Snabbodlade och första primören. Det är inte många rädisor man behöver, det är känslan när man att i maj–juni drar upp en mogen rädisa, och äter den, mjäll och krispig, som är viktigast. Det är en njutning man ska unna sig.

Och det finns alltid plats för några rädisor, för på en liten plätt som är bara 30 cm i sida ryms hela 16 rädisor.

När? Från april till midsommar och sedan från augusti. Rädisor sådda i juli blir oftast beska.

Var? Rädisor klarar faktiskt halvskuggigt läge, och vill ha lucker, mullrik jord.

Hur? Så 10 frön varannan vecka, det brukar räcka för en persons behov. Sådjup 0,5 cm och med ett avstånd av 7,5 cm mellan fröna.

Vattna: Ge 1 dl vatten per planta vid varje vattning. Rädisor blir beska om de får för lite vatten.

Gödsla: Nej, ingen gödsel behövs.

Viktigt! För att få supermjälla rädisor är knepet att jorden inte får torka ut så ha koll på vattningen.

Skörda: När rädisornas röda nackar skjuter upp ur jorden är de skördemogna.

Det bästa med sallat är att bladen är så dekorativa att man lätt kan skapa snygga mönster i rabatten. Ännu snyggare blir det om sallat sås tillsammans med rädisor, ringblommor eller tagetes. Det finns sorter som bildar huvuden men jag föredrar sallatsblandningar med minst sju olika sorter. Det är klart latast, och de liknar de färdiga salladsblandningar man köper i matbutiken. Dessa mixade sallatsblandningar tål att man skördar efter behov.

Var? Sallat trivs i mullrik jord, i både soligt och halvskuggigt läge.

När? På friland, så i omgångar, första omgången när körsbärsträden blommar och fortsätt så ändå till hösten. Två veckor mellan sådderna brukar vara lagom för att ha friskt, krispigt grönt hela sommaren.

Hur? Enklast är att bredså men vill du ha huvuden ska avståndet mellan plantorna vara 15 cm. Sallat har små frön och ska sås grunt, täck med 0,5—1 cm jord. Täck sådden med fiberduk.

Vattna: Ofta annars blir smaken besk. Vattna på morgonen så minskar snigelangreppen.

Gödsla: Ingen, gödsling ger fadd smak.

Viktigt! Låt aldrig sådden torka ut. Använd färska, nyinköpta frön, gamla frön har låg grobarhet.

Skörda: När bladen är 10–15 cm höga, spara en bit av basen så kommer bladen att växa ut igen.

Sallat är vackert också odlat i långa rader. Till höger, mot staketet, växer bondbönor av sorten ’Crimson flowered’, den enda bondbönesort som har rubinröda blommor, alla andra har vita.

Läs också om hur en äkta italiensk blandad sallad ska vara. Eller mera fakta om höstsådd av sallat.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Zucchini/courgette/grön squash, gul squash kärt – barn har många namn, det går inte att misslyckas med zucchini. Två plantor räcker mer än väl för en familj på fyras behov.

När? Det går att direktså zucchini på växtplatsen när häggen blommar, vilket oftast är i början av juni, men bästa resultat får du om du förkultivera plantorna inomhus. Så i krukor inomhus i maj.

Var? Soligt  eller halvskuggigt läge, zucchini får stora blad, och en planta kräver en kvadratmeter stort utrymme.

Hur? Plantera ut plantan i en liten fördjupning, så når regnet bättre plantan.En klippskreva fylld med jord är en suverän plats.

Vattna: En till två gånger per vecka, och ge minst en liter vatten per vattning. Ju större plantan blir, desto mer vatten varje gång.

Gödsla: Tomatgödselpinnar fungerar bra, två per planta.

Viktigt! Efter 4-5 hanblommor, som går att äta, kommer de efterlängtade honblommorna som känns igen med sitt lilla fruktämne vid basen. Nu kräver zucchini en hel del vatten, samt gödsel.

Skörda: Från mitten av juli till långt in på hösten. Skörda frukterna när de 10-15 cm långa. Viktigt är att skörda hela tiden, annars slutar plantan producera honblommor.

–

1997 kom Reginald Scholz från Tyskland till Blåvikssjön,som ligger mellan Lycksele och Storuman, Lappland. Tillsammans med Mariana Matsson driver han Trädgårdsduon Rosa lapponica. Mariana Mattsson är välkänd trädgårdsambassadör för lappländsk odling och medlem av Riksförbundet Svensk Trädgårds styrelse. Mariana är också kvinnan bakom Mästarrabatten 2015. De har inventerat en mängd ärtsorter. Föreningen som Reginald nämner är Sesam.

Reginald och hans ärter

1 of 5

Gör bilderna större och se bildtexten genom att trycka på bilden.

Kerstin Engstrand besökte deras odlingar förra sommaren och provsmakade. Har Kerstin samma smak som Reginald? Och har Reginald samma smak som Mariana? Och vad tycker barnen? Lyssna på Reginald och Mariana när de berättar om sina erfarenheter.

Mobiltäckningen i Lappland är inte den  bästa, så det fick bli ett samtal på Lycksele flygplats medan Mariana väntade på flyget som skulle ta henne ner till trädgårdsmässan. Vi ber om ursäkt för skrapljuden, en effekt av den glädje som barns smak kan resultera i, dvs. skratt.

Mer om de ärtsorter som anges kan du läsa om här.

Ärter är mycket bra nybörjarväxt. Goda, och ger rik skörd. Särskilt sockerärter, baljorna äts hela, de tål dessutom att växa ut till full storlek och är därför inte är så skördekänsliga, men ju mer du skördar, desto mer får du. Dessutom kan man även äta de späda skotten.

Det finns både höga och låga sorter. De höga behöver stöd. Ärter är fint att så runt solrosorna. Då kommer solrosen att fungera som klätterstöd åt ärterna.  Tre frön runt varje solros brukar vara lagom.

Sockerärt och brytsockerärt får platta, mycket mjälla och, som namnet anger, söta baljor. Används mycket i asiatiskt matlagning. Går även att äta om de hinner bilda små ärtor inne i baljan.

Brytsockerärt, även kallad för salladsärt, har i regel söta, tjocka och oftast trådlösa baljor. Skördas när baljorna börjar bli runda. Hela baljan med de omogna fröerna äts.

Märgärt och brytmärgärt är vad vi vanligen äter som gröna ärtor men späda märgärter går utmärkt att äta hela, med hölje. Det är alltså de färska fröna via äter, och köper frysta som gröna ärter.

Spritärt har släta frön och äts färska. Spritärter med blå balja kallas för blåärt.

Kokkärt har gröna eller gula frön som torkas och används efter kokning. De gula är vad vi äter i gul ärtsoppa.

Växtplats: Helst mullrik, väldränerad jord. Ärter avskyr att stå med våta fötter. De vill ha soligt på våren när de sås. Går bra att odla i läge som under juli–augusti ligger halvskugga.

Plantavstånd: 5 cm

Radavstånd: Låga ärter 40 cm om de odlas i enkla rader, 60 cm om de odlas i dubbelrader, höga ärter 60–80 cm respektive 100 cm.

När ska de sås? Sockerärter sås när jorden reder sig, vilket brukar vara i början av april i södra Sverige, en månad senare vid Stockholmstrakten och i början av juni i norr, allt beroende på hur våren utvecklar sig. Andra ärtsorter, som märg- och brytärter, sås när jordtemperaturen är på 8–10 grader, vilket brukar vara när körsbärsträden blommar. Märg- och brytärter ruttnar om de sås för tidigt.

Alla ärtsorter kan sås i omgångar fram till midsommar.

Blötlägg ärterna några timmar före sådd så gror de bättre och snabbare. Fröpåsar med ärter äldre än ett år bör blötläggas i 24 timmar.

Förkultivera? Om du har problem med sniglar som mer än gärna kalasar på späda ärtplantor bör du dra upp plantorna inomhus för senare utplantering. Förkultivera dem vid samma tidpunkt som de skulle ha såtts på friland. Håll koll på plantorna, när fröna väl har grott växer de fort. Och blir snabbt ett otyglat stycke som sitter ihop. Plantera ut plantorna när de är 20–30 cm höga.

Sådjup:  5 cm om du har en ganska torr växtplats eller om du sår i slutet av juni, 3 cm om den är lite fuktigare. De gror långsamt, groningstiden är ibland 10–15 dagar. Odlad i kvadrater kan 8 plantor sås i en 30 cm stor ruta. Täck gärna med fiberduk, det hindrar fåglar att äta av fröna.

Stöd: Höga sorter behöver stöd. Sätt dit stödet direkt, eller senast när plantorna börjar bilda klängen, för när plantorna är 8–10 cm höga behövs stödet, annars lägger de sig plantorna på marken och blir ett lätt byte för sniglar. Finmaskiga plastnät fungerar mindre bra då de är besvärliga att rensa från växtdelar som sitter fast. Björkris fungerar också, ärter är inte tunga i sig och är snälla mot det underlag de klättrar på.

Vattning: De får aldrig torka ut och de behöver mer vatten än man först tror. Vattna en gång per vecka vid normalt sommarväder, vid mycket varmt väder två gånger per vecka – särskilt viktigt när blomningen börjar.

Gödsling: Behövs inte, ärter liksom bönor samlar det kväve de behöver själva.

Ansning: Plantor som är högre än 15 cm ‒ kupa upp lite jord runt plantorna så står de stadigare. Bind upp rankor som inte själva hittar klätterstödet.

Skörd: Cirka 10 veckor efter sådd för spritärter och märgärter, normalt lite mer för sockerärter. Plocka varsamt de färdiga baljorna. De första skördeklara baljorna brukar sitta längst ner på plantan. Skörda ofta, annars slutar plantan att producera skidor.

Men vill du ha frön för att odla med eget utsäde nästa år ska du låta skidorna vara kvar på plantan tills de blivit bruna.

På hösten tål ärter någon minusgrad.

Efter skörd: När alla ärter är färdigskördade, eller om frosten tagit plantorna, klipp ner stänglarna helt men låt rötterna vara kvar i jorden. Det kväve som samlats i rötterna kommer jorden tillgodo. Gräv även ner stänglarna, de fungerar som gröngödsling.

Sjukdomar och skadedjur: Fåglar gillar att dra i småplantorna, sniglar brukar äta mer än glupskt av dem och även möss. Avklippta PET-flaskor fungerar som bra skydd mot fåglar. Även en färgglad leksaksorm av plast, men kom bara ihåg att flytta på den då och då. Mjöldagg, en vit beläggning på bladen, kan förekomma vid fuktig väderlek men brukar inte påverka skörden.