”Det jag vill förmedla är att inget blir gjort utan lite vilja. Man ska inte ge upp. Jag är relativt kort (162 cm) men man kan förflytta mycket mera än man tror men det tar tid. Man blir seg. Och man får tänka på hur man rör sig.” Ann-Lis , 66 år
Inspireras av Ann-Lis, kallmurens mästare och lär dig bygga en fin mur. Klicka här.
Årets första färskpotatis smakar himmelskt, och sedan fortsätter jag njuta av min egenodlade potatis hela sommaren lång. Att krafsa fram några potatisar ur doftande svart mylla, lagom många för ett kok, är något jag aldrig tröttnar på. Det känns så ursprungligt och så rätt. Det är samma ljuvliga glädje varje gång.
Sorter: Satsa på två, tre sorter med olika skördetid, tidig s k sommarpotatis samt medelsen och sen höst- eller vinterpotatis. Har man inga bra förvaringsutrymmen är det bäst att bara odla tidiga sorter. Man köper sättpotatis och det ska vara statskontrollerade, plomberade, friska sorter.
De tidiga växer snabbt och njuts omgående då de inte klarar lagring någon längre tid. Tidiga sorter brukar vara fasta och har oftast gult kött. Någon bra tidig, mjölig sort finns inte. De sena växer långsammare och får ett hårdare skal som gör att de kan lagras. Bland de medelsena och sena finns både fasta och mjöliga sorter.
Utbudet varierar år från år, ibland beroende på att föregående års skörd resulterade i dålig tillgång. Det kommer också ständigt nya sorter.
Sättpotatis säljs i nätsäckar om 1, 3 eller 5 kg. Det finns också kartonger med tre – fyra olika sorter. För en familj om två vuxna och två barn räcker 5 kg sättpotatis till långt in på hösten.
Köp sättpotatisen så tidigt som möjligt. Då är sortimentet som störst och du kan få tag på de sorter du vill ha samt i rätt förpackningsstorlek. Den brukar finnas i butikerna i slutet av mars, början av april. Förvara den svalt och mörkt. Alltför många butiker förvarar sättpotatisen för varmt. Känn på potatisen, de ska vara fasta och inte ha några långa vita groddar.
Var? Soligt–halvskuggigt läge. Jorden kan vara sandblandad. Gräsmattejord fungerar utmärkt. Funderar du på att bredda rabatterna kan du gräva upp en bit av gräsmattan och odla potatis där.
När? Förgroning, börja en månad innan det är dags att sätta dem på friland. Förgroning ger upp till tre veckor tidigare och även större skörd av tidiga sorter. Vill du ha egen färskpotatis till midsommar ska du börja i april, inomhus, genom att sätta 1–3 potatisar i en hink med jord.
Dessutom hinner förgrodda potatisar bli klara före eventuella angrepp av bladmögel.
Läs här om hur du förgror potatis här.
Direkt i jorden sätts de som inte är förgrodda när körsbärsträden blommar. Potatisen ska i jorden ca två veckor innan den sista nattfrosten, de s k järnnätterna, brukar inträffa. I zon 3 vanligen i början av juni.
Hur? Sätt potatisen på ett djup av 10 cm och med ett avstånd mellan dem på 40 cm. Vattna.
Kupning/täckning, kupning gör man för att förhindra att de ytligt liggande potatisarna blir gröna. Gröna potatisar har utvecklat det giftiga ämnet solanin som kan förorsaka illamående. Potatisarna växer alldeles i markytan och ju mer man kupar eller täcker, desto fler potatisar får man också. På köpet får du en effektiv ogräsrensning.
För upp jord eller täck jorden runt plantan med färskt, grönt gräsklipp två till tre gånger under sommaren. Första gången med ett 4 cm tjockt lager när plantan är 10–15 cm hög, därefter med ett 10 cm tjockt lager 2 veckor senare och ytterligare ett efter 2–3 veckor. På lerjordar fungerar gräsklipp istället för kupning med jord mycket bra.
Vattna: Så fort jorden känns torr en bit ner. Jämn fuktighet under hela sommaren är en förutsättning för jämna, fina goda knölar.
Gödsla: Jorden där du odlar potatis bör vara grundgödslad med ett par kg gödsel, som kogödsel, per kvm före sättningen.
Har man inte grundgödslat är gräsklipp ypperligt, det fungerar både som täckmaterial och som gödsling. Lägg ut ett lager om 10 cm runt plantorna när det är dags för att kupa plantorna. Då undviker man också problemet med för mycket gödsel, som gör att potatisen blir blöt vid kokning, eller för lite gödsel, som gör att den spricker vid kokning.
Viktigt: Kupning är viktig för stora skördar.
Skörda: Oftast från mitten av juli. För att kolla om potatisarna är skördeklara, krafsa undan lite jord och ta försiktigt upp de potatisar som är stora nog.
Den sena potatisen brukar inte skördas förrän blasten lägger sig och då alla vid ett och samma tillfälle. Gräv försiktigt upp dem med en grep. Sen potatis spolas fri från jord och ska torka innan den förvaras svalt, 5–7 grader, och mörkt.
Efter skörden är det dags att förbereda nästa års potatisland, då på ett nytt ställe. Gräv ner gödsel och gräsklipp.
Problem? Potatis är en gröda som lätt kan få olika sjukdomar, till exempel potatiskräfta. Därför är det viktigt att alltid köpa kontrollerad sättpotatis och inte använda potatis man fått av grannen. Inte heller får man använda potatisar köpta i utlandet.
Knäpparlarver är 2 cm långa, gula, lite hårda larver som gör gångar inne i potatisen. De är vanligast när man odlar potatis i nyss uppgrävd gräsmatta men försvinner efter ett par år. De första två åren när man odlar i uppgrävd gräsmatta kan man så vete emellan. Knäpparlarverna dras till vetet som man sedan gräver upp och bränner. Man kan också göra fällor. Skär potatis eller morötter i bitar, trä dem på pinnar och stick ner i jorden. Kolla om larverna kommit dit, ta i sådant fall upp fällorna och oskadliggör larverna.
Skorv känner man igen på att skalet får rostfärgade, ytliga sår. Det är en bakteriesjukdom som trivs där jorden är mullfattig och kalkrik och är vanligast torra somrar. Det försämrar inte kvaliteten men potatisen ser onekligen mindre aptitlig ut. Skorv förebyggs genom att man håller jorden konstant fuktig och undviker aska, Algomin och kalk i landet.
Bladmögel är den vanligaste sjukdomen och syns lätt då bladen får bruna fläckar och vissnar. Det är en svampsjukdom som senare ger upphov till brunröta hos knölarna och oftast uppträder regniga somrar. Förgrodd potatis hinner i regel skördas innan bladmögel utvecklas. Om du upptäcker bladmögel, skär av blasten, släng den i soptunnan och vänta ett par tre veckor innan du skördar potatisen.
Sugen på färskpotatis till midsommar ? Då är ett bra påskpyssel att börja förgro din potatis. Mest fördelaktigt är att förgro tidiga sorter men har du plats så kan du även förgro sorter som ger senare skörd. Så här har Kerstin Engstrand i decennier förgrott sin potatis, en teknik som hon lärt sig av sin mormor.
En ljus och sval plats, runt 15 grader, är det bästa stället. Målet är att få så många, knubbiga och mörka, nästan lila groddar som möjligt per sättpotatis. De bör vara ca 1 cm långa. Jämför med potatis som ligger i kylskåpets mörker och gror. De groddarna blir långa, taniga och bleka och bryts lätt av. Enklast är att lägga potatisarna i tomma äggkartonger eller på brickor.Groddarna kommer att bilda stjälkar och rötter.
För att få extra tidig potatis kan man driva tidiga sorter i jordfyllda plastpåsar. Då utvecklas även rötter och chansen att överraska med egen färskpotatis till midsommar är stor. Att förgro dem i påsar är betydligt smidigare än att lägga dem på jord. Potatisarna utvecklar helt enkelt bättre rötter.
Fyll 2-liters plastpåsar till 2/3 med jord, vanlig planteringsjord går utmärkt. Rulla ner påsens kanter i höjd med jordytan så att den står stadigt. Placera påsarna i en låg plastback. Fukta jorden och lägg ner en sättpotatis i varje med de flesta ögonen uppåt. Ställ dem mörkt tills bladen börjar visa sig, därefter ljust och svalt som vid vanlig förgroning.
Se till att jorden ständigt är fuktig men inte plaskvåt. Duscha blasten då och då med sprejflaska.
Drivna potatisplantor ska inte sättas ut förrän risken för nattfrost är över. Potatisblast är mycket känslig för frost. Sätter du ut plantorna tidigare bör du skydda dem med fiberduk och noga följa väderleksrapporten.
Detta sätt att fördriva potatis är utmärkt om du vill odla i hink, på balkongen eller terrassen.
En annan fördel med att få igång potatisen lite tidigare är att även senare sorter blir skördeklara lite tidigare, och oftast innan eventuell bladmögel slår till. Bladmögel är vanligt fuktiga somrar, eller om man planterar för tätt och blasten är fuktig.
Du läser just nu en artikel i Rabarber Trädgård är en helt digital gratis trädgårdstidning. Enkelt att läsa, i din mobil, surfplatta eller pc.
Nu börjar en ny odlingssäsong och det är åter dags att låta odlingspassionen blomma ut! Härligt. Nu kastar vi oss ut i myllan.
Jag är känd för att vara lat. Och att älska mat, att laga mat och bjuda goda vänner på middagar. Efter gymnasiet hamnade jag i Italien, och där, i Florens, lärde en mycket chick dam vid namn Henrietta mig hur mat ska lagas, – italiensk – förstås. Henrietta lärde mig allt om zucchinins storlek, och vilken färg tomaterna skulle ha till tomatsås respektive till sallad. Hon var bestämd, rak och kunnig. Och jag lärde henne hur våra ljusa sommarnätter ger unika smaker på vår färskpotatis och våra tomater. Det var ett härligt möte
Att det ska vara äkta vara, närodlat och primörer hade såväl mina föräldrar som min mormor redan givit mig. Jag har verkligen fått äkta – vara budskapet med modersmjölken. Min mormor var en fena på allt vad odling hette, och hon skördade faktiskt färskpotatis på julafton. Och det i lilla Stugsund utanför Söderhamn! Och i dessa spår har jag stolt fortsatt, mycket av arvet efter henne har jag utvecklat och förmedlar i mina böcker, där Latmansträdgården är den mest kända.
Här hemma i Sverige har jag odlat på balkong, i studentrum, på köksfönsterbrädan, på kolonilott. Idag odlar jag och min familj i den egna trädgården strax norr om Stockholm där grönsaker, bär och kryddor är en livsviktig del av mitt prima vardagsliv. Min trädgård är en comboträdgård, en del är en klassisk mormorsträdgård och naturtomt, och den andra är en medelhavsträdgård. I zon 3, strax norr om Stockholm.
Jag stressar ner när jag lagar mat. Ännu bättre blir det när jag lagar mat av mina egna odlingar. För hur mera äkta vara, mera närodlat, kan sommarens absolut första primörer bli när de kommer från den egna täppan? Det är en härlig sommmarlyx som är så enkel att förverkliga. Inga måsten, bara skön glädje och välbehag.
Att ha något att ge bort är en viktigt del av trädgårdslivet. Det kan vara några färskpotatisar, en bukett blommor, några solmogna persikor. Skördeglädje är verkligen delad glädje. Jag kan helt enkelt inte vara utan egenodlad potatis. Jag blir lycklig av att krafsa fram sju-åtta potatisar till middagen. Och låta vattenslangens tryck skrubba dem rena. Kan det bli bättre? Kan det bli lyxigare? Tror inte det.
Odlingstekniken är enkel, starta när naturen ger dig tecken och odla där du har plats, på terrassen i kruka, eller i täppan, och låt grönsakerna vara den prydnad de är. De klär varandra. Dahlior tillsammans med potatis är en urgammal klassiker.
Odlar hellre lite men naggande gott. Det som går åt. Det som vi behöver – pinfärska grönsaker ska det vara. Men ändå så mycket att jag alltid har något att ge bort. Jag har sedan länge slutat med att så hela påsen med sallatsfrön på en enda gång. För inte hann vi skörda dem. Det var möjligen bra för sniglarna, för vem hinner äta så mycket sallad på en enda gång mer än de?
Odlar där det finns plats, det stora trädgårdslandet, som gav mig så mycket dåligt samvete i form av ogräs och grävning, blev för många år sedan en pool. Det var en av de bästa idéerna jag fått, ut med arbete och in med lättja. Idag är det odling på franskt och italienskt manér som fungerar bäst, där det finns en ledig plats. Och det finns mycket plats i en trädgård, det finns många hål i rabatterna där man kan odlar grönsaker.
Det slår aldrig fel, behovet att få jordiga fingrar brukar alltid uppkomma när första varma vårdagarna kommer. Då får jag alltid en mängd frågor, som kan man sätta potatis nu, eller kan jag så sallat nu? Vårens och försommarens ankomst varierar från år till år, ibland upp till hela tre veckor. Sår man för tidigt blir det lätt bakslag, frost och kyliga regniga dagar är inget för frön och småplantor. Men det finns knep som underlättar, knep som aldrig slår fel, knep som min mormor Anna lärde mig: Kolla in naturens såtecken så vet du när det är dags. De fungerar, jag är minst den fjärde generationen som följer dem:
När vitsippan blommar, socker- och spritärter kan i regel sås redan när vitsippan blommar.
När körsbärsträden och/eller darwintulpanerna blommar är jorden i din trädgård så pass uppvärmd att det dags att så rädisor, sallat, bondbönor, märg- och brytärter och sätta potatisen direkt i jorden.
När häggen blommar är risken för nattfrost över och då är det dags att plantera ut förkultiverade plantor av tomater, kryddor och zucchini samt sommarblommor som petunior och pelargoner. Nu kan man också så trädgårdsbönor.
Mer om naturens tecken kan du läsa här:
Du kan odla potatis i en vanlig 10-liters hink, i en 50-liters jordsäck, bland dina dahlior i rabatten eller i ett stort köksland. I rabatterna finns det alltid bara fläckar där man kan odla tomater, zucchini och ärter. Och varför inte potatis. Mitt snyggaste potatisland har jag de år när jag odlar potatis, bondbönor och vita liljor vid kanten av min Mdm Plantierros. En gång kan kantas av en blandning av sallat och ringblommor eller krasse. På komposten stormtrivs växer med stort näringsbehov, som squasch /zucchini. Och är du lycklig ägare till en klippskreva, fyll den med jord och du har en superb växtplats för värme-och vattenkrävande zucchini och tomater. Klipporna lagrar solens värme och skrevan håller också kvar vattnet.
Bra sätt att få mera plats att odla grönsaker på är att gräva upp en del av gräsmattan. Eller att minska gräsmattan där den möter rabatterna.
Har du bara asfalt? Inga problem, ett snabbt, bra miniland får du om du sätter två pallkragar på varandra och fyller dem med jord. Med enbart en pallkrage blir jorddjupet lägre och då fungerar minilandet utmärkt för sallat, rädisor och kryddor. Pallkragar finns numera att köpa i de flesta trädgårdsbutiker eller på Internet.
Man kan även lägga ut en 50-liters jordsäck direkt på marken och odla i den. I en sådan får lätt tre stånd potatis plats.
Låda/kruka, det går att odla i det mesta, bara kärlet tål vatten och inte läcker i sidorna.
Sallat och rädisor går utmärkt att odla i en vanlig balkonglåda, i en stor kruka, i en säck med jord eller som utfyllnad i rabatten.
Potatis, bönor, zucchini och tomat kräver en rejäl låda/kruka/hink som ska vara minst 40 cm djup. Saknar kärlet dräneringshål går det ändå att odla tomater och zucchini som är mycket törstiga växter.
Rabatt, odla gärna rädisor tillsammans med sallat. De vill ha samma typ av jord och har samma krav på vatten. Blanda med violer, penséer, ringblommor, eller låt solrosor bli klätterstöd till bönor och ärter.
Potatis kan man peta ner där det finns tomma fläckar i rabatten. Ett klassiskt knep är att odla två potatisar och en dahlia i en grupp.
Rabatter och grönsaksland ska vara minst 60 cm breda. För smala och för grunda medför för liten jordvolym. De kan vara bredare men se då till att du kan nå odlingen från två håll.
Mullrik ska jorden vara. Det är få som har, oftast måste jorden förbättras. Bra köpejordar är s.k. U- och E-jord.
Jorddjupet bör vara två spadblad djupt. Kan du inte gräva så djupt, gör då som proffsen, skapa upphöjda bäddar. Dvs. luckra och rensa bort ogräs samt fyll på med ny jord ovanpå. På köpet får du ett bättre odlingsklimat för dina växter. Extra snygga blir upphöjda bäddar om du ramar in dem med en kant av pil, trä eller metall.
Väldränerat ska det vara, det finns fler växter som har dött av för kompakt och våt jord än av torka. Porös, lucker jord är varmare än kompakt. Och när det regnar tränger vattnet lättare ner. Gå aldrig på den jord du ska odla i.
Jag föredrar att gräva med en ergonomisk grävgrep före spade. Med de ergonomiska arbetar man automatiskt mer upprätt, med armarna närmare kroppen. Först känns de mycket ovant att använda men när man väl har börjat så kan man inte vara utan dem.
Frön får inte torka ut, då avtar groningen. Markera fårorna, rader, rundlar eller enstaka hål för potatis. Vattna i fåran innan du lägger ner fröna. Se till att fröna har bra kontakt med den fuktiga jorden, och täck sedan fröna med jord. Vattna sedan igen. Strö sedan ut lite sand där du har sått så hittar du lätt vart du ska vattna nästa gång. Sandmarkeringen underlättar också när småplantorna dyker upp, det blir lätt att se vad som är äkta vara och vad som är ogräs.
Och håll avstånden mellan fröna redan från början, så slipper du det tråkiga jobbet att gallra.
Receptet är sol, vatten och bra jord- och du kommer att lyckas. Bästa väderstrecket för grönsaksodling är syd – sydvästläge.
Marktäckning, bästa sättet att hålla ogräset i schack och behålla markfukten är att täckodla. Lägg ut ett tjockt lager, 5-10 cm av växtmaterial runt dina plantor. Färskt gräsklipp och halm är suveränt, dock med en brasklapp, har du gott om sniglar så trivs de under gräsklippet. Marktäckning ska läggas ut när jorden är rejält fuktig och uppvärmd.
Vattning, en törstande planta som slokar vill ha vatten, och det på stört. Kallt eller ljummet spelar ingen roll, det är en myt att växterna inte vill ha kallt vatten. Däremot klarar ingen växt hett vatten.
När du vattnar, vattna då rejält så att vattnet tränger djupt ner i jorden. Då söker sig plantans rötter neråt, och blir mindre torkkänslig och också stadigare. Skvättvattning däremot gör att rötterna lägger sig uppe mot ytan, och plantan blir mycket känslig för torka.
Växter i kruka, särskilt i lerkrukor, kräver mera vatten och gödsel än de som står i en rabatt. Den lilla jordvolymen torkar snabbt ut och då krukplanteringar vattnas oftare blir påföljden att jorden snabbare lakas ur.
Näring, att ge en svag flytande gödselgiva varje gång man vattnar fungerar bra för sallat.
För tomat och zucchini använder jag gödselpinnar för tomat. Pinnarna är ett bra effektivt sätt att ge näring. De trycks ner i jorden bredvid plantan när den har vuxit till sig, den avger näring varje gång plantan vattnas. Jag har använt dessa sedan de kom på marknaden, för över 25 år sedan. En pinne räcker i cirka två månader, och längre än så behöver man sällan gödsla.
Billigaste näringen är färskt gräsklipp, som läggs ut runt plantorna i ett 10 cm tjockt lager. Det gillar särskilt tomater och zucchini. Gräsklipp runt potatisen kan delvis ersätta kupningen med jord.
Bönor och ärter behöver aldrig gödsel, de tillför istället näring till jorden. Så där du förra sommaren odlat bönor kan du i år lätt odla sallat.
OBS! Ge aldrig näring för tidigt, då kan växten dö. Plantan ska ha först ha etablerat sig. Även av för stark gödselgiva kan växten dö av. Det är bättre att ge lite och ofta än sällan och mycket.
Fåglar har ett gott öga till frön, då är fiberduk, en tunn vit väv, ett bra skydd för sådden. Fiberduk skyddar också potatisblasten mot den sena frosten.
När höstfrosten kommer lägg då fiberduken som skydd över zucchini- och tomatplantorna.
Sniglar och snäckor trivs under fiberduk, och de kalasar gärna på sallat och zucchini. Största problemet brukar den lilla grå åkersnigeln vara, samt mördarsnigeln. Lägg ut snigelmedel.
Ogräs brukar inte vara ett problem i potatislandet, kupningen är ett effektivt sätt att få bort just ogräs. Så vill du ha bort kirskål, odla potatis där.
Av Kerstin Engstrand
Snabbodlade och första primören. Det är inte många rädisor man behöver, det är känslan när man att i maj–juni drar upp en mogen rädisa, och äter den, mjäll och krispig, som är viktigast. Det är en njutning man ska unna sig.
Och det finns alltid plats för några rädisor, för på en liten plätt som är bara 30 cm i sida ryms hela 16 rädisor.
När? Från april till midsommar och sedan från augusti. Rädisor sådda i juli blir oftast beska.
Var? Rädisor klarar faktiskt halvskuggigt läge, och vill ha lucker, mullrik jord.
Hur? Så 10 frön varannan vecka, det brukar räcka för en persons behov. Sådjup 0,5 cm och med ett avstånd av 7,5 cm mellan fröna.
Vattna: Ge 1 dl vatten per planta vid varje vattning. Rädisor blir beska om de får för lite vatten.
Gödsla: Nej, ingen gödsel behövs.
Viktigt! För att få supermjälla rädisor är knepet att jorden inte får torka ut så ha koll på vattningen.
Skörda: När rädisornas röda nackar skjuter upp ur jorden är de skördemogna.
Det bästa med sallat är att bladen är så dekorativa att man lätt kan skapa snygga mönster i rabatten. Ännu snyggare blir det om sallat sås tillsammans med rädisor, ringblommor eller tagetes. Det finns sorter som bildar huvuden men jag föredrar sallatsblandningar med minst sju olika sorter. Det är klart latast, och de liknar de färdiga salladsblandningar man köper i matbutiken. Dessa mixade sallatsblandningar tål att man skördar efter behov.
Var? Sallat trivs i mullrik jord, i både soligt och halvskuggigt läge.
När? På friland, så i omgångar, första omgången när körsbärsträden blommar och fortsätt så ändå till hösten. Två veckor mellan sådderna brukar vara lagom för att ha friskt, krispigt grönt hela sommaren.
Hur? Enklast är att bredså men vill du ha huvuden ska avståndet mellan plantorna vara 15 cm. Sallat har små frön och ska sås grunt, täck med 0,5—1 cm jord. Täck sådden med fiberduk.
Vattna: Ofta annars blir smaken besk. Vattna på morgonen så minskar snigelangreppen.
Gödsla: Ingen, gödsling ger fadd smak.
Viktigt! Låt aldrig sådden torka ut. Använd färska, nyinköpta frön, gamla frön har låg grobarhet.
Skörda: När bladen är 10–15 cm höga, spara en bit av basen så kommer bladen att växa ut igen.
Sallat är vackert också odlat i långa rader. Till höger, mot staketet, växer bondbönor av sorten ’Crimson flowered’, den enda bondbönesort som har rubinröda blommor, alla andra har vita.
Läs också om hur en äkta italiensk blandad sallad ska vara. Eller mera fakta om höstsådd av sallat.
Text och foto: Kerstin Engstrand
Zucchini/courgette/grön squash, gul squash kärt – barn har många namn, det går inte att misslyckas med zucchini. Två plantor räcker mer än väl för en familj på fyras behov.
När? Det går att direktså zucchini på växtplatsen när häggen blommar, vilket oftast är i början av juni, men bästa resultat får du om du förkultivera plantorna inomhus. Så i krukor inomhus i maj.
Var? Soligt eller halvskuggigt läge, zucchini får stora blad, och en planta kräver en kvadratmeter stort utrymme.
Hur? Plantera ut plantan i en liten fördjupning, så når regnet bättre plantan.En klippskreva fylld med jord är en suverän plats.
Vattna: En till två gånger per vecka, och ge minst en liter vatten per vattning. Ju större plantan blir, desto mer vatten varje gång.
Gödsla: Tomatgödselpinnar fungerar bra, två per planta.
Viktigt! Efter 4-5 hanblommor, som går att äta, kommer de efterlängtade honblommorna som känns igen med sitt lilla fruktämne vid basen. Nu kräver zucchini en hel del vatten, samt gödsel.
Skörda: Från mitten av juli till långt in på hösten. Skörda frukterna när de 10-15 cm långa. Viktigt är att skörda hela tiden, annars slutar plantan producera honblommor.
–
Solvarma tomater är godis. För dig som har kliande gröna fingrar så är det fortfarande möjligt att så tomater i april och få en fin skörd i höst. Är du nybörjare så finns ännu en tröst, tomater är mycket lättodlade bara du har möjlighet att vattna och har en solig plats att odla dem på. Jag odlar alltid mina tomater i stora hinkar som står ute i trädgården. Växthus behövs inte för stor skörd!
Utbudet av sorter är enormt. Namnen frestar, och också formerna. Vad sägs om en randig, en helt grön tomat, eller varför inte en svart, eller en klyfttomat? För att inte tala om smaken, egenodlade tomater smakar absolut bäst, särskilt i vårt klimat.
Mer om mina favoritsorter kan du läsa här.
Åtta veckor innan man kan plantera ut plantorna ska tomatfrön sås om du inte har tillgång till extraljus och/eller växthus. Inte tidigare, det lönar sig inte. Sår du för tidigt får du enbart gängliga plantor. I slutet av mars i Skåne, i mitten av april i Stockholmstrakten och i slutet av april om du bor i de norra delarna, då är det sådags. Tomater förkultiveras inomhus, dvs. sås och får växa till sig inomhus.
De kan sedan planteras ut beroende på hur försommaren utvecklar sig, men en gyllene regel är att det brukar vara dags att plantera ut tomaterna när häggen blommar.
Var? Soligt läge, sydvästläge är suveränt. På fönsterbrädan eller utomhus mot en vägg. Du behöver inget växthus men har du tillgång till ett så får du tidigare skörd. Men tomater odlade på friland smakar bättre. Våra långa, ljusa sommardagar och nätter gör att tomaterna utvecklar en unik smak som helt enkelt är oslagbar. Allra helst vill tomater ha en jämn temperatur runt 20–25 grader dygnet runt men en vanlig svensk sommar fungerar alldeles utmärkt.
I vad? I en stor plastgodisburk i det soliga köksfönstret odlade min mor tomater så det knakade även när hon var 80+. Utomhus, i en stor kruka, i en 10-liters plasthink eller direkt i jorden, mot en solig vägg.
Du bör ha tillgång till ett fönster som vetter mot antingen sydväst eller väster där sådden kan stå i 8-10 veckor. En fördel med att förkultivera i mjölk-/juicekartonger är att du inte behöver plantera om plantorna. De kan växa i dem tills det är dags att plantera ut dem.
De plantor som du klippt bort blir lätt nya, sätt dem i en egen kruka som du fyller med jord på samma sätt som vid sådd. Tomater har en sällsynt förmåga att rota sig och snart har även dessa tagit sig.
Har du valt en sort som får ”tjuvar” kan även de på samma sätt bli till nya plantor. Tjuvar är sidoskott som bildas mellan bladvecken och stammen. Det brukar stå på fröpåsen om sorten bildar tjuvar.
På samma sätt kan en köpeplanta bli flera plantor.
Allt eftersom plantan växer ska jord fyllas på. Fyll på en gång i veckan, och varje gång upp till halva plantans stjälk. Finessen med denna teknik är att då bildas rötter längs stjälken rötter och du får en stadigare, livskraftigare planta.
När häggen slagit ut är i regel risken för nattfrost över. Är du osäker är det bättre att vänta en vecka med att sätta ut plantorna. Tomater trivs bäst i 20–25 grader. Kalla nätter kan stressa plantorna. Platsen där tomaterna ska växa ska vara i lä, och soligt, helst söder eller sydvästläge, och jorden ska vara mullrik.
Tomater trivs i fuktighetshållande jord. Jag odlar i vanliga hinkar, utan hål i. Det fungerar alldeles utmärkt. Jorden ska vara mullrik, själv använder jag med fördel s.k. U-jord. Bottna varje kruka/planteringshål med en näve hönsgödsel eller använd efter ett par veckor tomatgödselpinnar.
Håll avståndet, särskilt fuktiga somrar. Avståndet mellan plantorna ska vara 60 cm.
Plantera ut: Varje tomatplanta ska nu planteras så djupt att jorden når upp precis under det nedersta bladet. Nu kommer tomaten att bilda ännu fler rötter längs stjälken, och ger då bättre skörd. Samt blir mindre torkkänslig.
Gödsla: Gödselpinnar är bekväma då de avger lite gödsel varje gång du vattnar. Först 2-3 veckor efter utplantering i ny fin jord ska gödselpinnar stickas ner. En gödselpinne brukar räcka i två månader, dvs. tills det är dags att skörda.
Färskt gräsklipp, i lager om två cm runt plantorna, är också bra. Gräsklippet ska läggas ut på fuktig jord, men använd inte gräsklipp om du har problem med sniglar, de stormtrivs under gräsklippet!
Vattna: Från att plantorna börjat blomma är de i extra behov av vatten. Det betyder oftast vatten varje dag, ibland såväl morgon som kväll. Från blomma till skördefärdig tomat tar det normalt åtta veckor.
Tomater är självpollinerande, vilket betyder att de inte är beroende av att en annan sort ska växa i deras närhet, vilket gör att det räcker med att vinden eller insekter pollinerar dem.
Glöm inte att märka dina plantor. Minnet är kortare än man tror, plötsligt så har man ingen aning om vilken sort som växer i krukan. Och det händer att fåglar leker med märkpinnarna. Jag gör etiketter med målar-/frystejp som jag sätter runt stammen. Skriv tomatsorten med vattenfast tuschpenna eller med blyerts.
Skörda: Från mitten av augusti. Från sådd till skörd tar det 16 veckor. Tomater som är gröna när frostnätterna kommer kan plockas och få eftermogna inomhus. Lägg dem i fönstret på ett fat, eller ta in hela plantorna och låt dem hänga upp och ner så kommer snart alla gröna tomater att rodna och bli vackert mogna. Eller njut av att ha mängder med gröna tomater att steka eller lägga in. De är en delikatess!
Kerstin Engstrand
Det finns hur många som helst. Och det är lätt att drabbas av jag-måste-ha-alla sorter. Det finns pyttesmå, enormt stora, runda, avlånga, päronformade, gula, randiga (röd/gula, grön/vita), vita eller blåsvarta.
Man brukar säga att höga sorter passar bäst i växthus medan körsbärstomater och busktomater går ypperligt på friland. Körsbärstomter av de lägre sorterna fungerar också bra inomhus.
Oavsett sommar så ger i regel högväxande sorter den största skörden. En klassisk sort är ’Gardner’s Delight’, en enda planta kan ge upp till hela 175 små körsbärstomater. Den är en gammal sort, får tjuvar och blir hög varför den behöver stöd i någon form. En bambukäpp eller en tomatspiral fungerar bra.
’Indigo Rose’ är rolig att odla då tomaten först nästan är svart men går tillbaka till rött när den mognar. Har en ganska fadd smak och är rolig en sommar, men inte fler.
’Dasher’ blir ganska hög, cirka 1,5 meter och behöver stöd. Tomaterna är avlånga och brukar kallas för babyplommontomat. Smaken är mycket söt och frukten håller sig länge. Har enbart sett plantor av Dasher.
’Toronjina’ är en mycket god orangegul tomat som ger riklig skörd. Den smakar lite bättre än klassikern ’Sun Gold’.
’Chocolate Cherry’ och ’Black Cherry’ är oerhört goda, särskilt ugnsbakade eller stekta. Pärontomaten ’Chocolate Pear’ är en annan god och rikgivande tomat.
Bifftomater hittar man numera sällan i matbutikerna. ’Oxhjärta’ är en klassisk bifftomat som är en populär sort i Frankrike och Italien. Den blir tung, och oftast behöver man ge tomaterna stöd, annars bryts grenarna av.
De ”lataste” tomaterna är de riktigt lågväxande sorterna av cocktail- och körsbärstomater. De behöver inget stöd och en planta brukar ge hela 50 små tomater. ’Tiny Tim’ är en klassiker. Regnvåta somrar brukar ’Tumbler’ och ’Red Alert’ klara sig bättre. Tumbler blir cirka 35-40 cm hög och en planta kan ge hela 3–4 kilo tomater. Växtsättet är lätt hängande vilket gör att Tumbler passar utmärkt även odlad i ampel.
Det gör även vinbärstomat som kan ge flera hundra pyttesmå tomater. Lite för små tycker jag och de smakar inte så mycket.
’Red Alert’ provade jag för första gången sommaren 2012 och den gav stor skörd. Smaken var mycket god och söt. Men sommaren 2013 och 2014 som var heta tyckte jag inte ’Red Alert’ utvecklade lika fin smak som kalla och regnvåta 2012.
En klar fördel ’Red Alert’ har tillsammans med ’Tumbler, är att de båda mognar tidigt. Blir ca 45 cm hög och en planta brukar ge runt 2 kilo.
Det finns också lite större sorter av körsbärstomater, som den runda kanadensiska ’Sub-Arctic Plenty’ och den 3–4 cm långa, lätt äggformade italienska ’Principe Borghese’. Båda ger även kalla somrar riktigt bra skördar på slutet av säsongen. De behöver båda stöd.
Hur du sår och odlar tomater hittar du här.
Kerstin Engstrand
Föregående