Årligt Arkiv:2022

Foto: Kerstin Engstrand

Har du hört talas om kamelia, blomman? Säkerligen. Har du hört talas om teblomman? Kanske inte lika säkert. Annars finns det här på siten artiklar om båda.

Men har du hört talas om kameliaolja?

Det är en klar olja som framställs av pressade frön från kameliablommor. I Kina och Japan är kamelior, både av den dekorativa arten  och de av te vanliga och där hinner de oftast bilda frön. Jag känner privatpersoner med kameliasamlingar i England som där aldrig lyckats få mogna frön på sina kamelior.

Camellia oleifera är den art som används. Oljekamelia på svenska. Den växer som en låg buske/träd. Oljan anses vara den absolut främsta för just underhåll av verktyg gjorda av stål. Sekatörer, knivar, sågar. Den lägger sig som en film på ytan och bildar på så sätt ett skydd mot korrosion. Lagret skyddar mot fukt.

I Japan sägs det att just kameliaolja var flitigt använt av samurajerna.

Oftast rubriceras den som en  vegetabilisk tefröolja. Ska du köpa så köp en olja som har så hög halt av tefröolja som möjligt, 98% ska det vara.

Vanligen sprayar man lätt oljan på verktygen för att sedan med en liten duk smörja in verktyget med oljan.

Det säljs även kameliaolja som hudvårdsolja, även för håret men också som matolja.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Kallsådd, stratifiering, vintersådd, kärt barn har många namn. Denna vinter har sociala media översvämmats av så kallade kallsådder. Det handlar helt enkelt om att kopiera fröets naturliga groning och att få ett helt okej resultat med minsta möjliga arbetsinsats och därmed också minsta möjliga krav på att fylla upp hela hemmet med kruksådder.

Inget växthus behövs!

Vi som inte har några växthus alls klarar oss mycket bra med att odla i plastlådor ute på balkongen eller ute i trädgården, bara att sådden kan ställas i skugga. Västerläge eller norrläge är här helt förträffligt.

Sådd utomhus i krukor är i princip samma teknik som att så inomhus i krukor. Enda skillnaden är att utomhus finns ingen artificiell värme. Därför kommer fröerna att grå långsammare.

Att så ettåringar, tvååringar och perenner utomhus är särskilt vanligt om man behöver ett stort antal plantor. Eller om man bor trångt.

I växtzon 3 går det utmärkt att börja kallså i burkar redan i januari men också lika bra i slutet av februari eller i mars.

Detta är som sagt ingen nyhet även om man kan få intrycket av det när man följer sociala media. Det har gjorts länge, min mormor gjorde det och min mor. Det finns i deras trädgårdsböcker från början av 1900-talet. Och de hade säkerligen lärt sig av någon annan. Man sa att man sådde i kallbänk. Mormor odlade utanför Söderhamn.

Det handlar helt enkelt om att kopiera naturen men att kopiera naturen i mera ordnande former. Då var växthus ovanliga, än mindre fanns det odlingstunnlar i plast. Men man gjorde upphöjda bäddar med en ram runt, idag använder vi pallkragar. Ibland lade man över ett gammalt fönster som lock. Då fick man en kallbänk.

Perenner och buskar, halvhärdiga ettåringar, särskilt sommarblommor hör också till samt vissa grönsaker har alltid varit vanliga att kallså. Min mormor var välkänd odlare, bland annat för hon skördade färskpotatis på julafton i Stugsund utanför Söderhamn.

Bland trädgårdsamatörer är det vanligt att ha egen kallsådd frösådd om man vill ha lite ovanligare växter – och därmed särskilt åtråvärda växter. Som fleråriga växter, perenner. Visserligen finns just dessa säkerligen någonstans att köpa uppdragna som plantor men då till en betydligt högre kostnad, arbetet att dra upp dem- det tar ett par år för att fram säljbara storlekar. Plus transporten kostar, växter i krukor väger. Dessutom så säljer många utländska firmor inte krukade växter utanför sitt eget verksamhetsland. Men fröer är lätta att sända, om det är inom EU.

Garanterat snigelfritt! Foto: Kerstin Engstrand
Garanterat snigelfritt! Foto: Kerstin Engstrand

Man kan kallså/vinterså perenner direkt i rabatten eller i grönsakslandet men har man mördarsniglar, trädgårdssnäckor och andra så har de en speciell radar för goda, fräscha småplantor och då kan det vara extra bra att så i krukor eller plastlådor som ställs på en plats där sniglarna inte kommer åt dem.

Även fåglar kan picka i sig fröer och myror kan vandra iväg med dem. Då är återigen kallsådd i burkar ypperligt att ta till.

Öhmans porslinsveronika
Porslinsveronika. Foto: Kerstin Engstrand
Porslinsveronika. Foto: Kerstin Engstrand

Lennart Öhman, blötbäddens mästare som hade egen plantskola i Sörmland var en av många superodlare. Han var verksam i Sällskapet Blomstervännerna och höll odlingskurser på slutet av 1980-talet och början på 1990-talet i Midsommarkransen. Han väckte mångas intresse för vackra perenner. Som porlinsveronikan. Eller buskpion. För att inte tala om hans rododendron.

Och hur lärde han ut frösådd av perenner? Jo, att så dem i krukor som fick stå utomhus. I krukor för att det är lättare att ha koll på sådderna. Krukorna skulle i sin tur stå i en annan bytta. Sådderna fick inte torka ut så han toppade med snö och fyllde på med vatten i underkärlet när vårens torka trädde in på scenen. Och hela kalaset stod i skuggigt läge.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

På 1990-talet kom det även flera böcker i ämnet, särskilt världen över. Här hemma var det ont om kallsåddsbeskrivningar. Den amerikanska kemiprofessorn Deno kom ut med en bok där han publicerade sina mycket omfattande resultat.  Han var rationell och delade in växter efter två bästa groningstemperaturer, 5 och 20 grader, vilket passar utmärkt även här i Sverige, både utomhus och inomhus. 5 grader är vanlig kylskåpstemperatur eller en gräns som man ställer in frostvakten för om man har uterum eller inglasad veranda eller rentav ett förråd med fönster. 20 grader är en vanlig inomhustemperatur. Så hans uppdelning är ganska fenomenal. Han dokumenterade tusentals växter.

Den amerikanska kemiprofessorn Deno var även rationell på ännu ett sätt, han rationaliserade bort jord och krukor och sådde på papper- även det en metod som nu nylanseras på Internet. Mer om pappersmetoden kan du läsa i vår artikel som du hittar här.

En annan person känd i svenska amatörkretsar är Ingemar Björk som även han författade ett intressant kompendium, Optimal frösådd som finns att läsa på Trädgårdsamatörernas hemsida. Även Ingemar sådde på papper. Mer om Ingemar kan du läsa i artikeln om pappersmetoden,se ovan.

Kopiera naturen

Det handlar helt enkelt om att kopiera fröets naturliga groning och att få ett helt okej resultat med minsta möjliga arbetsinsats och därmed också minsta möjliga krav på att fylla upp hela hemmet med kruksådder.

Att ”tjuvså” fleråriga växter under lite ordnade former, att lura sig till ett försprång har ”keen gardeners”, trädgårdsamatörer gjort länge. När det gäller dyrare och mera åtråvärda fröer brukar de verkliga superamatörerna förstås säkra upp genom att så på flera olika sätt och platser. Det är som med en aktieportfölj, ha inte alla äggen i samma korg, sprid riskerna.

Enklast är det att börja med ettåriga så kallade sommarblommor.

Så i kruka, plastflaska eller plastbox utomhus under vintern
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vanliga plastkrukor, godislådor eller lådor från Ikea, Clas Ohlson, Rusta, Jula, ja vad varuhuset än heter spelar ingen roll, dessa plastlådor finns numera överallt att köpa och de är bra, de håller i väldigt många år trots att de utsätts för både kyla, isande vindar och solens stekheta strålar. Dessutom har de bra snäpplock. Varuhusens håller bättre än godislådor men å andra sidan kan man få godislådor gratis i vissa butiker.

Det kan även vara sålådor eller såbrätten som idag oftast kallas för pluggbrätten. Pluggbrätten har alltid använts av proffessionella. Jag köpte mina första från Lindbloms Frö när de fanns på Gotland. De använder jag än idag.

Bra grönsaker att kallså är:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Kål av alla de sorter

Sallat

Gräslök

Persilja

Dill

Rädisor

Läs mer om vår 1 mars sådd med bland annat morot i kruka, klicka här.

Blommor:

Fingerborgsblomma Foto: Kerstin Engstrand
Fingerborgsblomma Foto: Kerstin Engstrand

Fingerborgsblomma

Jätteverbena

Borstnejlika

Stockros

Ringblomma

 

Förbered lådorna

Vanliga plastlådor med snäpplock är suveräna och håller att stå utomhus året runt i många år.

Börja med att göra hål i botten. Två hål, en på vardera sidan går lätt att göra med sax.

Därefter gör du två hål i locket.

Bottna lådan med lite pelleterat gödsel, men observera bara lite.

Fyll därefter på med bra jord, krukväxtjord eller planteringsjord.

Vattna och så!

Sätt på locket.

Och glöm inte att markera dina sådder!

Hålen behöver inte vara stora, även locken ska ha två hål. Jorden ska hållas fuktig och det sker mestadels via kondens. Om du har för många och för stora hål i locket riskerar sådden och jorden bli plaskvåt och det är det få växter som gillar. Då kommer fröna att ruttna.

Samtidigt är det viktigt att jorden inte torkar ut. Men med burkar, plastlådor med lock har det aldrig skett för mig, inte heller att sådderna blivit genomblöta.

Många frön vill ha en period av kallare temperatur- och då talar vi om just 5 grader – för att gro.  Frysgrader är det ytterst få växtfrön som kräver. Ännu färre kräver flera köldperioder för att gro, det är oftast för verkliga rariteter.

OBS! Detta med frysgrader och frön. Frön går i vila när de förvaras i minusgrader. Därför har genbankerna dem i frysar, i minus 18 grader förvarar de fröerna får då ligger de i vila. Så kan även du långtidsförvara dina överskottsfröer.

Men vi kopiera en vinter i det klimat där växten hör hemma. Nu talar vi om frön som vill ha värme efter en period av kallare väder, av kyla.

Att ha utesådderna i boxar med lock skyddar sådderna för slagregn. Vid slagregn flyter sådderna bort och det vill vi inte.

Metoden är också bra då plantorna blir knubbigare, de får lagom med värme och ljus som kan vara svårt att få till det inomhus utan extrabelysning

Tomater går exempelvis att så ute i slutet av mars, om man vill. Läs mera om kallsådd av tomater i vårt omfattande test, klicka här.

Mjölk/saft-/juiceflaskor i plast
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vanligen hittar men tvåliters flaskor i Sverige medan mina vänner i Kanada använder sig av gallonflaskor, ca 4,5 liter. Det går lika bra med tvåliters! Dock blir förstås ytan mindre men tekniken fungerar lika bra.

  1. Klipp två hål i botten, ta och klipp av två hörn, det fungerar bra. Dessa är för dräneringens skull.
  2. Skär därefter upp, alternativt klipp upp flaskan cirka 10 cm från botten. Men lämna en bit kvar under handtaget så att flaskan kan förslutas.
  3. Lägg lite näring i botten, jag brukar använda mig av finkornigt pelleterat hönsgödsel. OBS! betoningen ligger på lite – gödsel ska inte täcka botten.
  4. Fyll på med jord upp till den avskurna kanten.
  5. Vattna lätt, jorden ska vara fuktig men inte plaskvåt.
  6. Nu har jorden sjunkit ihop lite så att det är cirka 1,5 cm kvar till kanten där du skar av flaskan.
  7. Så på jordytan.
  8. Täck sådden med jord, så mycket jord som just den arten behöver. Läs på fröpåsen om sådjup.
  9. Spraya lätt lite vatten på jordytan och lägg över ”locket” om det är plusgrader ute. Är det minusgrader så lägg på ett lager snö.
  10. Tejpa ihop delarna. Silvertejp fungerar finfint.
  11. Sätt inte på locket! Det är ett bra luftningshål men ställ odlingen på ett skuggigt ställe och där inga skyfall kommer åt.
  12. Vänta och se!

 

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Att först så frön, särskilt större frön, på fuktat papper är ett bra sätt att rationalisera bort jord och krukor. Dels går det snabbt, papper har de flesta av oss hemma – toalettpapper till exempel.

Man kan även lätt studera grobarheten varför denna teknik passar även mycket bra till för att testa grobarheten hos gamla frön samt det tar lite plats. Jag förgror många frön på en tallrik som står på köksbordet. Där har jag bra koll på vad som sker och det är lika roligt varje morgon att se om det har hänt något. Ja, det händer att jag tittar flera gånger per dag – man är född nyfiken!

Känns det igen?

Tror det jag, vi är många som ivrigt letar efter liv bland våra fröer.

Professorns metod

När och av vem jag lärde mig denna teknik kommer jag inte ihåg men det är roligt att förvalta något som en kemiprofessor är känd för. Professor Norman Deno var verksam vid Penn State University och han hann under sin karriär som kemist publicera runt 150 “papers”, dvs vetenskapliga artiklar, men också ytterligare 20 till under hans andra karriär, inom hortikultur – och de handlade just om fröers optimala groningstemperaturer.

vv0507

Professor Denos sådde på papper – för att när fröna har grott flytta över dem till krukor – även det, liksom kallsådd, en metod som nu nylanseras på Internet.  Han första bok utkom 1993 och i den publicerade han resultatet av hans experiment – håll i dig nu – ett experiment gällandes fröer som inkluderade över 2500 arter, i 805 släkter, från 145 växtfamiljer. Detta lilla ”hobbyprojekt” var hans andra karriär efter tiden som kemiprofessor. Då blev det hortikultur för hela slanten. Som ung hade han fått ett brinnande intresse för fyrverkerier och växter. Han delade intresset för fyrverkerier med sin far. Så han blev kemist och där specialiserade sig för liknande effekter som fyrverkerier ger. Därefter odlade han sitt andra intresse, botanik!

Och Ingemars optimala frösådd

En annan person känd i amatörkretsar är Ingemar Björk som även författade ett intressant pm, Optimal frösådd, som finns att läsa på STA:s, trädgårdsamatörernas, hemsida. Det sägs att Ingemar Björk alltid använde tvättservetter. Inte våtservetter utan Grummes högabsorberande allduk som finns än idag att köpa i varenda matbutik. Ingemar ansåg att de var bättre då de inte luddar men det gör t ex inte Edit Extra hushållspapper heller. En fördel med papper som inte luddar är att rötterna inte lika lätt biter sig fast i pappret.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Jag har testat allduken men jag föredrar Edit Extra hushållspapper – det fungerar i mitt tycke bättre och det har jag alltid hemma. ”Finare” hushålls- och toalettpapper fungerar också, och de ser snyggare ut men som sagt de ovan nämnda är bättre.

Allduk till vänster, hushållspapper till höger. Foto: Kerstin Engstrand
Allduk till vänster, hushållspapper till höger. Foto: Kerstin Engstrand

Pappersmetoden är ett bra och snabbt knep särskilt för större frön. Det sparar tid och man får en bra överblick över fröernas grobarhet.

Ingemar Björk använde allduk som han först markerade frösorterna på med vattensfast tuschpenna. Därefter vek han allduken i tre delar. Den i tre delar vikta allduken la han därefter på en tallrik och fuktade allduken väl. Allduken kramade han sedan överflödigt vatten ur. Därefter vecklade han ut allduken och nu syns det tre fält. I det mittersta sådde han fröna. De två yttre fälten vek han in över frösådden och sist de båda kortändarna så att fröna inte kan rinna ur. Det blir då till ett paket som han angav måtten på; ca 7 x 15 cm. Ingemar testade mängder av frön och han hade behov att ha en teknik där han kunde stapla sådderna på varandra.  Han angav att upp till tio paket lätt kunde travas på varandra och läggas i en försluten en-liters plastpåse – OBS! vanlig tunn plastpåse, inte av fryskvalité som han ansåg vara för täta!

Grumme Allduk tyckte han dock ha ett minus: Den kan visserligen delas i två dubbla såpapper men den har en begränsad livslängd – troligen behöver en allduk bytas efter sex månader som han sa. Detta med tanke på att han testade fröer som kunde behöver mycket lång tid på sig att gro.

Sa Ingemar Björk, som de sista åren i livet hade en revolutionerande kaktusbalkong!

Så här gör du:
Pumpafrön. Foto: Kerstin Engstrand
Pumpafrön. Foto: Kerstin Engstrand

Metoden innebär alltså att du sår fröna ovanpå ett fuktat papper, ett papper som är våtstarkt. Tidningspapper eller skrivarpapper duger inte.

Fuktat kaffefilter lär också fungera.

Så här gör jag:

  1. Ta en tallrik, bricka eller en bytta med plan botten.
  2. Lägg över allduk eller dubbelvikt Edit Extra.
  3. Fukta pappret lätt, det ska vara fuktigt men inte plaskvått.
  4. Strö ut de fröer du vill gro. Ha avstånd mellan fröerna för först växer rötterna fram och de kan snabbt ta plats, särskilt bönor utvecklar snabbt bra rötter.
  5. OBS! Om du tänker så flera olika sorter på ett och samma papper är det bra att rita upp områdena med blyerts eller vattenfast tusch. Samt skriv ner vad du har sått och antalet fröer.
  6. Lägg över en bit plast, dock inte så att det blir för lufttätt för då kommer fröerna att mögla. Jag brukar bara lägga över en plastpåse, dvs jag trär inte över den.
  7. Vänta och kontrollera att pappret inte torkar ut.
  8. När fröerna gror kan du successivt plocka över dem och sätta dem i krukor med jord.

Bra fröer att börja så med pappersmetoden är:

Bönor

Majs

Pumpafrön

Sojabönor

Kikärter

Bondbönor

Denna metod innebär att du även lätt, allt eftersom fröna gror, kan flytta över fröerna till krukor med jord. Och att man snabbt kommer igång, särskilt om du saknar krukor och jord hemma.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Doft av Sicilien, blir bäst med blodapelsiner! Potatis med doft och smak av apelsin! Enkelt att tillaga och perfekt till kyckling eller ankbröst och kanske även till falukorv?

Och jag säger bara, doften! Med doft av apelsin och rosmarin som sprider sig – det mår man bra av!

Detta är ugnpotatis som görs med apelsin. Det ska allra helst vara blodapelsiner men går också bra med väl mogna saftiga vanliga apelsiner men inte med klementiner.

Smaken är – gudomlig!

Du behöver:

1 kilo fast potatis, sorten Melody är en bra sort men även mandelpotatis.

2 större eller 4 mindre blodapelsiner, sorten Tarocco passar särskilt bra

1 silverlök ( rödlök går också att använda)

Olivolja, salt och papper

Rosmarin

 

Desto kyligare nätter, desto rödare blodapelsiner. Foto: Kerstin Engstrand
Desto kyligare nätter, desto rödare blodapelsiner. Foto: Kerstin Engstrand

Gör så här:

Dela potatisen, större i åtta delar, mindre i fyra.

Lägg klyftorna i en smord form, jag brukar pensla formen med lite olivolja.

Pressa apelsinerna och blanda saften med potatisklyftorna. Spara skalen av 1-2 blodapelsiner!

Finhacka silverlöken och blanda ner hacket bland potatisklyftorna.

Lägg i skalet från 1-2 blodapelsiner.

Salta, peppra och strö över i lite rosmarin.

Sätt i ugn, 200 grader i cirka 40-45 minuter. Potatisklyftorna ska vara mjuka, då är de färdiga.

Blir det sky över när potatisen är uppäten så frys in den till kommande rätter!

Ännu godare är potatisen efter en eller två dagar, särskilt om de legat och gottat sig med ankbröst eller kyckling.

Och blodapelsiner går utmärkt att frysa. I klyftor eller hela skalade. Frysta, hela, skalade blodapelsiner går lätt att riva.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Skär apelsinen rakt av uppifrån om du vill ha klyftor vilket är bra för att frysa in. För att pressa är det bättre att dela apelsinen vid midjan. Foto: Kerstin Engstrand
Skär apelsinen rakt av uppifrån om du vill ha klyftor vilket är bra för att frysa in. För att pressa är det bättre att dela apelsinen vid midjan. Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Liten blir snabbt stor, eller kanske ska man säga att pytteliten blir snabbt stor? Petunia är en sommarblomma som har oväntad växtkraft. Dess frö är så litet att man knappt ser det. Ändå kommer det snabbt att bli en stor, tålig växt som under en sommar nästan blommar ihjäl sig.

Numera finns det oftast frö som är pelleterat, fröna har fått ett hölje runt sig så att de går att hantera. Men då blir de dyrare och därmed färre frön i en påse. Men det är det värt!

Pelleterade frön kommer i en liten plasttub. Foto: Kerstin Engstrand
Pelleterade frön kommer i en liten plasttub. Foto: Kerstin Engstrand

Du kan få betala runt 55 kronor för tio pelleterade frön av de populära och mycket odlingsvärda rondellpetuniorna som tillhör Wave-serien. Det är hybridsorter vars blommor är 4 – 5 cm i diameter och de blommar hela sommaren. En planta fyller snabbt upp en kruka, därav namnet rondellpetunia.

'Tidal Wave Silver' har silvervita blommor med mörkt purpurfärgad ådring och en lätt rosa ton. Foto: Kerstin Engstrand
‘Tidal Wave Silver’ har silvervita blommor med mörkt purpurfärgad ådring och en lätt rosa ton. Foto: Kerstin Engstrand

Men man måste ju börja så tidigt…

Pyttesmå fröplantor på g.  Foto: Kerstin Engstrand
Pyttesmå fröplantor på g. Foto: Kerstin Engstrand

En myt! Ja, du kan så petunia i januari men du kan även med mycket bra resultat så dem i slutet av april och ha blommande plantor i slutet av juni.

Finessen med att lyckas med frösådd av petunia är:

  1. Så fröet på ytan, fukta jorden/pluggen innan sådd. Petuniafrön är ljusgroende så de ska inte täckas med jord.
  2. Ställ gärna sådden på en värmematta eller på golv med golvvärme – sådden vill ha 24 grader för att gro bra.
  3. Vänta, kontrollera sådderna varje dag att de inte torkar ut. Efter 8 till 20 dagar har fröna grott.
  4. När fröna grott tas sådderna från extravärmen och placeras svalare.
  5. Åk inte ifrån dina sådder- de pyttesmå plantorna måste de första två månader ha daglig passning.

    Dags att plantera om! Foto: Kerstin Engstrand
    Dags att plantera om! Foto: Kerstin Engstrand

Efter cirka 1,5 månad har småplantorna blivit så pass stora att de behöver planteras om. Plantera om till krukor som har 5 eller 7 cm sida. Varje planta ska planteras lika djupt som de tidigare vuxit.

Märk varje planta med växtnamn – du kan inte se på bladen vilken sorts petunia du sått.

denna planta såddes som frö i slutet av april, i slutet av juni har den planterats ut och är då så här fin. Foto: Kerstin Engstrand
denna planta såddes som frö i slutet av april, i slutet av juni har den planterats ut och är då så här fin. Foto: Kerstin Engstrand

 

‘Tidal Wave Silver’ har silvervita blommor med mörkt purpurfärgad ådring och en lätt rosa ton.

Petunior klarar lätt frost bra. De nya, moderna sorterna är oftast självrensande vilket är bra. Annars måste man klippa bort överblommade blommor och då får man uppleva att petuniors stjälkar och blad är lite ludna och klibbiga.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Plantera ut plantorna när risken för nattfrost är över. Vanligen är det i växtzon 3 runt 10 juni.

Under sommaren ger du regelbundet vatten och lätt näringslösning.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

Färsk kaffefrukt. En frukt rymmer två frön. Foto: Kerstin Engstrand

Doften av kaffe, ja den doften är vi många beroende av och för att inte tala om smaken! Men kan man odla kaffe i en vanlig lägenhet? Ja- men skörden blir naggandes liten.

Att lära sig hur en gröda växer och utvecklas är ett av de verkligt givande delarna av en odling,

Första gången jag såg enorma kaffeträd i en liten lägenhet var på 1970-talet. Lägenheten var ett studentrum och det var fyllt med gröna växter som då var trendigt. Bland alla kaffeträd stod där också benjaminfikusar. Det var en grön studentdjungel!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Idag kan du köpa småplantor i matbutikens växtavdelning. En kruka med åtta till tio skott med en höjd av ca 20 till 30 cm kostar numera runt 70 kronor, för ett par år sedan kostade de runt 50 men allt i växtväg har gått upp i pris under pandemin. På våren, från februari till april brukar man hitta dessa plantfynd.

Det är roligare att så själv!
Foto: Kerstin Engstrand
Dags att plantera om denna kaffeplanta som såddes våren 2019. Plantan som även fungerar som stand in för en julgran är här tre år gammal. Foto: Kerstin Engstrand

Vad är roligast med att så kaffe själv från frö?

  • Jo, se hur en kärna ser ut och hur den gror- det är speciellt!
  • Få uppleva blomningen!
  • Samt i bästa fall kunna skörda så många bönor att det räcker till en kopp kaffe.
  • Som extra bonus är ett kaffeträd ett bra substitut för julgran. Kaffebusken är året runt grön.
  • Dessutom är den väldigt tydlig med när den behöver vatten.

Det kaffe som odlas mest av är arabica, arabiskt kaffe, Coffea arabica som härstammar från Etiopien där det än idag odlas kaffe på en höjd av 2000 meter över havet.  Att vi idag kallar den för arabiska beror på att den runt år 500 spreds plantan från Etiopien till den arabiska halvön. Till Europa kom kaffeplantan på 1600-talet och det var vår svenske Carl von Linné som gav kaffet sitt vetenskapliga namn.

Ganska snabbväxande och ständigt grön
Nya blad på gång. Foto: Kerstin Engstrand
Nya blad på gång. Foto: Kerstin Engstrand

Man brukar räkna med att en kaffeplanta växer med minst en halv meter, 50 cm, per år. Sluthöjden kan bli över tio meter men i kommersiella odlingar brukar man försöka hålla dem i mera plockvänlig höjd, runt två till tre meter.

Slår i taket! Kaffe trivs bra med att toppas. Foto: Kerstin Engstrand
Slår i taket! Kaffe trivs bra med att toppas. Foto: Kerstin Engstrand

På tre år blir en frösådd planta snabbt manshög, runt 180 till 200 cm höga. Därför säger vi kaffebuske istället för kaffeträd.

Nya blad på en kvist fylld med blomknoppar. Foto: Kerstin Engstrand
Nya blad på en kvist fylld med blomknoppar. Foto: Kerstin Engstrand

Bladen är mörkt gröna, lätt vågkantade och lätt glansiga.  De växer korsvis motsatta blad och brukar bli 10 till 15 cm långa. Särskilt de nyutslagna bladen är väldigt blanka, vissa arter har lätt bronsfärgade nya blad.

Värd att odla bara för blommornas doft!

Det tredje året efter sådd, ibland redan andra året efter sådd, så blommar busken! Och blomningen är en höjdpunkt väl värd att vänta på. De stjärnformade vita blommorna doftar som äkta jasmin! Även doften av citrus finns där. Tänk om man kunde få en parfym gjord på kaffeblommor? Man blir inte förvånad över att man först trodde att kaffe var en art av jasmin. Men kaffebusken är lättare att odla i svensk inomhusvärme.

Jasmin blommar samtidigt som kaffet. de doftar nästan identiskt och ser ganska lika ut. Foto: Kerstin Engstrand
Jasmin blommar samtidigt som kaffet. de doftar nästan identiskt och ser ganska lika ut. Foto: Kerstin Engstrand

Blomman har antingen fem eller åtta kronblad. Under två tre dagar fyller de rummet de växer i med en härlig doft. Det sägs att blommorna blir större och färre om plantan växer varmt och torrt – som inomhus.  Vanligen blommar plantan från mitten av februari till mitten av april.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Blommorna är självpollinerande, utomhus räcker det med vinden och insekter för att få frukter men inomhus i våra bostäder så får man hjälpa till lite med att dutta lite med en pensel eller fingret.

Färgstarka frukter

Sex månader efter blomningen kan man hitta de första frukterna i vilka kaffebönorna finns för kaffebönorna är faktiskt kaffebuskens frön. Först är frukterna gröna för att senare skifta i gult och till sist rött. Från grönt till rött brukar det ta mellan sex och åtta veckor men man brukar räkna med att det tar minst sex månader men kan även ta hela 14 månader! En och samma planta kan bära på både blommor som frukter i olika stadier samtidigt.

Färsk kaffefrukt. En frukt rymmer två frön. Foto: Kerstin Engstrand
Färsk kaffefrukt. En frukt rymmer två frön. Foto: Kerstin Engstrand

En kaffefrukt är lätt oval och cirka 1,5 cm lång. Varje frukt innehåller två frön, dvs två kaffebönor, som växer emot varandra med den platta sidan mot varandra utan att vara sammanväxta.  Kaffe är en stenfrukt.  Fruktköttet är saftigt! Direkt efter skörd torkas, rostas och mals de.

Så sår du
Foto: Kerstin Engstrand
Frön av kaffe liknar jordnötter. Foto: Kerstin Engstrand

Kaffefröna är beigevita. Det är fröskalet som har denna beigevita färg, inuti ligger en svart kaffeböna. Detta ytterskal kallas även för silverhinna. Det finns frö att köpa i välsorterade fröbutiker men om du kan hitta orostade bönor med silverhinnan kvar går även de att så. Man anser att frön från sju åtta år gamla träd är bäst samt förstås att fröna är från praktexemplar. Dessutom bör de plockas från mitten av grenarna och från motten av trädet!

1, Blötlägg bönorna i 24 timmar innan sådd.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

2. Ta bort skalet, det går lätt efter blötläggningen. Så bönorna i krukväxtjord utblandat med lite perlit. Perlit  gör att jorden blir luftigare och därmed blir det mera väldränerat. Sådjupet ska vara en centimeter (1 cm).

OBS! Lägg bönan med den platta sidan nedåt – den rundade sidan som har en skåra ska vara uppåt säger några, andra tvärt om. Jag har prövat båda sätten att så och de fungerar. Den med platta sidan neråt gror lite snabbare.

Krukan med sådden trivs bra i vanlig inomhustemperatur på 20 till 22 grader.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Så början väntan. Det kan ta över en månad innan bönan spirar, ibland två. Mina sådder har alltid grott efter ganska exakt 28 dagar, då fyra av fem brukar ha grott. Äldre frön kan ta två månader på sig att gro.

Därefter inträder en märklig period av stiltje innan de första hjärtbladen slår ut. Om du har sått bönorna utan att ta bort skalet kommer groddplantorna stå stilla ganska länge med fröet outslaget på toppen av stjälken! Men den klarar det också. 14 dagar brukar det ta innan bönan kastar av sig skalet och två hjärtblad tittar fram.

Det är bra att sätta flera bönor i en kruka för det första året är tillväxten ganska långsam.  När det första paret karaktärsblad har utvecklats är det dags att plantera om i enskilda krukor. Och när det därefter är dags att välja vilka som ska bli ditt kommande julgranskaffeträd  så välj allra helst den livskraftigaste av dina plantor och den ska ha minst sex bladpar – då brukar plantan vara runt åtta månader gammal.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Skötsel
Bild från en julutställning  Bergianska trädgården i Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand
Bild från en julutställning Bergianska trädgården i Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand

Kaffe trivs i ett ljust fönster men föredrar att slippa direkt solljus.

Vattning: Allra helst ska vattnet vara kalkfritt, kan du samla regnvatten så kommer den att uppskatta det. Vattna uppifrån och duscha gärna plantan, efterlikna regn! Men en kaffebuske gillar vraken torka eller stå i vatten.

Näring: Normalt ges näring under tillväxtperioden, det vill säga från våren fram till hösten. Det finns de som anser att det är först efter första blomningen som det är dags att ge näring. Vanlig krukväxtnäring för blommande växter fungerar utmärkt.

Under vintern ges ingen näring alls och då minskas även vattningen.

Beskärning: Kaffe tål att beskäras, yrkesodlingar håller sina buskar på en höjd av två till fyra meter.

Ute på sommaren? Visst kan du ställa ut din kaffebuske så fort dagsmedeltemperaturen är på tio grader men ställ den i skuggan! Jag ställer inte ut mina. De brukar tyvärr dra till sig ohyra som sedan kommer med in. Så mina stormtrivs inomhus året runt. Kaffets idealiska odlingstemperatur ligger mellan 17 och 24 grader så inomhus är perfekt.  I kommersiella odlingar så odlas kaffe på hög höjd. Var kaffet växer tillsammans med temperaturen Det är nämligen odlingshöjd tillsammans med temperaturen är de två faktorer som avgör hur det kaffe som du dricker kommer att smaka. Som så många frukter och bär utvecklas smaken bäst om mognaden sker långsamt.

Sjukdomar och skadedjur: Kafferost ser ut som ljusbrunt pulver på bladen. Uppkommer vanligen vid för hög temperatur. Släng plantan!

Spinn, trips och sköldlöss är andra skadedjur. Regelbunden bladkontroll är viktig för att upptäcka angrepp i tid.

Läs också om kaffesorten som kommer att rädda framtidens skördar.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Man brukar säga att det finns tre huvudarter av kaffe, arabica, robusta och liberica där arabica är den vanligaste, därefter robusta. Arabica har en mildare smak än robusta. Robusta är också ”yngre”, den lär han upptäckts på slutet av 1800-talet.

Det finns över 130 kaffearter men till 99% så används arabica och robusta till just att dricka kaffe av. Tyvärr påverkar klimatförändringarna starkt kaffets växtplatser. Särskilt arabica är utsatt då den arten dåligt tål för varmt klimat.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

2021 publicerade forskarna vid KEW botaniska trädgård att Coffea stenophylla – den art som brukar kallas för vildkaffe – har både en utsökt smak och klarar varmare temperaturer, egenskaper man inte funnit hos någon annan kaffeart varför denna nu ses som ett viktigt komplement till arabica.

Stenophylla har sitt ursprung i Västafrika och får svarta bär. Den ger färre bär än arabica och länge ansågs den därför mindre intressant trots att vildkaffets smak är betydligt bättre.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vildkaffet ansågs länge vara utdött men hittades igen 2018. Då hade den senast setts växa vild 1954! Resultatet av forskarna från Royal Botanic Gardens, Kew, University of Greenwich, CIRAD (the French Agricultural Research Centre for International Development) och Sierra Leone arbete publicerades i en vetenskaplig artikel i Nature Plants.

Dr. Jeremy Haggar, professor i Agroecology vid University of Greenwich, en av medförfattarna till den vetenskapliga artikeln uttryckte ännu en viktig aspekt om att innan återupptäckten av vildkaffet så tjänade småbönder I Sierra Leone mindre än 100 GBP per år på just att odla kaffe och han hoppas i och med denna upptäckt att deras inkomster kommer att öka markant.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Framtidens kaffe är räddat!

Bilderna är tagna i Kews växthus hösten 2021.

Sugen på att odla ditt eget kaffe? Läs då vår unika artikel: Odla ditt eget kaffe.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Aubergine (äggplanta) är drömmen om medelhavskost och varma somrar. Dessutom en mycket vacker växt där de purpurfärgade frukterna är så vackra att man knappt vill skörda dem. Dessutom går aubergin alldeles utmärkt att odla i Sverige- utomhus!

Jag är inte ensam om att lyckas med aubergine utomhus. Vi är många som upptäckt att aubergine/äggplanta odlad inomhus eller i växthus är riktiga lusmagneter. Det finns välrenommerade trädgårdsmästare på stora brittiska köksträdgårdar som öppet erkänner att de vägrar odla aubergine i växthus om man inte tänker använda dem som just lusmagnet ungefär som vinodlare använder sig av rosor. Fångstgröda brukar man kalla växter som först drar till sig en ohyra, då vet att man att nu måste man noga se över sina odlingar. Men utomhus, det är kanon att odla aubergine. Ryktet om att aubergine ska vara enormt värmekrävande är fel för det finns många sorter som passar i vårt klimat, i alla fall upp till växtzon 3.

Men utomhus, det är kanon att odla aubergine.

Indien och Sri Lanka anges som äggplantans hemländer, Sri Lanka har ett fuktigt, varmt tropiskt klimat, Indiens varierar beroende på var, Indien är stort. I hemländerna är aubergine en flerårig växt. Här hemma kan en planta kanske bli flerårig om den odlas i ett vinteruppvärmt växthus. Men skörden blir så bra om man odlar den som ettårig grönsaksväxt utomhus så det knappt lönar sig att försöka få den överleva en vinter. Och handen på hjärtat, hur många av oss har vinteruppvärmda växthus?

Gott om blommor samtidigt som plantan bär frukt. Foto: Kerstin Engstrand
Gott om blommor samtidigt som plantan bär frukt. Foto: Kerstin Engstrand

Det roliga med aubergine är att en planta ger både rikligt med frukt samtidigt som den blommar för fullt. Det är vanligt att en planta har både mogna frukter, kart, nya blomknoppar och vissna blommor på en och samma gång.

Och blommorna är mycket vackra, eleganta, i lila.  Aubergin är självpollinerande, vinden fungerar utmärkt för pollineringen och det märks på skörden när man odlar aubergin utomhus. Ännu ett skäl till att odla utomhus!

Sorter

Det finns mängder med sorter som ger bra skörd utomhus. Ett bra riktmärke är att leta efter sorter som anges som tidiga och lågväxande samt anpassade för att växa i kruka.

Det finns sorter som har taggar och de som är tagglösa. Taggarna sitter på bladen och min erfarenhet är att de tagglösa fungerar bättre i vårt klimat.

Foto: Kerstin Engstrand
Taggig sort med bladlöss! Foto: Kerstin Engstrand

Många av de tidiga sorterna är hybridsorter, oftast angivna som F1-hybrider. Det betyder att det är ingen idé att ta frön från egna odlingar men för just aubergine brukar det knappast vara ett problem, äggplanta odlar man för att äta och få vill ha kvar, eller kan ha kvar, frukterna på plantorna så länge att de bildar frö för det minskar skörden.

'Jackpot'.  Foto: Kerstin Engstrand
‘Jackpot’. Foto: Kerstin Engstrand

Jackpot: Min absoluta favoritsort är Jackpot (som ibland ses skrivas som Jack Pot) som ger tidig och riklig stor skörd från mitten av juli till oktober – utomhus! I Sverige, i zon 3.  Jackpot ger halvrunda lila frukter. Vackra är de, en planta blir så vacker när det finns fem, sex stycken skimrande mogna purpurfärgade frukter på den plus lila blommor att man inte vill skörda! Det sägs att en frukt brukar väga runt 80 till 100 gram styck men jag har glömt att väga dem.

Växtsättet är kompakt, Jackpot förgrenar sig automatiskt och du bör räkna med att en planta blir cirka 55 – 60 cm hög och runt 45 cm bred. Perfekta proportioner för FNISS alltså.

Foto: Kerstin Engstrand
‘De Barbentane’ odlad i FNISS. Foto: Kerstin Engstrand

Andra bra sorter är:

Översikt av bra, tidiga auberginesorter för odling utomhus. Foto: Kerstin Engstrand
Översikt av bra, tidiga auberginesorter för odling utomhus. Foto: Kerstin Engstrand

 

Odlar i FNISS!
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Jag odlar de flesta av mina auberginer i IKEAs klassiska papperskorg FNISS. Den rymmer tio liter jord och kostar numera hela 15 kronor styck, innan pandemin kostade den tio kronor. Kompletterat med hål och fat (som oftast kostar mer) så är den en perfekt kruka. FNISS har inga hål i botten så jag gör hål 4,5 cm upp på sidorna, två hål, en på vardera sidan.  Hål gör du lätt med en lödkolv (OBS gör hålen utomhus!) eller med en borr. FNISS kan man köpa på nätet och den rymmer 10 liter jord.

Aubergine, från sådd till skörd
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Såtidpunkt: Fröna måste förkultiveras inomhus. Jag brukar så omkring 20 februari för utplantering runt den 10 juni. Dvs 110 dagar innan planerad utplantering. 10 juni är i Stockholmsområdet ett bra datum, då har risken för sen nattfrost försvunnit. Aubergine ska planteras ut när dygnets lägsta temperatur är över tio grader. Bor du i växtzon 1 kan du troligen plantera ut redan i slutet av maj.

Innan utplanteringen har plantan omplanterats två gånger och fått gradvis vänja sig vid att stå utomhus (de har ”avhärdats).

Jag har vissa år testat att så redan i januari men de småplantorna har oftast dukat under av bladlusangrepp. De första bladlössen inomhus brukar dyka upp hemma hos mig i början-mitten av februari. Nästa attack brukar komma i april. Plantor sådda i januari klarar inte bladlössen men om plantorna sås i februari är de betydligt bättre skick i april då ljuset och inomhusklimatet är betydligt bättre vilket ger starkare plantor.  Läs mer om bladlöss i artikeln: Nyttodjur mot bladlöss. I den artikeln hittar du även bild på en riktigt lusangripen aubergineplanta. När du ser den bilden förstår du varför många plantor har det svårt under dessa angrepp.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Frödjup: Auberginefrön sås på ett djup av 5 mm (0,5 cm), täck antingen med jord eller med vermikulit, ett guldglänsande material. Jag har testat båda varianterna och tycker nog att frön täckta med vermikulit utvecklar sig bättre. Dessutom gör vermikulit det svårare för eventuella sorgmygg att få fäste i jorden. Sår du i pluggar/briketter så kan man lätt föra över en bit av jorden över hålet där fröna sås i.

Håll sådden fuktig men inte våt! Bäst är att vattna underifrån och efter någon timma hälla bort eventuellt överskottsvatten. Och kom ihåg att sådden ska stå varmt, en värmematta är nu mycket bra.

Jordtemperaturen för sådderna ska vara 22-25 grader eller lite mera varför en värmematta är en bra investering.  Mer om värmematta hittar du i artikeln: Startpaket för uppdragning av fröplantor inomhus.

Ibland kan man få se rotludd, fibriller på fröets rot. Det är inget farligt utan bara bra.  Foto: Kerstin Engstrand
Ibland kan man få se rotludd, fibriller på fröets rot. Det är inget farligt utan bara bra. Foto: Kerstin Engstrand

Groningstid, från frö till hjärtblad: I regel brukar fröna gro efter två till sex dagar vilket är bra, man vet snabbt om fröna är bra eller ej. Först sänder fröet ut sin rot, då har fröet grott vilket man kan se om man försiktigt petar undan jorden som täcker fröet. Därefter skjuter det upp grönt till stjälk och de första hjärtbladen vilket brukar ske en till tre dagar efter att fröet grott. Hjärtbladen brukar alltså vara fint utvecklade cirka två dagar efter att fröet har grott och de syns tydligt som två blad som står emot varandra. Så vanligen har men en liten planta med två hjärtblad fem till åtta dagar efter sådd, vissa sorter eller om fröna är gamla kan det ta lite längre tid.

Man kan antingen bredså i vanlig krukväxtjord eller så dem en och en i pluggar. Vill du ha många plantor av en och samma sort är det lättare att bredså, ska du bara ha några enstaka plantor eller har några plantor av flera sorter föredrar jag pluggar eller jiffybriketter.

För bästa resultat är det bäst att så ett frö i varje enhet men om fröna börjar bli några år gamla brukar jag så två frön i varje plugg. Skulle båda fröna gro så väljer jag att dela på plantorna om de båda växer på bra eller, om det är enbart ett frö som bjuder på en bra planta, så klipper jag av den sämre plantan.

Pilarna markerar hjärtbladen. Foto: Kerstin Engstrand
Pilarna markerar hjärtbladen. Foto: Kerstin Engstrand

Först kommer två små blad, de så kallade hjärtbladen. Därefter utvecklas två blad till, de så kallade karaktärsbladen, som kommer att vara med plantan under hela dess växtresa. Hjärtbladen kommer med tiden att gulna och falla av. När de två karaktärsbladen har utvecklats är det dags att omplantera.

Extra ljus!

Värme och ljus behöver aubergine. Så fort hjärtbladen har bildats behövs extraljus och svalare än vid groningen. Ljuset är lätt att fixa, 16 timmar per dag, se ”Rabarber testar: Lönar det sig att satsa på växtbelysning?” men det kan vara svårare med att få svalare. 20 grader är en bra temperatur och kanske har du det vid fönstret men det ska vara svalt utan starkt drag.  Annars kompensera med mera ljus, jag har inget svalt utrymme så det blir istället 16 timmars växtbelysning. För lite ljus och för varmt under tillväxtfasen ger rangliga plantor.

Omplantering
Det är bra att ha märkt sådderna från start för nu ser nästan alla sorter likadana ut. Foto: Kerstin Engstrand
Det är bra att ha märkt sådderna från start för nu ser nästan alla sorter likadana ut. Foto: Kerstin Engstrand

När plantan fått ytterligare ett bladpar utöver det första, hjärtbladen, är det dags att omplantera, särskilt om dina sådder har bredsått. Växer plantorna i pluggar kan du vänta tills rotsystemet fyller helt ut pluggen men riktmärke är att när en planta har fyra till sex blad är det dags för en första omplantering. Vanlig krukväxtjord fungerar utmärkt.

Djupare: Aubergine, äggplanta, det vetenskapliga namnet är Solanum melongena och tillhör samma släkte som potatis, tomat och paprika och peppar. Det medför att man lätt kan plantera plantorna djupare, det vill säga man kan sätta dem så djup att det första bladparet, det nedersta är precis ovan jordytan. Då får du en stadigare planta då fler rötter kommer att bildas längs med den del av stjälken som är under jord. Utnyttja detta faktum, plantera alltid aubergin djupare!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Omplantering 1: När hjärtbladen har fått sällskap med ett par riktiga blad är det dags för första omplantering till krukor som har 7 cm sida. Odlar du i plugg/briketter kan du vänta tills hela pluggen är fylld med rötter. Från sådd till första omplantering kan ta mellan tre och fem veckor. Jorden ska vara näringsrik jord, som krukväxtjord eller plant/grönsaksjord.

Håll jorden fuktigt men inte för blöt. Vattna underifrån och häll bort eventuellt överskottsvatten som finns på faten en timme efter vattningen. Har du två plantor i en plugg så går det lättast att dela på plantorna om de är väl vattnade innan delning.

Omplanterade plantor som får dra vatten underifrån. Foto: Kerstin Engstrand
Omplanterade plantor som får dra vatten underifrån. Foto: Kerstin Engstrand

Omplantering 2: När rötterna fyller ut krukan, då är det dags att plantera om till en kruka med 9 cm sida, alternativt 11 cm sida. Det brukar ta cirka tre veckor efter omplantering 1 eller åtta veckor efter sådd. Om du lyfter på krukan kan man skymta rötterna, då är det dags att plantera om.

Blomning innan utplantering: Man brukar nypa bort blommor och blomknoppar som bildas innan plantan är omplanterad till utomhuskrukan. Detta för att plantan ska koncentrera sig på att bilda en tålig planta.

Avhärdning på gång. Plantorna ser lite skamfilade ut  efter ett obligatoriskt bladlusangrepp men de kommer snart att repa sig. Foto: Kerstin Engstrand
Avhärdning på gång. Plantorna ser lite skamfilade ut efter ett obligatoriskt bladlusangrepp men de kommer snart att repa sig. Foto: Kerstin Engstrand

Avhärdning, vänj dina plantor till uteluftens friska vindar: Cirka två veckor innan beräknad utplantering ska plantorna vänjas vid utelivet. Man brukar låta dem successivt få stå utomhus allt längre tid. Dock inte i gassande sol utan i skugga och med vindskydd. I lä och skugga på balkongen fungerar jättebra. Man kan även de första dagarna gardera sig med ett lager av dubbel odlingsväv.

Utplantering: Ska ske när risken för nattfrost är över och nattemperaturen håller sig runt tio grader. Då ska plantorna minst vara 10 cm höga, allra helst 15 cm höga. Även nu, sätt plantorna djupare, det vill säga jord upp till första nedersta bladparet. Jag använder nu rosjord och bottnar med två nävar pelleterad hönsgödsel.

Krukorna är i regel Ikeas papperskorg FNISS som rymmer tio liter men krukor om 15 liter fungerar också bra.

Skugga gärna plantorna den första tiden med fiberduk.

Värme, vatten och näring
Droppbevattning trivs aubergine extra bra med. Foto: Kerstin Engstrand
Droppbevattning trivs aubergine extra bra med. Foto: Kerstin Engstrand

De flesta sorter som säljs i Sverige anger utvecklingstid från utplantering till mogen frukt. Så står det 60 dagar så kan du i regel förvänta dig första skörd från slutet av juli och framåt.

Lågväxande sorter, som Jackpot har kompakta plantor utan en dominerande huvudstam vilket medför att de inte behöver beskäras. De förgrenar sig automatiskt. Andra, högväxande sorter är bra att toppa när plantan är cirka 30 cm hög. Då förgrenar sig plantan och bildar minst två sidoskott, kanske till och med fyra. Men som sagt, lågväxande sorter som Jackpot behöver man inte toppa. Högväxande sorter eller plantor som ger rikligt med frukt behöver växtstöd.

Odlingsplatsen ska vara bästa solläge, i söder eller sydväst och gärna mot en skyddande vägg eller mur.

Jämn tillgång till vatten är nödvändigt varför jag rekommenderar ett automatiskt droppbevattningssystem som antingen går på timer eller är solcellsdrivet.

Bergianska trädgården i Stockholm är proffs på odling. de stöttar sina plantor med en bambupinne samt täcker jorden med färskt gräsklipp. gräsklippen på bilden har legat ett tag varför det nu är gulbrunt.  Foto: Kerstin Engstrand
Bergianska trädgården i Stockholm är proffs på odling. De stöttar sina plantor med en bambupinne samt täcker jorden med färskt gräsklipp. gräsklippen på bilden har legat ett tag varför det nu är gulbrunt. Foto: Kerstin Engstrand

När blommorna slår ut och fruktsättningen börjar är det dags att tillsätta extra näring. Den näring som fanns i jorden vid utplantering brukar anses vara förbrukad efter fyra veckor. Färskt gräsklipp är bra att lägga på jorden runt plantan. Det bevarar både fuktigheten och ger näring.

Blomning: Det händer att blomknoppar faller av, särskilt under den första tiden utomhus. Det är inget att oroa sig över, det kommer snabbt nya.

Aubergine är självpollinerande varför vind och insekter hjälper till. Man kan också spraya blommorna lätt med ljummet vatten.

Skadedjur
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Bladlöss har jag tidigare angett, de brukar främst angripa plantorna inomhus eller i växthus. Förutom regelbunden okulär besiktning och klämma ihjäl de löss man hittar är det bra att regelbundet duscha plantorna.

Att regelbundet duscha plantorna lätt är ett bra knep att hålla skadedjuren borda under tiden de står inomhus. Foto: Kerstin Engstrand
Att regelbundet duscha plantorna lätt är ett bra knep att hålla skadedjuren borda under tiden de står inomhus. Foto: Kerstin Engstrand

Spinn, spinnkvalster och trips kan också angripa, oftast ser plantorna bruna ut. När plantorna väl kommit ut brukar de klara angreppen bättre. Det är inte ovanligt att se plantor ge bra med skörd trots att plantorna ser brunmjöliga ut.

Grönsaksflyns larver brukar också kunna äta hål i frukterna liksom sniglar och tvestjärt.

Skörd
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Skörden sker när frukterna nått full storlek, rätt färg och skalet ska vara blankt. Om man väntar för länge blir skalet matt och frukten blir inte god att äta. Äggplantan blir då torr och får en bitter smak. Vanligt är också att frukten spricker om den sitter kvar för länge.

Det finns sorter som går att äta innan de fått rätt storlek.

Skörda ofta, det främjar fruktsättningen och du får fler frukter under längre tid. Första skörden brukar kunna ske i slutet av juli och därefter långt in på hösten. Om hösten är mild även i oktober.

Ju oftare du skördar desto bättre skörd får du. Bäst skär man av frukten från fästet, eller klipper av med en sax eller sekatör. Mogna äggplantor lossnar inte automatiskt!

Två frukter från samma planta. den till vänster är övermogen vilket syns tydligt på färgen. Foto: Kerstin Engstrand
Två frukter från samma planta. den till vänster är övermogen vilket syns tydligt på färgen. Foto: Kerstin Engstrand

Skördade äggplantor förvaras bäst svalt, i kylskåpets svaldel och brukar hålla sig fräscha i minst en vecka.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Wizard, Coral Sunrise. Blir 30 till 35 cm hög. Wizard står för en hel serie olika namnsorter. Foto: Kerstin Engstrand

Palettblad är idag en av våra mest populära krukväxter. På Facebook finns det flera grupper där medlemmarna bara fokuserar på palettblad. Utbudet av sorter är enormt och habegäret vaknar lätt till liv! Många byter skott med varandra eller säljer. Är du nyfiken på palettblad så tipsar vi här om att fröså, det är lättare an man kan tro!

Palettbladsfrön är pyttesmå, jag skulle nog säga att de är till och med mindre än pyttesmå. Men de har en enorm kraft i sig!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Du kan så inomhus från januari och framåt och få bra, fina plantor. Med extra växtbelysning är det lätt att få fram fina plantor även om du sår i januari och februari. Efter vårdagsjämningen i mars klarar man sig utan extra belysning. Så palettblad så här:

Fyll en kruka med såjord eller kokosjord. Vattna jorden och låt överskottsvattnet rinna av.

Strö ut fröerna jämnt fördelade över jordytan. Det är inte lätt att få till det jämnt, de är som sagt små. Fröna är ljusgroende och behöver inte täckas men man kan strö över lite vermikulit som gör att fukten hålls bättre över fröerna.

Foto: Kerstin Engstrand
Det inringade området visar småplantorna åtta dagar efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand

Nu ska sådden så ljus samt får inte torka ut. Efter cirka en vecka har du mängder med småplantor vars hjärtblad nästan är helt runda. Bevaka småplantorna, vattna dem underifrån och vänta. De synes nästan stå still men snart har de plötsligt blivit kraftigare och det är dags att plantera om dem. Det sker när de har fyra till sex blad inklusive hjärtbladen. Det kan kännas svårt att dela på plantorna men om du har vattnat dem rejält en stund innan delningen så går det lättare.

14 dagar efter sådd brukar det vara dags att plantera om småplantorna.

Palettblad vill växa i porös jord vilket märks på dessa två frösådder. De är sådda samtidigt men den till vänster är sådd i en mineralplugg. Foto: Kerstin Engstrand
Palettblad vill växa i porös jord vilket märks på dessa två frösådder. De är sådda samtidigt men den till vänster är sådd i en mineralplugg. Foto: Kerstin Engstrand

Ju bättre ljus desto vackrare bladfärger. En attraktiv växtbelysning är en ljusramp från IKEAS vars växtljus har en sammansättning som ger särskilt fina färger! Det är därför denna växtbelysning betingar ett högt pris på andrahandsmarknaden då IKEA slutade sälja den för några år sedan. Den gav mycket fina utfärgningar på just palettblad, särskilt på rosa toner.

Palettblad gillar inte att torka ut. Utomhus stormtrivs den i en kruka i halvskuggigt läge.

På senhösten brukar plantorna skjuta blomax. Många anser att man inte ska tillåta att blomknoppar sätts utan att det är bättre att hel tiden toppa plantorna. Blomsättningen brukar även påverka färgen på bladen, de tappar färg när blomknopparna bildas.

På engelska heter palettblad coleus plant. Tidigare kallades den på svenska för bladnässla då bladen påminner i formen om vanlig brännässla som även mosaikblad har kallats för.  Dess vetenskapliga namn är numera Plectranthus scutellarioides, tidigare hette den Solenostemon scutellarioides. Det är DNA-tekniken som ändrat släktskapet till novemberljussläktet.

Wizard Jade. Foto: Kerstin Engstrand
Wizard Jade. Foto: Kerstin Engstrand

Palettblad gillar inte vintern inomhus! De flesta av oss har upplevt att våra fina exemplar sackar ihop helt efter ett tag inomhus. Bästa sättet att föreviga dina frösådda palettblad till nästa sommar är att ta sticklingar. Sticklingar rotar sig lätt i vatten. Samtidigt så blir då moderplantan rejält nerklippt vilket den brukar tycka om. Så om ingen ohyra härjar kommer du då att ha både en moderplanta som stormtrivs och mängder av sticklingar.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

När du på hösten tar in dina palettblad så kontrollera dem noggrant. Ofta har de tyvärr spinn. Mjöldagg är vanligt på palettblad, syns vanligen som små vita fläckar längs stjälkarna.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Första mars är en av de dagar på året som är särskilt markerad i min kalender. Det har så varit sedan barnen var små. Årets minodling av morötter startar! Det är en miniodling i dubbel bemärkelse, små så kallade karottmorötter i små krukor. Roligt och enkelt! Från början var det en kul grej med barnen i samband med sportlovet men som numera blivit en del av det vanliga odlingsåret.

Det finns flera sorts morötter, små runda så kallade karottmorötter som sorten ‘Paris Market’ är vanligast att odla i kruka. Det är en tidig sort med runda morötter på cirka 5 cm i diameter. Det är en gammal sort, odlad sedan 1800-talet och än idag en mycket bra sort som finns i flera utvecklade versioner, oftast kan det exempelvis stå 4 efter namnet. Vi odlar även sorten (Baby Chantenay) ‘Cascade’ F1 som är en snabbväxande sort som man kan dels låta växa till sig som lång, “normal” morot om man odlar på friland men som faktiskt bäst skördas som just babymorötter. Den ger lätt avlånga triangelformade morötter.

Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Jord: Vi sår utomhus. Det vill säga i krukor med sådden står utomhus i närheten av boningshuset. Jorden är vanlig krukväxtjord som vattnas innan sådd. Fröna strös över ytan, se bild ovan, och därefter täcks sådden med jord om ett lager av en centimeter. Den jorden som täcker fröna ska vara torr.

Därefter gäller det att vänta. Morötter gror vid en temperatur av 5 grader och sår du senare, i april, så gror de fortare än i mars men de kommer att gro! Skulle sådden stå ovanligt soligt, det händer att vårsolen kan vara stark, så kan du behöva fukta sådden.

En kall vår, som exempelvis våren 2021, grodde fröna först i början av maj.

Sådden börjar växa till sig. Foto: Kerstin Engstrand
Sådden börjar växa till sig. Foto: Kerstin Engstrand

Men så inte alla frön i påsarna på en gång! En påse kan rymma flera hundra frön! Bättre att satsa på flera krukor och/eller komplettera med sådd på friland. Så några i mars, några i april, några i maj och lite i juni. Då kan man njuta av färska, späda morötter långt in på hösten. Överblivna morotsfrön kan sparas i frysen.

Foto: Kerstin Engstrand
I  mitten av maj går det fortare, nu har det gått fyra dagar efter det att bilden ovan är tagen. Foto: Kerstin Engstrand

Vill du odlar fler grönsaker i kruka på våren? Klicka på länken så visas artikel om 5 snabba grönsaker i kruka.

Gödsling: Ingen gödsling behövs!  Det räcker med den näring som finns i jorden. Gödsling ger bara sämre smak.

Paris Market odlade i kruka och utan gallring. Foto: Kerstin Engstrand
Paris Market odlade i kruka och utan gallring. Foto: Kerstin Engstrand

Gallring? När plantorna har kommit upp ca 3 cm kan det kanske behövas gallras om du råkat så för tätt, vilket är lätt skett då morotsfrön är mycket små och tunna. Man brukar säga att minimorötter behöver ett avstånd mellan plantorna om 3 cm. Lättast gallrar man med sax, dvs klipp av de plantor som ska bort. Morotsblasten kan man äta, som mikroblad.

Vattning: Under växtperioden behöver morötter regelbundet vattnas, annars kan det ske att de blir bittra i smaken. Paris Market kan i brist på vatten bli avlång istället för rund och god.

Skörd: Man brukar räkna med att det tar cirka 60 dagar från att fröna grott tills skörden startar. vicka lite på en planta så ser man om där finns en mogen morot.

Noteras ska att båda dessa sorter klarar att stå länge i kruka! Det har hänt att vi glömt bort en kruka och inte skördat förrän i början av oktober och morötterna har varit finfina!

Nyfiken på fler sådder i början av året? Läs då artikeln: Lönar det sig att vinterså i januari/februari?

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

 

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...