tycker det ska vara vår!

Men vad händer om det nu skulle komma vinterkyla i februari eller mars?

Att vitlöken skjuter skott redan i januari är inte farligt. Det är ”normalt” efter en december och januari som på många håll varit mera brittisk än svensk. Det som är farligt är om vitlöken har för fuktigt, en väldränerad växtplats är livsviktig. För vått och klyftorna ruttnar lätt, särskilt om de inte hunnit bilda rötter. Därför odlas vitlök gärna i upphöjda bäddar, pallkrageodling exempelvis samt i jord som inte är tung av lera.

En annan risk är om vintern bjuder på ömsom plusgrader ömsom minusgrader och att temperaturen varierar så under en längre period. De snabba kasten brukar resultera i att vitlöksklyftorna du satte i höstas då lätt ruttnar. Kryddsalvia brukar också då ta stryk. En annan växt som ogillar ömsom väta ömsom kyla är fransk dragon. Det är därför fransk dragon trivs bättre en normal vinter hos oss, och även i Östersund, än i klassiskt brittiskt vinterklimat.

Kryddsalvia trivs vintern 2020. Foto: Kerstin Engstrand
Kryddsalvia trivs vintern 2020. Den ser nästan lika fräsch ut som i somras! Foto: Kerstin Engstrand

Vet du om att det blivit för vått kan man försöka plantera om vitlöken. Krafsa lite där du satt dem och se hur de mår. Är klyftorna fortfarande fasta och bildat rötter, då är det ingen större fara. Men känns jorden för våt kan du plantera om dem till torrare förhållanden. Sätt i en upphöjd rad, lättast är att investera i några säckar plantjord eller dressjord så går jobbet snabbt.

Om det plötsligt skulle bli rejält kallt utan skyddande snötäcke kan man täcka vitlöken när jorden har frusit till, inte tidigare, med halm eller torra löv. Vitlök klarar bra med kyla, minus femton grader är normalt inget problem. Men är jorden innan kylan kommer plaskvåt, ja då blir lökarna infrusna i is och se det gillar de inte. Åter ett skäl till att vitlök ska sättas på en väldränerad växtplats, gärna upphöjd som i en pallkrage och på en växtplats som under sommaren bjuder på bästa solläge. Halm kan man köpa i butiker som säljer djurfoder, finns även i mindre förpackning som smådjursfoder. Kallas ibland även för ängshö.

Några myter om vitlök
Utlandsodlad vitlök, utan "tillgång" till minusgrader. Foto: Kerstin Engstrand
Utlandsodlad vitlök, utan “tillgång” till minusgrader. Foto: Kerstin Engstrand

Myt: Vitlöken behöver minusgrader för att bilda klyftor.

Vet inte varifrån det kommer, kan vara för att vi i Sverige är vana vid att vitlöken trivs under en mera normal svensk vinter och klarar – 15°C utan problem eller så är det felanvändning av begreppet kyla, kyligare väder eller svalare temperatur. I alla de länder världen över som är stora på vitlöksodling, som Frankrike, Kina, USA, Indien, Ryssland med flera så odlas vitlök i de områden som har temperaturer runt 6 – 10°C under vintern. Och de får finfina vitlökar, se bara de franska och spanska du köper i matbutiken. Inga minusgrader behövs alls alltså.

Vitlök som sätts tidig vår kan skördas som "sololökar", som den längst till höger på bilden.  Foto: Kerstin Engstrand
Vitlök som sätts tidig vår kan skördas som “sololökar”, som den längst till höger på bilden. Foto: Kerstin Engstrand

Däremot behöver vitlök en period av svalare temperatur för att bilda rötter. Man brukar ange att klyftorna rotar sig när jordtemperaturen är mellan 0 till 10°C och experter anger att här i Sverige är den optimala jordtemperaturen mellan 7 – 8°C grader. Har vitlöken inte rotat sig innan vår nordiska kyla kommer har den svårt att klara en rejäl vinter, den ruttnar då lätt. Men man kan även sätta vitlök på våren, och i år 2020, går det på många håll bra nu i januari, februari, och få en bra skörd.

Myt:Vitlök som skjuter blad i januari klarar sig inte?

Andra halvdelen av januari 2020 i Stockholm och vitlökens blad har kommit upp hela 10 cm. Foto: Kerstin Engstrand
Andra halvdelen av januari 2020 i Stockholm och vitlökens blad har kommit upp hela 10 cm. Foto: Kerstin Engstrand

När det blir vår, och eventuell tjäle har släppt, så börjar vitlöken direkt att växa. Det finns i dess gener. Vanligen skjuter den skott i mars, som tidigast. Då, när bladen kommit upp en bit, runt 10 cm ska man gödsla, vanligen då i april. Men nu i år, slutet av januari 2020, tror vitlöken att det redan är mars, april. Jag gödslar inte vitlöken nu trots att de tidiga sorterna har skjutit rejält upp. Jag avvaktar för att se hur februari artar sig. Och har halm och granris från julgranen berett för att eventuellt skydda den med om det skulle bli sträng kyla utan snö. Fiberduk i dubbla lager kan också användas. Men jag täcker inte jorden förrän jorden fått en frusen skorpa. Fiberduk kan hjälpa till att hålla vätan på avstånd.

Julgranen återanvänds, suverän att ha som extra skydd.  Foto: Kerstin Engstrand
Julgranen återanvänds, suverän att ha som extra skydd. Foto: Kerstin Engstrand

Blir våren fortsatt tidig kan man börja gödsla, jag siktar då i zon 3, Stockholmsområdet på kanske i mitten, slutet av mars eller vänta till april beroendes på var du bor. Har du snö kan man sprida gödsel på snön, som benmjöl, så går det ner till lökarna vid snösmältningen. Man brukar ha en tumregel att blasten ska ha tittat upp runt en decimeter innan man börjar gödsla och enligt den tumregeln skulle man då alltså börja nu men som sagt, jag avvaktar. Två eller tre gånger ska man gödsla fram till mitten av maj i södra Sverige, i norra fram till midsommar och hellre för lite åt gången än för mycket. För mycket ökar risken för röta och därför gödslar jag inte nu i slutet av januari, och i februari trots blasten är tio centimeter. Många rekommenderar hönsgödsel eller benmjöl, jag har testat båda men även så kallad potatisgödsel eller ”mognadsgödsel” med hög kaliumhalt är bra att gödsla med, särskilt som sista gödselgiva. Gödsel lägger man mellan raderna, det är inte bra att få gödsel i bladvecken. Vid en blasthöjd av tio centimeter man också luckra jorden lätt och ta bort elaka ogräs som konkurrerar med vitlöken.

Benmjöl. Foto: Kerstin Engstrand
Benmjöl. Foto: Kerstin Engstrand

Som sagt, fortsätter vintern – våren som den gjort 2019/2020 så bör du ha lite extra koll på dina odlingar.

I slutet av april, i början av maj är det dags att göra en superkontroll där du helt enkelt tar bort alla som växt dåligt eller visar på gulfärgade blad. Du kan använda de lökarna i matlagningen.

Skillnad mellan sorter
Primor är en tidig sort och det är normalt att den under en vinter som den 19/20 tycker att det är vår i januari.   Foto: Kerstin Engstrand
Primor är en tidig sort och det är normalt att den under en vinter som den 19/20 tycker att det är vår i januari. Foto: Kerstin Engstrand

Rapporter från danska odlarvänner säger att de fått vår nu 2020 i slutet av januari, förra året var det i mars. I min trädgård toppar just nu, i mitten av januari 2020 och i zon 3, sorten Sprint och Primor bladligan trots att jag satt dem sist. De är tidiga sorter som kan, om man sätter dem för tidigt på hösten, skjuta blad redan i november och jag förstår att de tror att det är vår nu i januari, jordtemperaturen har gett dem signal om det, medan ryska Vaclav inte ens syns till alls, inga blad som tur är. Vaclav är en långsamväxande sort och ger därmed bättre härdighet under vintern.

Franska sorter är oftast kyllagrade (i cirka +2°C) efter skörd vilket medför att de också här i Sverige kan börja växa på hösten om de sätts för tidigt. I regel sätts vitlök i Frankrike i januari, liksom på brittiska Isle of White och i Italien medan de i vårt klimat ska sättas när jordtemperaturen är nere vid 3 -5°C just för att undvika att de börjar skjuta blad för tidigt.

För det är när jorden får en temperatur av runt 3°C som vitlöken vaknar till liv igen! När jag mätte temperaturen i några av mina odlingsbäddar den 30 januari 2020 var den mellan 3,5 – 4°C. Tidigare har den i enstaka perioder i december och i januari varit högre, med dagstemperaturer på 7- 10°C så det är helt normalt att de tidiga sorterna reagerar med att skjuta blad, även om nätterna har bjudit på några minusgrader. Men som sagt, var observant på väderleksrapporteringen och ha eventuell täckning i beredskap.

Minusgrader och klyftbildning, några andra fakta
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vitlök odlas världen runt.  I Melbourne, Australien har i juli (deras vinter) en medeltemperatur på 9,4 grader med lägsta på 5.6 grader och i juni och augusti lite över 10 grader med lägsta runt 6,4. Alltså inga minusgrader.

Kina, som är världsledande står för cirka 80% av världsproduktionen. Inte långt från Peking, i Shandong sydöst om Peking, finns stora odlingsområden men man ska komma ihåg att Kina är till ytan lika stort som hela Europa och har mängder av olika klimatzoner.

Källa: CLIMATE.DATA.ORG
Källa: CLIMATE.DATA.ORG

Indien ska vara land nummer två. I USA är orten Gilroy i Kalifornien ett stort Mecka för vitlöksodling och de hävdar även at det är världens vitlökshuvudstad. Nåväl, det finns många orter som aspirerar på den titeln.

Där vitlök odlas kommersiellt i Frankrike sätts den oftast i november och vitlöken börjar där skjuta blad i februari för att börja klyftbildningen i maj. Utan minusgrader under vintern. Skörden blir i juni och den torkas under flera veckor, därför firar man skörden med vitlöksfestivaler i mitten, slutet av juli, på några håll även i början av augusti.

Morado och Cledor sorter som är särskilt lämpad för sättning på våren om vintern är som vintern 2019/20. Så det kan löna sig att spara några från höstens utsäde till våren. Använd aldrig vitlök som söljs i matbutiken, ingen vill ha jorden smittad av sjukdomar. Köp alltid certifierat utsäde!

Morado, använd aldrig vitlökar från matbutiken i trädgårdslandet.  Foto: Kerstin Engstrand
Morado, använd aldrig vitlökar från matbutiken i trädgårdslandet. Foto: Kerstin Engstrand

 

Här lite mer väderfakta för orter jorden runt där vitlök odlas utan problem:

vitlokw1

 

Källa: CLIMATE.DATA.ORG

Läs också:

Så lyckas du med vitlök

Vitlöken gror i kylskåpet, vad kan jag använda den till?

Text och foto: Kerstin Engstrand

Tobaksplanta. Foto: Kerstin Engstrand

Småflugor som bananflugor och sorgmygg brukar vara ett litet gissel när man ivrigt odlar sina små plantor tidigt på våren. Att köttätande växter är bra flugfångare är ganska allmänt känt men det finns andra växter som är minst sagt lika effektiva, om inte ännu effektivare. Som flugor på en köttbit fastnar de små sorgmyggen och fruktflugorna på tre ganska vanliga ettåriga växter som du dessutom kan fortsätta att odla utomhus. De är helt enkelt fångstväxter som inte skadas av ohyran. Troligen har du någon gång redan odlat dem eller kanske till och med odlar dem just nu.

Bönor snabbaste alternativet
Brytböna 'Mascotte' är en lågväxande böna här odlad som flugfångare. Foto: Kerstin Engstrand
Brytböna ‘Mascotte’ är en lågväxande böna här odlad som flugfångare. Foto: Kerstin Engstrand

Bönor drar till sig småflugorna, jag odlar alltid några av en låg sort som blir cirka 40 cm hög i tre krukor, en på vardera sidan av fönstret och en i mitten och de fångar snabbt in de allra första små flyn som dyker upp. Det är stjälkarna de fastnar på. Två till tre bönor i en vanlig 9 cm kruka fungerar suveränt bra.

Litchitomat effektiv
Foto: Kerstin Engstrand
Sorgmyggen sitter effektivt fast men skadar inte växten. Foto: Kerstin Engstrand

Även vissa tomatsorter har samma effekt, i alla fall de som har hårigare stjälkar än andra. Effektivast i familjen Solanum är som jag upplevt litchitomat (blek taggborre). Även här är det stjälkarna som de fastnar på. Plantorna överlever denna funktion bra, jag planterar sedan ut dem och de växer på bra och ger skörd långt in på hösten.

Läs mer om hur du lyckas med litchitomat, klicka här (artikeln öppnas i nytt fönster/ny flik).

Tobaksväxter är högeffektiva
Foto: Kerstin Engstrand
Stort som smått fastnar på tobaksplantans blad. Foto: Kerstin Engstrand

Tobaksväxter, varav främst de vitblommande och väldoftande med stora blad är en bra investering i ditt växthus. Även bladlöss fastnar både på stammen, stjälkarna och bladen. Dessutom sprider blommorna en ljuvlig söt doft när de blommar på kvällen. Länge har bland annat chiliodlare använt sig av tobaksplantor i sina växthusodlingar. Det påstås att ohyran blir beroende av nikotinet men det anger inte forskarna något om. För det finns mängder med växter där ohyran fastnar på liknande sätt.

Dubbel nytta
Här är det ståplats som räknas. litchitomatens stjälk är fylld av främst sorgmygg.  Foto: Kerstin Engstrand
Här är det ståplats som räknas. litchitomatens stjälk är fylld av främst sorgmygg. Foto: Kerstin Engstrand

Forskare vid North Carolina State University¹ har dessutom upptäckt att denna fälla som de lätt klibbiga och ludna bladen utgör även drar till sig andra insekter som är efter de insekter som fastnat på bladen. Just dessa ska vara positiva för växterna och i kommersiell odling så ökar skörden om de hittar dit. De insekter som fastnar på de ludna bladen är sådana som inte är skapade för att kunna hantera klibbiga och håriga ytor. Den ”goda” insekten de har forskat på är en styltskinnbagge, Jalysus wickhami. Denna bagge har som namnet anger långa ben och just dessa gör att den kan elegant ta sig fram på de klibbiga bladen! Och trots att den dricker bladsaft på tobaksväxten så skadas den inte. Även en styltskinnbagge blir törstig när den jobbar. De hittade även ett klart samband mellan att de goda insekterna ökade i antal om man tillförde fruktflugor på bladen. Vilket i sin tur ökade skörden av tobak!  Samtidigt som inte övriga angrepp ökade. Varför de inte skedde har de inte kunnat belägga, även om deras hypotes är att baggens ökade framfart håller övriga angrepp på avstånd.

Över 25 ekonomisk viktiga grödor har klibbiga blad/stjälkar och troligen kan de alla vara lika effektiva. jag ser fram emot mer forskning i detta intressanta ämne!

Läs också om köttätande växter och andra tips om hur du bli av med bananflugor och sorgmygg, klicka här.

Text och foto: Kerstin Engstrand


¹Peter N. Nelson, Hannah J. Burrack, Clyde E. Sorenson. Arthropod entrapment increases specialist predators on a sticky crop and reduces damage. Biological Control, 2019; 137: 104021 DOI: 10.1016/j.biocontrol.2019.104021

Giallo Da Serbo Del Vesuvio, Yellow di Serbia eller Vesuvio giallo , tre namn på samma sort. Foto: Kerstin Engstrand

Januari och jag väljer och vrakar bland mina tomater. Aha, hon ska så tänker du säkerligen. Nej, jag väljer bland färska tomater som jag odlade i somras. I flera lådor, typ öppna kartonger ligger de och mår bra. Kartonger ligger mörkt och i det svalaste utrymmet jag har, runt 18 grader.

Det är sorter som brukar kallas för vintertomater. De är extra hållbara, de mognar sent på sommaren eller tidig höst och kan plockas in gröna. De jag har just nu plockade jag in i mitten av oktober.  Och de är alla odlade på friland, i pallkragar i växtzon 3, i norra Stockholmsområdet.

Det är bara så underbart. Det är lyx! Jag mår bra när jag väljer några att steka ihop med hemmaodlade bönor och vitlök i olivolja. Bönorna tar jag fram från frysen, vitlöken förvaras i rumstemperatur på samma ställe som tomaterna. Tillsammans med några ägg eller lite fetaost blir detta en härlig lunch som man står sig länge på. Eller prov att steka några vintertomater med fisk eller finhacka med vitlök och lägg på rostat bröd, bruschetta.

Vintertomater är tomater som man använder i såser eller som jag gör, stekta. De är inte direkt tomater man äter direkt. Skalet är lite tjockare och smaken lite syrligare än vanliga tomater.

Här är sorter som jag brukar samodla i en pallkrage om 80 x 120 cm, en pallkrage som är en våning hög. Fyra plantor fungerar mycket bra i en pall. Jag planterar dem i kragens hörn. Vintertomater klarar torka bättre än vanliga tomater. Självklart går det bra att odla i högre pallkragar eller stora minst 20-liters krukor också. Det gör jag också.

Fyra vintertomatplantor i en pallkrage. När det blir riktigt varmt ute, som sommaren 2019 sätter jag på detta vita fiberduksskydd mot solen. Allt för att slippa vattna så mycket.  Foto: Kerstin Engstrand
Fyra vintertomatplantor i en pallkrage. När det blir riktigt varmt ute, som sommaren 2019 sätter jag på detta vita fiberduksskydd mot solen. Allt för att slippa vattna så mycket. Foto: Kerstin Engstrand

Jag tjuvar aldrig mina tomater, det fungerar suveränt utan att tjuva. Det blir visserligen lite trångt men fungerar bra ändå.

Dessa sorter brukar jag förkultivera, det vill säga jag sår inomhus för senare utplantering. Jag så r dem i början av mars för utplantering i slutet av maj, början av juni, allt beroende på hur våren och försommaren blir.

Ponderosa är de gula, de rödare är Mallorquin.  Foto: Kerstin Engstrand
Ponderosa är de gula, de rödare är Mallorqui. Tomaterna togs in mer eller mindre gröna i oktober och bilden är tagen i mitten av januari. Foto: Kerstin Engstrand

Ponderosa är runda som varierar i färg från gult till gulorange. Sorten saknar den karakteristiska spetsen som brukar känneteckna en vintertomat. Varifrån sorten härstammar varierar, några anger Serbien vilket är osant, Syditalien är det som gäller, den är mycket vanlig i odling i Syditalien. Den anses vara den allra mest hållbara man kan finna. Det finns en berättelse att det ska ha varit munkar som främst ska ha odlat Ponderosa. På italienska heter tomat pomodoro, av pomo= äpple och oro=guld och som små guldäpplen ser de ut där de ligger i sin kartong. I stekpannan när jag steker dem tillsammans med ägg är det oftast svårt att se skillnad på vad som är äggula och tomat!

Ponderosa blir 150 till 175 cm hög och blir lite yvig, går utmärkt att odla i en pallkrage som är en pallkrage hög eller i en 20-liters kruka. En stödpinne behövs.

Ponderosa kan under vintern även förvaras hängandes i klasar men jag tycker det blir bättre att lägga dem i kartonger. Jag har helt enkelt inte ett utrymme som är svalt nog under hela vintern. Hänger klasarna för varmt ruttnar tomaterna lätt då de i en klase ligger tätare tillsammans än i en kartong. Ligger tomaterna utspridda utan större kontakt med varandra håller de bättre.

Och så är det så skönt att inte ha hela frysen full av tomater!

Plantavstånd 50 cm.

Giallo Da Serbo Del Vesuvio, Yellow di Serbia eller Vesuvio giallo , tre namn på samma sort. Foto: Kerstin Engstrand
Giallo Da Serbo Del Vesuvio, Yellow di Serbia eller Vesuvio giallo, tre namn på samma sort. Foto: Kerstin Engstrand

Vesuvio giallo är den vintertomat som dessutom är en av de första att mogna på friland! Detta oavsett hur varm sommaren är. Den går bra i en pallkrage som bara är en etage hög och lika bra i en som har två etage i höjd. Detta är en av fördelarna med vintertomaterna, de är mycket torktåliga.Vesuvio giallo är en klar vinnare, och god!

Den enda tomat jag förlorat när jag odlat i en pallkrage var en icke vintertomat.

Vesuvio giallo är god färskt och vinterlagrad. Den håller dock inte att lagras lika länge som ponderosa men i mitten av januari är de fortfarande fina. Att den har fått sitt namn efter vulkanen Vesuvio beror helt enkelt att den odlas på dess sluttningar.

Varje tomat har en pizzo, en spets, och väger runt 25 gram. Sorten är mycket rikgivande och räknas som en högväxande sort. Ska egentligen ”tjuvas”, det vill säga sidoskotten ska tas bort men det gör jag aldrig.

Det finns en annan gul vintertomat, Yellow di Serbia som troligen är samma som Vesuvio giallo. Har odlat båda och kan inte hitta någon skillnad. Liksom ponderosa anses även Vesuvio giallo ursprungligen komma från just Serbien. Jag har träffat italienska odlare som kallar dessa gula tomater för Giallo Da Serbo Del Vesuvio, ett namn som kombinerar de två vilket säger mig att det är samma sort. Plantavstånd 70 cm.

Nu är det inte bara Italien som har vintertomater, de finns även i Portugal och Spanien. Två spanska är i mitten av januari fortfarande fina. Den ena är lite sträv i ytan, den andra helt vanlig slät och blank.

Mala cara är en vintertomat som ska se ut så här!  lite skrovlig yta och persikofärgad som mogen. Foto: Kerstin Engstrand
Mala cara är en vintertomat som ska se ut så här! lite skrovlig yta och persikofärgad som mogen. Foto: Kerstin Engstrand

Mala cara är den som är lite sträv. Först när man ser den på håll liknar den en persika, en liten sådan. Mala cara kan närmast översättas till blekt ansikte, dåligt ansikte och det stämmer bra. När jag första gången såg den mogen trodde jag att den hade fått någon sorts angrepp men som tur var ska den se ut så här. Denna sort tillhör de potatisbladiga, bladen liknar alltså potatisblad och inte tomatblad. Den har aldrig mognat utomhus, jag odlar den i en envånings pallkrage, men eftermognar finfint inomhus. Jag tar in den innan första frosten, vanligen i oktober och då är de gröna. Ett problem dock, den ger stora skördar!  Plantavstånd 70 cm.

Det händer att Mallorqui får en liten pizzo, en spets men inte alltid.  Foto: Kerstin Engstrand
Det händer att Mallorqui får en liten pizzo, en spets men inte alltid. Foto: Kerstin Engstrand

Mallorqui liknar mera en traditionell vintertomat, den får oftast en liten spets, men inte alltid. Färgen är röd med lite gult på toppen vid bladfästet, ja den har de spanska färgerna! Är inte lika vigorös som Mala cara och Vesuvio giallo. Mallorqui ger runda och vad som handeln kallar för normalstora tomater på 100 gram, ibland hela 120 gram. Smakar bra och har som alla vintertomater en lätt syrlig smak. Ska egentligen tjuvas. Plantavstånd 50 cm. Behöver växtstöd.

Vad är detta? Jo, till vänster en spetspaprika och till höger en hållbar tomat. Banantchik. Foto: Kerstin Engstrand
Vad är detta? Jo, till vänster en spetspaprika och till höger en hållbar tomat. Banantchik. Foto: Kerstin Engstrand

Banantchik odlade jag för första gången sommaren 2019. Den rubriceras inte som en vintertomat utan anges i regel som en tomat med lång hållbarhet och det kan instämma med. Den är en avlång smal gul tomat som är förvillande lik en snackpaprika! Dess ursprung lär vara Ryssland men finns i europeiska fröfirmors sortiment. Varje tomat väger mellan 75 gram till hela 120 gram, de större blir 15 cm långa.  Är fortfarande finfin i mitten av januari. Växer i klasar om fem till tio tomater per klase,  jag odlade den i en 20-liters kruka.  Blir en hög planta på cirka 180 cm. Ska ha en utvecklingstid på 75 – 80 dagar.

Sugen på att läsa mer om vintertomater, piennolo?

Kerstins vintertomat

Så här gör du en piennolo

Piennolo, söderns hälsosamma guld

Recept på den godaste tomatpajen gjord just på piennolotomater: Starka sommarsmaker Tarte Tartin Tomate

Klickar du på en länk öppnas artikeln i nytt fönster.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Liten snackpaprika 'Hamik' odlad i en airpot. Foto: Kerstin Engstrand

Snackpaprika, så kallas de också, de små minipaprikorna som finns flera sorter av. Läckert guldorange, gröna, gröna eller rentav lila. Januari och februari är utmärkta månader att så dessa godbitar.

Sorten Hamik, Capsicum annuum (Paprika-Gruppen) ‘Hamik ‘är min favorit. Det är en söt och smakrik liten paprika som jag mer än gärna ungnsbakar i halvor fyllda med fetaost. När jag som ung tjugoplusåring lärde mig laga mat i Italien så var ett budskap att paprika alltid ska avnjutas tillagad, rå paprika anser italienarna är för hårdsmält. Det rådet bryter jag emot, Hamik är som gjord att äta direkt från plantan!

Hamik har även en annan fördel, den har knappt några frön varför den är lätt att gröpa ur. Det finns även snarlika sort, lika orange och lika liten, som säljs som snackpaprika ‘Snacking Orange’ som är lika god.

Dessa små paprikor blir ganska låga plantor och går utmärkt att odla kruka. Både sju- och tioliterns fungerar mycket bra. Jag odlar i urnjord och ger näring i form av tomatpinnar som man sticker ner i jorden. De avger näring till växten vid varje vattning och de räcker i 60 dagar. Enkelt, effektivt och bekvämt. Har använt dessa tomatgödselpinnar sedan de kom, kan det vara på 1990-talet någon gång?

Blommor , omogen frukt och strålande mogna orange frukter på en och samma gång.  Foto: Kerstin Engstrand
Blommor , omogen frukt och strålande mogna orange frukter på en och samma gång. Foto: Kerstin Engstrand

Det är extra roligt att odla Hamik då man har så mycket att iaktta. Som hur en frukt går från grönt till orange.  Att det finns både omogna och mogna frukter samtidigt på plantan och blommor! Och inte att förglömma, det känns så lyxigt att odla egen paprika i kruka ute på balkongen eller i trädgården.

Inte nog med det, Hamik fungerar även bra uppe i norra Sverige. Känner till flera som får bra skördar i växtzon 7. Den fungerar även att odla i pallkrage i soligt läge.

Snackpaprika kan förkultiveras inomhus redan i januari och i februari för tidig skörd. Jag sätter ut mina plantor i slutet av maj, början av juni allt beroende på hur vädret är. Då börjar jag kunna skörda i augusti och sedan fortsätter skörden hela hösten, till och med efter det att jag tagit in plantorna i oktober kan jag fortsätta skörda. De sista skördade jag på julafton! Plantorna är lätta att ta in, de är så nätta. En minipaprika blir mellan sex och nio centimeter lång.

När frukterna mognar sprids färgen sakta uppåt på plantan.  Foto: Kerstin Engstrand
När frukterna mognar sprids färgen sakta uppåt på plantan. Foto: Kerstin Engstrand

Jag toppar aldrig plantorna, det behövs inte men däremot behövs en liten stödpinne. En planta blir i regel cirka 40 cm hög. Soligt läge, i söder eller sydväst trivs den bäst. Hamik ger mycket bra skörd odlad i kruka på balkongen eller ute i trädgården, växthus behövs inte. Jag brukar få ett tjugotal frukter per planta, riktigt heta somrar det dubbla! Det sägs att man får bästa skörden om man knipsar bort det första fruktämnet som kommer. Ett knep jag än så länge inte använt mig av men som jag lovat mig själv ska testa – om jag kommer ihåg det.

En annan klar fördel med att odla i krukor utomhus att då brukar plantorna inte angripas av bladlöss vilket annars lätt händer i växthus eller i uterum.

Det finns också en mix som säljs som Mini Bell Pepper Mix. Det är inte olika sorter i den blandningen utan en sort som beroende på frukternas mognadsgrad ger grön, orange, röda eller lila frukter.

Läs också: Tre chilipepparfavoriter

Läs också: Odla en elefant eller en spaghetti

Text och foto: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...