Hem Blog Sida 78

Tomater, så lyckas du

apr 7, 2015

wwDSC0976besk — 'Indigo Rose' är först gröna, sedan blåsvarta och när de är skördeklara är de nästan röda. © Kerstin Engstrand

De bästa tomaterna odlar man själv

Solvarma tomater är godis. För dig som har kliande gröna fingrar så är det fortfarande möjligt att så tomater i april och få en fin skörd i höst. Är du nybörjare så finns ännu en tröst, tomater är mycket lättodlade bara du har möjlighet att vattna och har en solig plats att odla dem på. Jag odlar alltid mina tomater i stora hinkar som står ute i trädgården. Växthus behövs inte för stor skörd!

Odla tomater och bli rik, på solvarma tomater. På italienska heter tomat pomodoro, guldäpple av pomo=äpple, oro=guld. Foto: Kerstin Engstrand — Odla tomater och bli rik, – på solvarma tomater. På italienska heter tomat pomodoro, guldäpple av pomo=äpple, oro=guld. Foto: Kerstin Engstrand

Utbudet av sorter är enormt. Namnen frestar, och också formerna. Vad sägs om en randig, en helt grön tomat, eller varför inte en svart, eller en klyfttomat? För att inte tala om smaken, egenodlade tomater smakar absolut bäst, särskilt i vårt klimat.

Mer om mina favoritsorter kan du läsa här.

8 är tomatens gylllene tal

Åtta veckor innan man kan plantera ut plantorna ska tomatfrön sås om du inte har tillgång till extraljus och/eller växthus. Inte tidigare, det lönar sig inte. Sår du för tidigt får du enbart gängliga plantor. I slutet av mars i Skåne, i mitten av april i Stockholmstrakten och i slutet av april om du bor i de norra delarna, då är det sådags. Tomater förkultiveras inomhus, dvs. sås och får växa till sig inomhus.

De kan sedan planteras ut beroende på hur försommaren utvecklar sig, men en gyllene regel är att det brukar vara dags att plantera ut tomaterna när häggen blommar.

Det tar åtta veckor från sådd till blommande planta.
Sedan tar det ytterligare åtta veckor från blomma till skördemogen tomat.
Sår du i mitten av april kan du skörda i mitten av augusti. Odlar du på fönsterbrädan kan du skörda ännu tidigare.

Tomatblomma, just denna kommer att bli en klyfttomat, vilket syns tydligt på blommans form. Foto; Kerstin Engstrand

Var? Soligt läge, sydvästläge är suveränt. På fönsterbrädan eller utomhus mot en vägg. Du behöver inget växthus men har du tillgång till ett så får du tidigare skörd. Men tomater odlade på friland smakar bättre. Våra långa, ljusa sommardagar och nätter gör att tomaterna utvecklar en unik smak som helt enkelt är oslagbar. Allra helst vill tomater ha en jämn temperatur runt 20–25 grader dygnet runt men en vanlig svensk sommar fungerar alldeles utmärkt.

I vad? I en stor plastgodisburk i det soliga köksfönstret odlade min mor tomater så det knakade även när hon var 80+. Utomhus, i en stor kruka, i en 10-liters plasthink eller direkt i jorden, mot en solig vägg.

Vad behöver jag förutom frön?

Tomma, väl ursköljda mjölk- eller juicekartonger, eller fyrkantiga plastkrukor
Såjord (kallas även för kaktusjord)
Plastpåsar, vanliga genomskinliga
Fat
Sticketiketter eller målartejp för märkning av sådderna

Du bör ha tillgång till ett fönster som vetter mot antingen sydväst eller väster där sådden kan stå i 8-10 veckor. En fördel med att förkultivera i mjölk-/juicekartonger är att du inte behöver plantera om plantorna. De kan växa i dem tills det är dags att plantera ut dem.

Skölj ur kartongerna väl och kapa dem så att de blir 15–20 cm höga. Klipp bort ena hörnet i botten så att överskottsvatten kan rinna av. Eller använd motsvarande stora plastkrukor, gärna fyrkantiga, de tar mindre plats.
Fyll varje till hälften med vanlig planteringsjord, fyll sedan på, ändå upp till kanten, med såjord.
Vattna, och när jorden sjunkit ihop och överskottsvattnet runnit av är det dags att så två tomatfrön i varje kruka. När du nu sår ska krukan vara till hälften fylld av jord.
Täck fröna med 0,5 cm jord och dra över en plastpåse. Gör några lufthål i platspåsen. Lättast är att klippa av hörnen på påsen.
Nu är det bara att vänta, och eventuellt fukta sådden om jorden verkar torka ut. Efter 7 till 12 dagar bör fröna ha grott.
Om båda fröna gror, klipp då bort den svagare plantan när den är 3–7 cm. Dra inte, då är risken att den andra plantan skadas.Men kasta inte de bortklippta fröplantorna, se nedan.

TIPS!

De plantor som du klippt bort blir lätt nya, sätt dem i en egen kruka som du fyller med jord på samma sätt som vid sådd. Tomater har en sällsynt förmåga att rota sig och snart har även dessa tagit sig.

Har du valt en sort som får ”tjuvar” kan även de på samma sätt bli till nya plantor. Tjuvar är sidoskott som bildas mellan bladvecken och stammen. Det brukar stå på fröpåsen om sorten bildar tjuvar.

På samma sätt kan en köpeplanta bli flera plantor.

Allt eftersom plantan växer ska jord fyllas på. Fyll på en gång i veckan, och varje gång upp till halva plantans stjälk. Finessen med denna teknik är att då bildas rötter längs stjälken rötter och du får en stadigare, livskraftigare planta.

Om du sår tomater i små krukor behöver de planteras om flera gånger. Varje gång plantan planteras om sätts den djupare så att fler rötter kan bildas Foto: Kerstin Engstrand

När häggen slagit ut är i regel risken för nattfrost över. Är du osäker är det bättre att vänta en vecka med att sätta ut plantorna. Tomater trivs bäst i 20–25 grader. Kalla nätter kan stressa plantorna. Platsen där tomaterna ska växa ska vara i lä, och soligt, helst söder eller sydvästläge, och jorden ska vara mullrik.

Tomater trivs i fuktighetshållande jord. Jag odlar i vanliga hinkar, utan hål i. Det fungerar alldeles utmärkt. Jorden ska vara mullrik, själv använder jag med fördel s.k. U-jord. Bottna varje kruka/planteringshål med en näve hönsgödsel eller använd efter ett par veckor tomatgödselpinnar.

Håll avståndet, särskilt fuktiga somrar. Avståndet mellan plantorna ska vara 60 cm.

Fuktiga, kalla somrar kan man för att undvika angrepp av bladmögel just när tomaterna börjar mogna ta bort alla gröna blad. Foto:Kerstin Engstrand

Plantera ut: Varje tomatplanta ska nu planteras så djupt att jorden når upp precis under det nedersta bladet. Nu kommer tomaten att bilda ännu fler rötter längs stjälken, och ger då bättre skörd. Samt blir mindre torkkänslig.

Gödsla: Gödselpinnar är bekväma då de avger lite gödsel varje gång du vattnar. Först 2-3 veckor efter utplantering i ny fin jord ska gödselpinnar stickas ner. En gödselpinne brukar räcka i två månader, dvs. tills det är dags att skörda.

Färskt gräsklipp, i lager om två cm runt plantorna, är också bra. Gräsklippet ska läggas ut på fuktig jord, men använd inte gräsklipp om du har problem med sniglar, de stormtrivs under gräsklippet!

Vattna: Från att plantorna börjat blomma är de i extra behov av vatten. Det betyder oftast vatten varje dag, ibland såväl morgon som kväll. Från blomma till skördefärdig tomat tar det normalt åtta veckor.

Tomater är självpollinerande, vilket betyder att de inte är beroende av att en annan sort ska växa i deras närhet, vilket gör att det räcker med att vinden eller insekter pollinerar dem.

Viktigt

Nyp bort blad som skymmer tomaterna.
Skulle plantorna drabbas av bladmögel kan du strippa hela plantan på blad, förutsatt att tomaterna är bildade och på väg att mogna. Mjöldagg kan tomaterna få såväl vid torka som vid fuktigt väder. Om vattningen är ojämn och en planta har fått torka ut angrips den lättare av mjöldagg.
Bladmögel. Foto: Kerstin Engstrand

Glöm inte att märka dina plantor. Minnet är kortare än man tror, plötsligt så har man ingen aning om vilken sort som växer i krukan. Och det händer att fåglar leker med märkpinnarna. Jag gör etiketter med målar-/frystejp som jag sätter runt stammen. Skriv tomatsorten med vattenfast tuschpenna eller med blyerts.

Foto: K Engstrand — Foto: Kerstin Engstrand

Skörda: Från mitten av augusti. Från sådd till skörd tar det 16 veckor. Tomater som är gröna när frostnätterna kommer kan plockas och få eftermogna inomhus. Lägg dem i fönstret på ett fat, eller ta in hela plantorna och låt dem hänga upp och ner så kommer snart alla gröna tomater att rodna och bli vackert mogna. Eller njut av att ha mängder med gröna tomater att steka eller lägga in. De är en delikatess!

Kerstin Engstrand

Tomatsorter

Ätbart

apr 7, 2015

Det finns hur många som helst. Och det är lätt att drabbas av jag-måste-ha-alla sorter. Det finns pyttesmå, enormt stora, runda, avlånga, päronformade, gula, randiga (röd/gula, grön/vita), vita eller blåsvarta.

Man brukar säga att höga sorter passar bäst i växthus medan körsbärstomater och busktomater går ypperligt på friland. Körsbärstomter av de lägre sorterna fungerar också bra inomhus.

Oavsett sommar så ger i regel högväxande sorter den största skörden. En klassisk sort är ‘Gardner’s Delight’, en enda planta kan ge upp till hela 175 små körsbärstomater. Den är en gammal sort, får tjuvar och blir hög varför den behöver stöd i någon form. En bambukäpp eller en tomatspiral fungerar bra.

‘Indigo Rose’ är rolig att odla då tomaten först nästan är svart men går tillbaka till rött när den mognar. Har en ganska fadd smak och är rolig en sommar, men inte fler.

Mina absoluta favoriter sedan ett par år är:

‘Dasher’ blir ganska hög, cirka 1,5 meter och behöver stöd. Tomaterna är avlånga och brukar kallas för babyplommontomat. Smaken är mycket söt och frukten håller sig länge. Har enbart sett plantor av Dasher.

’Toronjina’ är en mycket god orangegul tomat som ger riklig skörd. Den smakar lite bättre än klassikern ‘Sun Gold’.

‘Chocolate Pear’ Foto: Kerstin Engstrand

’Chocolate Cherry’ och ’Black Cherry’ är oerhört goda, särskilt ugnsbakade eller stekta. Pärontomaten ’Chocolate Pear’ är en annan god och rikgivande tomat.

Bifftomater hittar man numera sällan i matbutikerna. ‘Oxhjärta’ är en klassisk bifftomat som är en populär sort i Frankrike och Italien. Den blir tung, och oftast behöver man ge tomaterna stöd, annars bryts grenarna av.

'Oxhjärta' © K Engstrand — ‘Oxhjärta’ Foto: Kerstin Engstrand

De ”lataste” tomaterna är de riktigt lågväxande sorterna av cocktail- och körsbärstomater. De behöver inget stöd och en planta brukar ge hela 50 små tomater. ‘Tiny Tim’ är en klassiker. Regnvåta somrar brukar ’Tumbler’ och ’Red Alert’ klara sig bättre. Tumbler blir cirka 35-40 cm hög och en planta kan ge hela 3–4 kilo tomater. Växtsättet är lätt hängande vilket gör att Tumbler passar utmärkt även odlad i ampel.

Vinbärstomater också kallade pärltomater. Foto: Kerstin Engstrand

Det gör även vinbärstomat som kan ge flera hundra pyttesmå tomater. Lite för små tycker jag och de smakar inte så mycket.

’Red Alert’ provade jag för första gången sommaren 2012 och den gav stor skörd. Smaken var mycket god och söt. Men sommaren 2013 och 2014 som var heta tyckte jag inte ’Red Alert’ utvecklade lika fin smak som kalla och regnvåta 2012.

En klar fördel ’Red Alert’ har tillsammans med ’Tumbler, är att de båda mognar tidigt. Blir ca 45 cm hög och en planta brukar ge runt 2 kilo.

Det finns också lite större sorter av körsbärstomater, som den runda kanadensiska ’Sub-Arctic Plenty’ och den 3–4 cm långa, lätt äggformade italienska ‘Principe Borghese’. Båda ger även kalla somrar riktigt bra skördar på slutet av säsongen. De behöver båda stöd.

Hur du sår och odlar tomater hittar du här.

Kerstin Engstrand

Pristagare på trädgårdsmässan

apr 6, 2015

Publikens respektive juryns val av balkonger och idéträdgårdar på Nordiska trädgårdar 2015:

Vinnare på Nordiska trädgårdar 2015

1 of 8

Saboterar Black Sabbath blommor?

Praktiskt

apr 5, 2015

wliljabesk_redigerad-1 — Hur reagerar växter på musik?

Hårdrock – och då i synnerhet Black Sabbath, mår blommor, exempelvis liljor bra av det? I Japan får kor lyssna på klassisk musik, och det blir till den exklusiva KOBE-biffen. Den brittiska trädgårdsexperten och designern Chris Beardshow har testat. I brittiska BBC Radio 4 har Beardshow berättat om sitt experiment med alströmeria som han gjort tillsammans med några av sina studenter. Växterna fick växa i växthus. Syftet var att ta reda på hur musik påverkade växterna.

I ett växthus var det tyst, i ett annat spelades klassisk musik, i ett tredje Black Sabbat och i ett fjärde Cliff Richards.

De som hade genomlevt hårdrock i mycket hög volym blev kortare, mera kompakta men med större blommor. Samt inte minst, de var friskare. Så det är bara att låta växterna rocka loss.

Lyssna på Chris här. ( Länkar du från mobil eller surfplatta kan du eventuellt behöva ladda ner en gratisapp från BBC för att kunna lyssna på klippet.)

Det ska sägas att Sir Cliff Richard är en ”keen gardener” och brukar vara flitig gäst på både Chelsea Flower Show som Hampton Court Palace Flower Show. I “hans” växthus dog växterna…

Chris Beardshaw Foto: Kerstin Engstrand — Chris Beardshaw
Foto: Kerstin Engstrand

Rockigt på trädgårdsmässan – Caprifolium petroleum

apr 5, 2015

”Sitter på balkongen och slappar efter ännu en hård arbetsdag som trädgårdsmästare. Svettig, med motorsågsolja på händerna och stendamm på byxorna. Slänger på metallica i lurarna. Här doftar både bensin och kaprifol. Det är maskiner, hårdrock och trädgårdsmästeri i skön förening.”

“Balkongen “Caprifolium petroleum” är en kärleksförklaring till våra maskiner och innehåller mer metall, bensin och hårdrock än någonsin tidigare skådats på en trädgårdmässa!”

Vilstolen är gjord från rester av en grävare.

Kreatör : Hanna Viberg, Spira trädgård AB www.spiratradgard.se

Sponsorer: Bygg-Ole, XL-Bygg, Linds service AB, Nacka Schakt AB.

Balkongen visades på Nordiska trädgårdar 2015 och fick hedersomnämnande av juryn..

Mer om Black Sabbath och blommor kan du läsa här.

Rabarber trädgård noterar att det är hög ljudnivå på trädgårdsmässan, nästan som att vara i en verkstad.

Foto: Kerstin Engstrand

Föreningen Sesam

apr 4, 2015

wwsesanärterutk1 — del av föreningen Sesams, skatt av ärtor. Foto: Kerstin Engstrand

Reginald Scholz som odlar mer än 30 olika sorters ärter har tack vare sitt medlemskap i Föreningen Sesam möjlighet att få tillgång till köksväxtssorter som inte finns på den öppna marknaden. Själv fick jag kännedom om dem på ett dop. För barnets farfar var medlem i Sesam och hade drösvis av tomatfrön i fickan. Gissa vad jag kom hem med från det dopet? Förutom en livslång vänskap – tomatfrön förstås.

Sesam är en ideell förening som genom praktiskt arbete verkar för att bevara den mångfald som finns bland köksträdgårdens och åkerns växter. I första hand vänder föreningen sig till hängivna odlare som är nyfikna på ovanliga eller gamla köksväxtsorter och andra nyttoväxter.

Kärnverksamheten är att medlemmarna fröodlar dessa sorter då egen fröodling är ett säkert sätt att bevara gamla favoriter även om de försvinner ur handeln. Man odlar en mängd sorter för att få fram fler för av dem.

För utbyte av fröer har Föreningen Sesam kontakter med genbanker, andra bevarandeorganisationer och fröfirmor över hela världen.

Har du en gammal köksväxtsort som du eller någon granne, släkting eller annan som du känner odlat under lång tid? Då vill Sesam gärna veta mer om just dessa sorter.

Föreningen Sesam är en helt fristående organisation och är inte knuten till någon myndighet, institution eller företag. Medlemmarna finns spridda över hela Sverige.

Av Kerstin Engstrand
Mer om Sesam här: Föreningen Sesam

Där kan du på sidan “Odla eget frö” även läsa boken “Om fröodling” av Ossian Lundén från 1922

Så här tar du pelargonsticklingar

Praktiskt

apr 4, 2015

Att sköta om sina pelargoner är att vårda ett kulturarv. Det är ett enkelt sätt att rädda både gamla som nya, till oss själva och till nästa generation.

Det sägs att:

Ett skott ska tas i lönndom för att det ska ta sig.
En stickling som är en gåva ska man inte tacka för, då kommer den nämligen inte att ta sig.

Vi på Rabarber har begravt dessa gamla traditioner, vi tackar med stor glädje för de skott vi får och vi frågar alltid om vi får ta ett skott och än så länge har ingen nekat oss.

Pelargonsticklingar

1 of 7

Klicka på bilden för att se hela bildtexten.

Pelargonsticklingarna rotar sig bäst i jord, då utvecklas bättre rötter än om man sätter sticklingen i vatten. Man kan även använda jiffybriketter, de är särskilt bra för sticklingar man tänker ge bort.

Årets pelargon 2015- en violett skapelse

apr 4, 2015

Årets Pelargon 2015 en violett, Pelargonium x hortorum Moonlight-serien ‘Violino’ men i dagligt tal säger vi bara pelargonen ’Violino’. Den ska vara lättskött, sällan få gula blad, hålla sig fin långt in på hösten och även klara en sommar med dåligt väder.

’Violino’ är zonalpelargon från Moonlightserien. Moonlightsorterna karakteriseras av serie av att ha mörkt bladverk och blomstjälkar. Vi på Rabarber trädgård gillar färgen helskarpt.

Björn Höjrup, Sweed, odlare i Skåne och representant för utvecklarna berättar att det tidigare fanns en violett pelargon men den plockades bort ur sortimentet eftersom den inte höll måttet. Och det orsakade ett ramaskri för det var många som var förtjusta i just den violetta färgen. Kundernas reaktion gjorde att man startade ett förädlingsprogram för att få fram en ny, bättre sort. Och för ett par år sedan kom då ’Violino’.

Violino, - årets pelargon 2015 i fyra varianter

1 of 4

Vill stå ute på sommaren, på sommaren trivs ’Violino’ bäst ute, till exempel på balkongen, altanen eller utanför entrén. Allra helst vill den stå soligt, varmt och skyddad från vind men fungerar också bra i halvskugga, men blommar då inte lika rikligt. Under vinterhalvåret vill den stå på en ljus och sval plats.

Jord, näring och vatten, plantera om ditt exemplar i porös och kraftig blomjord. Låt jordklumpen torka mellan vattningarna. Under tillväxtsäsongen trivs den med att få svag näringslösning varje gång du vattnar.

Ansa, bryt av/klipp bort överblommade blomstänglar längst nere vid basen. Det gynnar knoppsättningen.

Läkerabarber, en asiat och en riktig ungdom

apr 3, 2015

ww102_2155 — Flikrabarber och blommande kirgislök. Foto: Kerstin Engstrand

Rabarberns historia börjar med läkerabarbern. I kulurväxtsammanhang är rabarber en ungdom. Den är ”bara” ett par hundra år. Sitt ursprung har den i Himalayas östra bergsområde och lär ha odlats i Kina redan 3000 år före vår tideräknings början. Men det var den så kallade läkerabarbern som kallades för kungen av medicinalväxterna. Till Europa kom läkerabarbern under medeltiden och blev snabbt ett mycket eftertraktat läkemedel, ett dyrt sådant. Då trodde man att de flesta sjukdomar gick att behandla genom att rensa kroppen. Och roten från läkerabarbern var effektiv som laxermedel. Den användes också mot gulsot.

Enligt Nordiska museet så omnämns medicinalrabarbern i Pedersens läkebok från 1533: ”De rika kan skaffa rabarber på apoteken mot gulsot”. I en läkebok som anses ha skrivits i Vadstena kloster står ”att läka sår, både huggsår och skottsår, skall man ta ett lod rebarbare”.

Rabarber betyder “den främmande roten”. Namnet kan härledas till det latinska “rheubarbarum”. Det är en sammansättning av “rheum” som betyder “rot” och ordet “barbarum” som betyder “främmande”. Barbarum sades av grekerna om alla som inte talade grekiska.

Läkerabarber heter egentligen flikrabarber (i regel arterna Rheum palmatum, R. rhaponticum, R. ermodi och R. officinale) och rhizomerna (rotknölarna) används i läkemedel. I rotknölarna finns urindrivande ämnen samt ämnen som främjar tarmfunktionen. Läkerabarberns rotknöl används också till örtte.

Matrabarbern är en annan växt, Rheum rhaponticum, vars stjälkar vi äter. Den kom på 1700-talet till England och spreds sedan vidare i Europa. Man åt man stjälkarna som vårprimör, råa med salt och peppar samt till lammkött. Det sägs att vi i Sverige allra först använde oss av bladen som i stora mängder faktiska är giftiga. Bladen innehåller mycket oxalsyra som i större mängder är giftigt. I stjälkarna, som vi äter, finns också oxalsyra men i betydligt mindre mängder. Men det är äppelsyra som ger rabarbern dess syrliga smak. Och äppelsyra är ofarlig.

Sitt verkliga genombrott fick matrabarbern när sockret blev billigare. Det var när vi började odla sockerbetor som sockret kunde njutas av var man, därmed också sötsura rabarbern.

Vanlig matrabarber färdig för skörd. Foto; Kerstin Engstrand — Vanlig matrabarber färdig för skörd. Foto: Kerstin Engstrand

Att lägga rabarber på något betyder “att lägga beslag på” något. Men varifrån har vi fått detta uttryck? Det är troligen en förvrängning av “att lägga embargo på”. Ordet embargo kommer från spanskan och troligen var det detta främmande ord som inbjöd till förväxling av det ljudlika rabarber.

Läs mer om rabarber (klicka på länken).

Det våras för rabarbern

apr 3, 2015

wwbesk1_DSC0050 — Växtkraft, rabarbern växer så det knakar. Foto: Kerstin Engstrand

Rabarbern rasar upp ur jorden samtidigt som vintern rasar utför våra fjällar. Redan när jordtemperaturen ligger mellan två och tio grader är rabarbern aktiv som en liten vulkan.

Många är vi som lekt med de enorma bladen som barn – bättre paraply, dessutom gratis, när ett plötsligt sommarregn dyker upp kan man inte få. Idag är det mycket populärt att använda bladen som gjutformar till fågelbad. Samt inte att förglömma, rabarberpaj med vaniljsås, och vårlyckan är gjord.

Utan tvekan är rabarbern älskad, trogen och lättskött som den är. Så trogen att vi lätt negligerar den och ser den som lite tråkig. Njutning är viktigt och rabarbern är en växt som verkligen får oss att vardagsnjuta. Redan tidigt på våren.

För sorter, läs här

Tuffing: Rabarber är en flerårig växt, och tack vare sin kraftiga rotstock har den mycket god torktålighet och vinterhärdighet. Den klarar – 20° C utan problem. De späda bladen tål frost ner till ca – 4°C.

Varma somrar brukar plantan gå i vila, för att senare när temperaturen blir lägre åter växa som om det vore vår igen. Bäst växer rabarber om genomsnittstemperaturen är under 24 grader.

Växtplats: Rabarber växer bra på de flesta jordar, men allra bäst växer den på en lite fuktig plats med eftermiddagsskugga och med djup, mullrik, näringsrik jord. Väldränerat ska det vara. Sluttning är perfekt för den erbjuder väldränerade förhållanden som rabarbern vill ha.

En rabarberplanta kräver dock sin plats, en yta motsvarande en kvadratmeter behöver den. Men i ett hörn i trädgårdslandet ser rabarbern lätt lite småtråkig ut. Plantera den istället i rabatten.

I England driver man rabarber i särskilda krukor med lock men det går lika bra med en stor lerkruka eller en mörk plasthink. Foto: K Engstrand — I England driver man rabarber i särskilda krukor med lock men det går lika bra med en stor lerkruka eller en mörk plasthink. Foto: Kerstin Engstrand

Driva rabarber: Just till Valborgsmässohelgen köper många av oss rabarber i matbutiken. De är i regel framdrivna i växthus i Holland. Driven rabarber blir ljusare i färgen och mjällare, där av namnet glasrabarber. I din egen trädgård kan du istället ställa en stor lerkruka eller en mörk hink över plantan så fort bladen börjar visa sig. Där i mörkret kommer de att växa och bli ljusa. Vinrabarber, ’Barbro’ eller “Victoria”, lämpar sig bäst för drivning. Driv inga yngre plantor, utan enbart etablerade som är minst två år gamla.

Efter ett par år av tidig drivning ska plantan få vila. Drivningen tar mycket kraft från växten.

Så eller köpa planta: Rabarberplantor är relativt dyra att köpa, men å andra sidan är de långlivade. Ibland har man tur och kan få en bit av en grannes rabarberplanta. Fröförökade rabarber blir inte sortäkta!

Victoria är den vanligaste sorten i våra trädgårdsbutiker. Foto: Kerstin Engstrand

Dela en äldre planta: Förökning görs genom att man delar äldre plantor. Upp till femton år kan en rabarberplanta hålla sig fräsch, men när det enbart kommer smala, tunna stjälkar, (trots att du skött den exemplariskt) är det dags att dela den. Det görs bäst på våren.

Börja med att vattna den gamla plantan väl. Följande dag så gräver du upp hela plantan. Det görs bäst med en grep.
Skär bort alla ihåliga, träiga och döda delar och släng dem.
Granska plantan och se var knopparna ligger. De ser ut som stora runda gröna bulor. Plantan delas med en skarp spade eller en kniv och låt varje del ha kvar minst en knopp.
Plantera sedan om de nya, delade plantorna på samma sätt som en ny. Välj också en ny växtplats för de delade plantorna.

Plantering: Den ska helst ske tidigt på våren, med knoppen 5 cm under markytan. Se till att roten sitter stadigt i jorden, packa jorden väl runt roten. Ovanför knoppen ska jorden bara hällas över och där ska jorden inte packas. Vattna rejält efter plantering.

Rabarber kan också planteras sent på hösten. En fullvuxen planta behöver utrymme så plantera med ett avstånd på 60 cm mellan varje. Platsen ska vara fri från fleråriga ogräs.

Vattning: Rabarbern vill ha mycket vatten för att utvecklas bra. De stora bladen gör att avdunstningen är hög. Vattning är extra viktig när försommaren och sommaren är torr. Och vattning ger merskörd, särskilt om det råder försommartorka.

Gräsklipp stormtrivs rabarbern med men har du gott om sniglar och snäckor så trivs även de under gräsklippet. Foto: Kerstin Engstrand

Gödsling: Vill du kunna skörda mycket så är gödsling ett måste. Stallgödsel är bra då dess struktur förbättrar mullhalt och jordfuktighet. Bäst fungerar hönsgödsel som ges tidigt på våren, med en andra giva vid midsommar. Gödsla inte efter 15 juli, det kan försena invintringen och försämra vinterhärdigheten.

Rabarber vill också ha kalium, och den trivs med att få rejält med vedaska på våren. Har du en valborgsmässoeld i närheten kanske du kan hämta lite aska därifrån.

Gräsklipp är bra att lägga ut runt plantorna på våren när bladen börjar visa sig, det håller ogräset borta. För rabarbern är en verklig solitär och vill inte ha någon konkurrens.

Och inte minst rabarberns stora blad, finhacka dem och lägg dem runt plantan. De ger ett bra kvävetillskott, liksom gräsklippet.

Blomknopp på väg upp. Foto: Kerstin Engstrand

Ansning: Låt den inte blomma. Skär bort blomstjälkarna så fort de dyker upp i början av maj. Blomstånden är enorma, upp till två meter höga. De är grenade och har små beigegula blommor. Efter blomningen kommer frukten som är en vingad nöt, 5 mm lång. Blommorna tar kraft från plantan och den kraften behövs för plantan att bilda nya bladstjälkar.

Skörd: Först andra året bör man börja skörda, och då kan man i regel skörda två gånger per år, i början av juni och sedan en mindre skörd i augusti. De bästa skördarna får man när plantorna är 2–10 år gamla. Skörda när stjälkarna är lysande röda med en gnutta grönt. Dra av stjälken försiktigt! Det är viktigt att hela stjälkfästet kommer med. Om stjälken bryts av kan den börja ruttna och det skadar roten. Och lämna minst fyra stjälkar per planta kvar.

Dra av stjälken försiktigt. Foto: Kerstin Engstrand

Nyskördade stjälkar förvaras bäst i kylskåp som håller några plusgrader med hög fuktighet. Då kan de hålla sig fräscha i 3 veckor. I rumstemperatur däremot håller de sig bara fräscha i 2–3 dagar.

Skadedjur och sjukdomar: Snäckor brukar leta sig upp på bladen, och visst gör de några hål i dem men inget som påverkar plantan och skörden.

Visste du att

Yrkesodlare vill ha stjälkar som väger 100–150 gram styck.
Rabarber kan också drivas i mörkt svalt utrymme med blått ljus.
Det som ger rabarbern dess typiska smak är i första hand äppelsyra. Rabarber är dock mest känd för sitt innehåll av oxalsyra, som inte bör ätas i alltför stora mängder under längre tid. Sorter med låg oxalsyrahalt ger betydligt lägre avkastning och odlas knappt.

Av Kerstin Engstrand

Föregående 1...777879...81 Nästa

Sida 78 av 81