Taggar Inlägg "Grönsaker"

Grönsaker

Flera olika sorters sötpotatis på gång, rosa, vit, lila och orange. Foto: Kerstin Engstrand

Sötpotatisen, batat, tar mark, allt fler har upptäckt den färgstarka och ytterst smakrika knölen. Den ser ut som en jättelik potatis men trots namnet är den inte ens släkt med potatis. Länge har den upplevts som en exotisk gröda och svår att odla i Sverige men inte längre.

Sötpotatis innehåller lika mycket stärkelse som potatis. Att den på svenska och engelska heter just sötpotatis beror på att den innehåller 5 % socker, vanlig matpotatis innehåller ca 0,5 %. Sockerhalten avgör sötpotatisen smak, och visar också på hur den har trivts under odlingen.

Sedan 2016 är det lättare att odla sötpotatis i Sverige, för nu finns det plantor att köpa. Sommaren 2014 provodlade Sonata  Aidukaite sötpotatis. Och det gjorde hon uppe i Vännäs, Västerbotten. På friland! Nu är Sonata mycket road av odling, hon arbetar på Vännäs handelsträdgård. Upphöjda bäddar och mycket sol och värme var hennes framgångsrecept. 2014 bjöd dessutom på en extremt varm sommar, i långa perioder hade norra Sverige varmare än medelhavsområdet.

Foto: Hällnäs Handelsträdgård
Foto: Hällnäs Handelsträdgård

Sonata provodlade dels på altanen i en “potato pot”, potatiskruka, dels i upphöjda odlingsbäddar. Hon fick faktiskt 1,5 kg sötpotatis per planta, fast bladverket blev skadad i början av odlingen p.g.a. en sen nattfrost (det måste man leva med i Västerbotten). Sötpotatis är lättskördad, knölarna växer i knippen.

Provodlingen uppe i Vännäs blev så lyckad att de 2016 blev de första att förse trädgårdsbutiker med svenskodlade sötpotatisplantor. Bland återförsäljarna finns Klostra och Plantagen.

SLU i Alnarp har också genomfört försöksodlingar av sötpotatis på friland i Skåne, då med syftet att se om detta kan bli en gröda för yrkesodlare. De testade 2014 sticklingar från nio olika sorter, alla specialimporterade för detta forskningsförsök från USA. Sorterna var desamma som var selekterade för odling i Kanada där de numera odlas med stor framgång. I genomsnitt fick de 1,5 kilo sötpotatis per stickling (slip) och då hade de enbart vattnat vid utplantering.

Klätterväxt och marktäckare

Sötpotatisens vetenskapliga namn är Ipomea batatas. Dess ursprung är Syd- och Mellanamerika. Man tror att sötpotatis har odlats i Mexiko och Peru redan för 5000 år sedan. På 1500-talet nådde den Spanien, och det var faktiskt före potatisen!

Det syns att sötpotatis är släkt med Ipomea, blomman för dagen. Här är sötpotatisen planterad mot en spaljé. Foto: Kerstin Engstrand
Det syns att sötpotatis är släkt med Ipomea, blomman för dagen. Här är sötpotatisen planterad mot en spaljé. Foto: Kerstin Engstrand

Idag finns över 100 olika sorter, Kina är en av de största odlingsländerna vid sidan av flera länder i Afrika, Indonesien, USA, Israel och Italien. När SLU Alnarp försöksodlade sötpotatis fick sorterna ’Bonita’ och ’Orlenas’ bästa resultatet. De hade inte tillgång till ’Erato Orange’ som nu finns att köpa plantor av i Sverige. ’Erato Orange’  har som namnet anger orange kött. Philipp Stawarz, ansvarig odlare på Hällnäs handelsträdgård tipsar om att plantera om plantan direkt när du kommer hem. Har du inte möjlighet till det så börja i alla fall att ge den extra näring en gång i veckan.

'Eratio Orange'
‘Erato Orange’

Att få sötpotatisen att blomma är dock svårt, våra ljusa sommarnätter är en nackdel, sötpotatisen vill ha 12 timmar sol och 12 timmar mörker per dag. Men får du glädjen att se en blomma så ser den ut som en blomma för dagen blomma, och oftast är en svagt vit med lila svalg. Men blomningen har ingen betydelse för skörden, du får sötpotatis utan att din planta har blommat.

I slutet av augusti brukar sötpotatisen blomma. Foto: Kerstin Engstrand
I slutet av augusti brukar sötpotatisen blomma. Här blommar de i Täby. Foto: Kerstin Engstrand

 

Odlingstips
Sötpotatis är en populär gröda i USA. Och har man tur kan en enda sötpotatis bli hela 1,5 kilo tung! Foto: Kerstin Engstrand
Sötpotatis är en populär gröda i USA. Och har man tur kan en enda sötpotatis bli hela 1,5 kilo tung! Foto: Kerstin Engstrand

Viktrekordet för en enda sötpotatis lär ligga på 5 kg! Mycket värme, främst i augusti–september, krävs för bra utveckling, får den optimala förhållande är sötpotatis också snabb, och ger skörd inom två månader. Har du ett växthus eller en liten odlingstunnel är det utmärkta odlingsplatser, eller som Sonata gjorde, odla i upphöjda bäddar/pallkrage eller i en kruka.

En pallkrage med ett litet drivhus fungerar mycket bra. Foto: Kerstin Engstrand
En pallkrage med ett litet drivhus fungerar mycket bra. Foto: Kerstin Engstrand

Det går även att odla i en pallkrage, då gärna en som är två kragar hög. Och gärna svartmålad, som drar tull sig värme. Fyra till sex plantor i en stor pallkrage på 80 x 120 cm fungerar bra.

Odla som klätterväxt eller marktäckare, att sötpotatisen är släkt med blomman för dagen syns tydligt, dels på bladens form men också på växtsättet. Skotten blir meterlånga, och de är viktiga för skörden, det är från adventivrötterna som rotknölarna bildas, dvs. sötpotatisarna. Klipper man av skotten förgrenar de sig snabbt, vanligen beskär man  över andra eller tredje bladparet. Sötpotatis trivs i sandblandad jord men bra odlingsresultat har fåtts även i lerjordar.

Sandblandad jord trivs sötpotatis i. Här täcker en planta en yta om en kvadratmeter i en odling på ett hustak i Tokyo. Foto: Kerstin Engstrand
Sandblandad jord trivs sötpotatis i. Här täcker en planta en yta om en kvadratmeter i en odling på ett hustak i Tokyo. Foto: Kerstin Engstrand

Bäst skörd får du om du låter plantorna växa som marktäckare. Odlar du på friland med plantavstånd 30 cm med minst 75 cm mellan raderna. Då är det bra med svart markväv för att få varmare jord.

Sötpotatisodling hos Bosse Rappnes Slottsträdgården Ulriksdal i Sona. Foto: Kerstin Engstrand
Sötpotatisodling hos Bosse Rappnes Slottsträdgården Ulriksdal i Sona. Foto: Kerstin Engstrand

Eller odla i en stor säck eller kruka, mer om hur du odlar i kruka eller i pallkrage längre ner i denna artikel.

Stjälkarna är ettåriga. En planta täcker snart upp minst en kvadratmeter odlingsyta. Toppa rankorna när de blivit 60 cm långa, detta främjar knöltillväxten. Bladen går att äta, de är mycket goda frästa i olja med lite vitlök.

Låt gärna odlingen täckas med fiberduk. Och välj plantor som har ett bra rotsystem!

 

Plantorna är mycket frostkänsliga så tänker du odla på friland ska de antingen skyddas tills risken för järnnätterna är över, eller så väntar du med att utplantera dem. Förbered gärna växtplatsen genom att värma upp jorden. Det görs lättast med att täcka den med svart markväv. Jordtemperaturen ska vara minst 18 grader när plantorna planteras ut.

Du kan odla den som klätterväxt, skörden blir dock mindre än om den får växa längs med marken.

I början är plantorna mycket näringskrävande. Två veckor efter utplantering  brukar jag använda tomatgödselpinnar vars näring räcker precis lagom lång tid så att tillväxten av bladmassa inte blir för stor på bekostnad av knölbildningen.

Vattna regelbundet, den stora bladmassan kräver en hel del vatten.

Och den stormtrivs i upphöjda odlingsbäddar. Foto: Hällnäs Handelsträdgård
Och den stormtrivs i upphöjda odlingsbäddar. Foto: Hällnäs Handelsträdgård

Det är framför allt en varm höst som är viktig för bra skörd. Se upp för första höstfrosten! Bladen är mycket frostkänsliga. Sniglar lär även tycka om bladen, de trivs ju även i den varma, fuktiga odlingsmiljön.

Varmt och fuktigt är de ideala växtförhållandena för sötpotatis, och därmed är den lättodlad i flertalet asiatiska och sydamerikanska länder men även i södra Frankrike är den vanligt i odling. Italien och Israel har också blivit stora producenter. I Washington odlade president Obamas hustru Michelle sötpotatis i Vita husets köksträdgård.

oktober i Stockholmsområdet, växtzon 3 och bladen börjar gulna. Men än är det inte dags att skörda! Foto: Kerstin Engstrand
Oktober i Stockholmsområdet, växtzon 3 och bladen börjar gulna. Men än är det inte dags att skörda! Foto: Kerstin Engstrand

På hösten, när bladen börjar få en gulaktig ton (om det inte är näringsbrist) och skotten börjar vissna är det skördetid. Allt behöver inte skördas på en gång, rotknölarna kan ligga kvar i jorden.

I slutet av oktober så börjar vi krafsa efter sötpotatis. Foto: Kerstin Engstrand
I slutet av oktober så börjar vi krafsa efter sötpotatis. Oftast hittar man skörden ganska djupt ner. Foto: Kerstin Engstrand

En stor skillnad mellan vanlig potatis och sötpotatis är att efter skörd ska sötpotatisen efterlagras, och det gör man i 25° under 14 dagar. Därefter kan de lagras i svalare temperatur, som lägst 14°C. man bör inte förvara sötpotatis i lägre temperaturer, som i kylskåpet, då bildas ofta en hård kärna i inne i den.

Sötpotatis är flerårig, dock inte i vårt klimat men knölarna kan lätt övervintra inomhus eller i ett uppvärmt växthus. Var då försiktig med vintervattningen, knölarna ruttnar lätt.

Gör som yrkesodlarna, ta sticklingar (slips)
Dags att börja knipsa av sticklingar! Foto: Kerstin Engstrand
Dags att börja knipsa av sticklingar! Foto: Kerstin Engstrand

De plantor vi kan köpa är framtagna från sticklingar, slips som yrkesodlarna säger. De drivs fram under tidig vår från rotknölarna som först har täcks med sand, därefter täcks de med ytterligare sand eller jord. Täckningen av sand medför att sticklingarna snabbt bildar rötter. När rankorna har 5-6 bladpar, eller är cirka 30 cm långa, bryts de av från rotknölen och planteras ut.

Med liknande teknik kan du ta fram dina egna plantor från en rotknöl. Välj en ekologisk odlad knöl, vanlig sötpotatis är oftast behandlade med tillväxthämnande medel så de kommer inte att sätta skott. Enklast är att lägga ut knölarna på lite jord, vi använder oss av matformar och sprayar knölarna och jorden lätt med vatten. Har du lite svalt inomhus är ett bra knep att ställa odlingen på en värmematta. Finessen med att lägga ut knölarna är att du slipper fundera på vad som är upp eller ner.

 

Du kan även plantera en i en kruka med den platta sidan uppåt. Cirka häften av knölen ska vara ovanför jord. Vattna och sätt över ett minidrivhus gjort av en avklippt PET-flaska.

Och har du ingen jord hemma går det även att sätta en sötpotatis i ett stort glas med lite vatten på botten.

Sötpotatis i ett glas med vatten. Foto: Kerstin Engstrand
Sötpotatis i ett glas med vatten. Foto: Kerstin Engstrand

 

Nu inträder en period av väntan, som kan vara tålamodskrävande! Efter några veckor börjar knölen skjuta skott. Det går utmärkt att börja odla fram sticklingar i början av april.

I slutet av april börjar skottbildningen verkligen ta fart, det är en rejäl ketchupeffekt, och du kan börja knipsa av skotten. Sätt skotten i vatten, de bildar snabbt rötter. Du kan även sätta dem direkt i sandblandad jord, och har du en större yta så är ett bra tips att spänna ut hönsnät över jorden, det håller sticklingarna på plats.

Men odlar du fram sticklingar från en rotknöl så ska du vara försiktig med vattningen, låt jorden torka upp mellan varje vattning, annars kommer rotknölen att ruttna.

 

Dags att rota sticklingar

När sticklingarna börjar växa till sig är det hög tid att ta hand om dem. För det är sticklingarna som du ska plantera, inte hela sötpotatisar. Och har du köpt plantor så plantera om dem så fort du kommer hem.

Odla i liten kruka

Har du ingen pallkrage eller växthus kan du odla i en kruka. Den bör vara 40 cm i diameter. Fyll den med planteringsjord och göra en liten kulle i mitten.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

En 40-cm kruka kan du sätta tre plantor i. Plantera plantorna läggs med kanten.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Det är längs noderna som nya sötpotatisar bildas.  Foto: Kerstin Engstrand
Det är längs noderna som nya sötpotatisar bildas. Foto: Kerstin Engstrand

Allt eftersom plantorna växer till sig så låter du stjälkarna ligga mot jorden och se särskilt till att noderna täcks med jord. För det är där som nya sötpotatisanlag kommer att bildas.

På senhösten, i slutet av oktober och kanske senare är det dags för skörd.

När bladen vissnat är det dags att leta efter skörden! Foto: Kerstin Engstrand
När bladen vissnat är det dags att leta efter skörden! Foto: Kerstin Engstrand
Tillagning
Sötpotatis i alla de former fyller på hösten matstånden utanför de japanska templen. Foto: Kerstin Engstrand
Sötpotatis i alla de former fyller på hösten matstånden utanför de japanska templen. Foto: Kerstin Engstrand

Det finns en mängd olika sorter men det är sällan som sortnamnet anges när man köper plantor eller sötpotatis i matvarubutiken. Främst lägger man märke till skillnaden i färg, i regel är de sorter med orangebrunt skal och orange fruktkött som säljs i matvarubutikerna. Synd då de vita och violetta har en i mitt tycke bättre smak, men de sorterna är inte lika vackra och troligen då mera svårsålda. Vit-violett sötpotatis är också vanlig i sydamerikanska köttgrytor, då gärna med ockra och tomat. De vita sorterna är lite torrare i fruktköttet än de orangefärgade. Vill du smaka ljus sötpotatis så återfinns de vanligen i asiatiska butiker eller specialiserade grönsaksbutiker.

Vit, rosa, lila och orange sötpotatis. Foto: Kerstin Engstrand
Vit, rosa, lila och orange sötpotatis. Foto: Kerstin Engstrand

Vi har gjort flera smaktester över åren. Lila sötpotatis är i vårt tycke godast tätt följd av vit.

Själv tillagar jag gärna orange sötpotatis ugnsbakad, eller gör mos på den som smaksätts med lönnsirap och pekannötter, ett tips jag lärde mig av Dean & Luca i New York.  De nya skottens blad går faktiskt att äta, och anrättas som spenat men jag måste säga, som så ofta med substitut, originalet,spenat är godare.

I USA och japan är det populärt att göra chips och potatissticks av sötpotatis.

Kokt sötpotatis går utmärkt att frysa in.

Vit sötpotatis till vänster, gul-orange till höger. Att man får provsmaka innan köp är en självklarhet. Foto: Kerstin Engstrand
Vit sötpotatis till vänster, gul-orange till höger. Att man får provsmaka innan köp är en självklarhet. Foto: Kerstin Engstrand

 

Av Kerstin Engstrand

Publ. Febr 25, 2017

Från frö till supergott snacks. Foto: Kerstin Engstrand

Servera dem lätt kokta, kylda och med gnistrande havssalt. Öppna baljorna, tryck ut de gröna bönorna. Och du kommer att drabbas – av edamamepassion. Edamame heter de på restaurangmenyn och nu kan du odla dina egna. Sojabönor har en gudomlig lätt nötsmak, så god att man inte kan sluta äta dem.                     Bättre snacks till filmen, bättre entrérätt finns knappast. Det blir festens snackis, och barnen kommer att tömma frysen på skörden. Edamame gör alltid succé, särskilt om du bjuder på äkta vara, nyskördade från den egna täppan.

Edamame är alltså nyskördade sojabönor som är kokta i lättsaltat vatten. De 5­ – 7 cm långa skidorna är kokta hela, man äter bönorna som finns inuti. Två till tre bönor finns i varje skida. Och när man väl börjar äta kan man inte sluta. Sojabönor har en fyllig nötsmak, en smak som fyller hela gommen. Kanske den mest ultimata smaken men den har stark konkurrens av glass gjord på färska hallon eller jordgubbar.

Sojaböna går att odla både ute i rabatten och i kruka. Men då odling av sojabönor också är en upptäckts- och kunskapsresa tycker jag att krukodling är det bästa. Då kommer man närmare, man hinner se vad som händer. För visst är man nyfiken på hur soja växer och utvecklas. Soja är en av världens viktigaste grödor och få av oss har en aning om hur den växer.

Bönskidordna håller på att utvecklas. Foto: Kerstin Engstrand
Bönskidordna håller på att utvecklas. Foto: Kerstin Engstrand

Vad som händer på en sojaplanta händer först i miniformat. Blommorna kommer i bladklykorna och är några av de minsta jag sett. De är månskensgula. Lägg två eller tre knappnålshuvuden bredvid varandra så får du ett hum om blommans storlek. Sojaplantan är en luden krabat, allt är ludet, stjälken, bladen och bönskidorna. Skidorna växer ut i grupper om tre till fem. Varje skida rymmer två till tre, ibland fyra bönor. När bönorna buktar ut i skidan är de skördemogna. Väntar man längre kommer skidan att bli beigebrun, då har du istället fått fram frö för utsäde.

 

Plantorna är ludna. Foto: Kerstin Engstrand
Plantorna är ludna. Foto: Kerstin Engstrand
Vilken sort?

Jag har odlat sojabönor i ett par år och provodlat många olika sorter, även gjort blindtest. Bästa sorten för hemmaodling blev  den svenska sorten ’Fiskeby V’. Det är hur konstig det nu låter faktiskt en gammal svensk sort.  Av den har jag fått bra skördar både mera regniga somrar som den år 2009  och den stekheta sommaren 2010. Den blommar tidigt och ger därmed också tidig skörd. ’Fiskeby V’ finns i flera stora fröfirmors sortiment.

Andra svenska sorter som man kan finna  i specialbutiker eller om man är medlem i exempelvis SESAM är ’Bråvalla’ som är en tidig, lågväxande sojabönssort med grågröna bönor.  Den är en av tre sojabönssorter från Sven Holmbergs förädlingsprogram  och introducerades 1975 av Algot Holmberg & Söner AB.

’Träff’  är en annan tidig, lågväxande sojabönssort med gulbruna bönor och mognar några dagar tidigare än ‘Bråvalla’.  ‘Träff’ ingick också i Sven Holmbergs förädlingsprogram och kom ut på marknaden 1978.

Hur växer soja?

Soja har ett buskigt och slingrande växtsätt. Man brukar toppa plantorna när de har utvecklat ett par set av bönor, då mognar bönorna snabbare.

När ska de sås?
Sojaböna som småplanta. Foto: Kerstin Engstrand
Sojaböna som småplanta. Foto: Kerstin Engstrand

Tjuvstarta odlingen inomhus, i maj. Plantorna ska sättas ut när risken för nattfrost är över. Bönorna tar 5 till 15 dagar på sig att gro. Bäst är att förkultivera inomhus, i maj månad. De kan också sås direkt på friland när häggen blommar, i slutet av maj eller i början av juni.

Så gärna i omgångar, förkultivera några plantor samt direktså utomhus, i kruka eller i rabatten, så du får en lång skördeperiod.

Hur?

Jag sår bönorna två och två i så kallade roottrainers, också kallade för luktärtsracket. De är bäst då djupet gör att plantorna utvecklar ett bättre rotsystem. Bönor har känsliga rötter och ogillar att de blir skadade. Roottrainers system ger fina plantor med ett tätt rotsystem som gör att plantorna blir lättare att plantera om. Fyll facken med jord, vattna och vänta tills vattnet har sjunkit undan. Då bör varje fack vara fyllt till 2/3-deler jord. Lägg två bönor i varje fack, och täck bönorna med 3-5 cm jord. Fukta därefter sådden lätt, enklast är det att spraya med vatten. Sätt över plastkupan och ställ sådden inomhus, gärna i ett västerfönster.

Blötlägg inte fröna innan sådd, då gror de mycket sämre. Groningstid: 5-15 dagar.

Jordtyp?

Jag har odlat sojabönor i olika jordar. Det bästa resultatet har jag fått i s.k. U-jord, köpejord på påse som också håller fukten bra. I Japan är klimatet varmt och fuktigt. Sojabönor är känsliga för våt jord, jorden ska vara fuktig men inte blöt. När plantorna har blivit ca 5 cm höga är de inte längre lika känsliga för fuktig jord.

Om- och utplantering
Utplanteringsdags! Foto: Kerstin Engstrand
Utplanteringsdags! Foto: Kerstin Engstrand

Om båda fröna i en såenhet gror så låter du dem växa tillsammans. Sojabönor klarar att växa i par. När plantorn är ca 5-7 cm höga bör de planteras om till större krukor. Jag brukar då välja 17 cm djupa krukor.  Sojabönor blir ganska ranka och behöver klätterstöd, stick ner en blompinne som stöd.

I början av juni är det dags att plantera ut dem, i stora krukor eller direkt i rabatten. Platsen ska vara solig, söder eller sydvästläge. Även nu är stöd viktigt, sojabönor är ganska veka.

I rabatt bör plantavståndet vara 20 cm och radavståndet 50 cm.

Vattna

Så fort plantorna börjar blomma är det viktigt att ge dem jämn tillgång till vatten, men de vill inte stå i blöt jord.

Gödsel

Behövs inte, bönorna avger näring till jorden.

Viktigt

Toppa plantorna när de har utvecklat två till tre klasar av bönor, då mognar bönorna snabbare. Plantorna behöver klätterstöd, en blompinne räcker.

Skörd: 75 dagar efter sådd är det skördetid. När bönorna buktar ut i skidan, och det brukar inträffa i slutet av juli till mitten av augusti, allt beroende på om du förkultiverat plantorna, eller om de är direktsådda, samt hur varm sommaren varit.

Visste du att:

Edamame betyder bönor på grenar. På kinesiska lär de heta Mao Dou.

Det vetenskapliga namnet är Glycine max.

I över två tusen år har man odlat sojabönor. De är rika på protein och har hög vitaminhalt.

 

Från jord till bord
Från frö till supergott snacks. Foto: Kerstin Engstrand
Från frö till supergott snacks. Foto: Kerstin Engstrand

Sojabönor ska förvällas innan de äts. Koka skidorna i saltat vatten, i ca 5 minuter. Lägg i dem när vattnet kokat upp. Lägg sedan de nykokta skidorna i kallt vatten, då behåller de färgen bättre. Låt svalna och ät direkt, då är de som bäst. Nykokta kan också förvaras i kylskåp ett par dagar. Nykokta färska rödbetor med chêvreost till är en klassiker, poppa upp den kombinationen med edamame och du får en ny klassiker att älska.

Hela sojabönor går utmärkt att frysa in. De ska vara förvällda innan de fryses. De snabbtinas sedan i mikrovågsugnen eller att man ger dem ett lätt uppkok.

 

Av Kerstin Engstrand

Evighetstomater av sorten 'Principe Borghese'. Foto: kerstin Engstrand

Tomaten är väl den grönsak som vi främst förknippar med Italiens sol. Även på den minsta odlingsplätt växer det tomater, direkt på friland eller i kruka. Och alla italienare vet att hälsosammast är tomaten när den är tillagad.

Pomodoro, guldäpple ( av pomo=äpple och oro=guld) återfinns i all traditionell matlagning, färska, torkade eller kokta. Den klassiska tomatpurén som läggs ut som ett tunt lager på pizzabottnarna.

Klassisk pizza.
Klassisk pizza.

Lenaste, ljuvligaste tomatsåsen gjord på färska tomater till den nykokta pastan. Mångrummade grön-orange-röda bifftomater i salladen. Här skiljer sig italienarnas och vårt sätt att behandla tomaten. Varmt röda, fullmogna tomater använder de i pastasåsen medan bifftomaterna, som ska vara gröna med några orangeröda fläckar, har sin plats i salladen. Och italienska småbarn är uppfödda på den tjocka, grötliknande och mycket aromatiska tomatsoppan, Pappa al pomodoro, som består av tomater och grovt lantbröd.

Till tomatsåser används de avlånga tomatsorterna, de så kallade plommontomaterna, som Roma och San Marzano. Båda är lättodlade även i vårt klimat. Vad som särskiljer plommontomaterna är inte bara dess avlånga form, utan även konsistensen. De saknar nästan helt frön. Båda sorterna brukar klara sig utan stöd men en lätt pinne brukar vara bra så att sniglar inte så lätt kommer åt de mogna tomaterna. Bifftomaten framför andra är den fula, skrynkliga ‘Costoluto Fiorentino’.  Den brukar bli 10 cm i diameter och behöver stöd, inte bara plantan utan ibland även tomaterna.

Evighetstomater
Principe Borghese. Foto: Kerstin Engstrand
Principe Borghese. Foto: Kerstin Engstrand

När italienarna pratar om körsbärstomater så är det av den lite större sorten än vad vi tänker på. De är 3-4 cm breda, äggformade med en fin liten topp och har fina namn som ‘Principe Borghese’. Plommontomater och körsbärstomater går bra på friland, medan bifftomaterna får de bästa skördarna i växthus. Har du inte växthus så pröva med växthustunnlar eller särskilda tomathuvor av plast. Inte så vackert men effektivt.

‘Principe Borghese’ är också en så kallad evighetstomat. Eller som italienarna benämner den, en piennolo.  En tomat som passar att göra klasar av. En klase består alltså av en mängd klasar som är uppträdda på en tråd. Och det är ett hantverk i sig! Man kan även se att de benämns ”da appendare”.

De kallas för evighetstomater och vintertomater för de brukar hålla sig fräscha till slutet av februari. Inte på plantan, utan hängandes, i de gjorda klasarna, upp och ner i ett svalt utrymme. Varje sammansatt ”klase” ska sedan väga mellan ett till fem kilo. Vanligen är de på 2-2,5 kilo.

Vesuvius sedd från Pompeji. Foto: K. Engstrand
Vesuvius sedd från Pompeji. Foto: K. Engstrand

De bästa evighetstomaterna växer i vulkanens Vesuvius omnejd. Lavajord är mycket mineralrik. Vesuvius ligger 10 km sydöst om Neapel och är 1 281 meter hög. Mest känd är Vesuvius för utbrottet år 79 e.Kr, ett utbrott som ödelade flera städer, varav Pompeji är den mest kända. Vesuvius är fortfarande en aktiv vulkan, det senaste utbrottet lär ha skett 1944.

Klicka på länken nedan så kan du se en kort film om hur de odlas och hur klasarnas skapas.

Il pomodorino del piennolo del vesuvio

 

 

w120158

Där skördas de i juli-augusti och träs till klasar när 70% av tomaterna i en klase har fått röd färg. Och de håller sig till våren, som börjar i Neapel i januari-februari. Detta sätt att odla och tillvarata tomater är dokumenterat sedan mitten av 1800-talet.  I Spanien, främst i Katalonien finns de också, tomàquet de penjar , även på portugisiska heter de också hängtomater.

Piennolotomater läggs också in, och särskilt inläggningen “a pacchetelle” är en favorit. Det är i regel kokta, inlagda piennolotomater som enbart har lite basilika tillsatt.

w722_small

Jag har odlat ’Principe Borghese’ i många år på friland här i Sverige, i zon 3-4, och får alltid stor skördar. Här hemma kan du också förvara piennolotomater på samma sätt.  Även gröna tomater kan eftermogna hängandes upp och ner.

logo_pomodorino

Principe Borghese är en av fem tomatsorter,  ’Fiaschella’, ’Lampadina’, ’Patanara’, ’Principe Borghese’ och ’Re Umberto’, som sedan 2009 är ursprungsskyddade som Pomodorino del Piennolo del Vesuvio DOP, och då under förutsättning att de odlats på Vesuvius sluttningar. Spetsen kallas för ”il pizzo”, och den är viktig, den är ett måste hos dessa fem sorter. När den är utvecklad, och tomaterna har fått röd färg, då är det dags att skörda.  Viktigt är också att tomatens inre har en mörk färg.

w151455

Köper du tomatfrön i Italien delas de in i två odlingsgrupper, indeterminate ( högväxande) och determinate (busktomater). Determinate behöver inte tjuvas. ’Principe Borghese är en busktomat som ger klasar med 5-7 tomater. Gemensamt för alla evighetstomater är att de har mycket fast fruktkött, skalet är tjockt och smaken är sötaktig.

I Neapelområdet planteras plantorna i perioden 15 mars till 15 maj med ett plantavstånd på 15 – 30 cm, och radavstånd på 80- 120 cm.  De Dopmärkta tomaterna är alltid odlade på friland och man låter de växa till en höjd av 80 cm. Enbart naturgödsel får användas. Ingen vattning sker normalt. Skörden gör alltid för hand, och skördetiden är mellan 20 juni och 31 augusti. En godkänd tomat ska väga 25 gram.

Klasarna träs sedan ihop till en stor klase, och tråden som används ska alltid vara naturtråd. Därefter förvaras klasarna på en väl ventilerad och torr plats. Smaken koncentreras allt eftersom de lagras.

Av Kerstin Engstrand

Bästa tomatodlingsknepen hittar du här.

Sugen på att läsa mer om vintertomater, piennolo?

Nu vet vi sorten på Kerstins piennolotomat

Så här gör du en egen piennolo

5 vintertomater som går utmärkt att odla i en pallkrage

Recept på den godaste tomatpajen gjord just på piennolotomater: Starka sommarsmaker Tarte Tartin Tomate

Oxalis. Foto: K Engstrand

Nu börjar det ljusna och i fingrarna kliar det att få börja med vårbruket. Det gör vi med att odla det absolut trendigast av allt, mikroblad och groddar.

Mycket smak, verkligen koncentrerad och pyttelitet format handlar det om. Vi talar om mikro av våra vanligaste kryddor och bladgrönsaker. De späda skotten älskas av stjärnbeströdda kockar över hela världen som beställer dem dagsfärska varje dag. Bladen ger den där lilla extra piffen eller en överraskande effekt till den enklaste maträtt. Och du kan lätt odla dem själv.

Fröpåsarna innehåller i regel frön till ett helt kompani. Mikroskott är lönsamt i dubbel bemärkelse, snabbt, roligt och lönsamt – i butik kostar mikroskott flera hundra kronor per kilo.

Ovanligt vanligt
Groddar av röd rättika tillsammans med rå fisk.
Groddar av röd rättika tillsammans med rå fisk.

Några är extremt enkla och vanliga, som gräslöksfrön som fått växa sig till en höjd av 4-5 cm. De är särskilt goda på lax , och de ger ett verkligt lyft på en enkel grillad bit lax. Lägg till några små groddblad av gurkört och du får en somrig smak av gurka. Eller vad sägs om att odla basilika, den vanliga ”Genovese”, eller citronbasilika som om det vore krasse? Mycket roligare än att köpa en planta i matvarubutiken. Mikrobasilikan passar suveränt bra till lättstekta ägg.

Vad mer kan fungera? Broccoli har vi prövat på tidigare med bra resultat. Påstås innehålla ämnen (sulforophane) som stimulerar kroppens eget försvar mot cancer. Andra extremt lätta att grodda är rödbetsskott och solrosor som, liksom ärtskotten, sedan länge finns att köpa färdiga i grönsaksdisken men det är roligare att dra upp själv. Ruccola blir extra bra, en riktig primör.  Andra groddar med ”sting” är rädisa och röd rättika samt perilla.

Mikroblad, groddar av röd rättika får man i Japan alltid till rå fisk, men passar till allt som serveras kallt.

wb
Shiso, eller perilla finns i olika färger, vackrast och mildast är den vinröda. I Japan är den en självklarhet att den finns överallt där grönsaker säljs. Foto: K Engstrand

Perilla är en ”gammal” trädgårdsväxt som vid förra sekelskiftet var vanlig som kantväxt i våra trädgårdar. Den går också under benämningen ”Shiso”, eller bladmynta på svenska. Finns grön och vackert vinröd och är mycket populär i japansk matlagning där bladen doppas i s.k. tempurasmör för att sedan friteras. Bladen kan också friteras direkt i olja bara de är riktigt torra. Lägg de friterade bladen på en köttbit och strö på lite havssalt så är fredagsmiddagen räddad.

Och till glass

wDSC0366

Fast godast är onekligen de blad som smakar nöt. Tahoon, Toona sinensis är känd under mängder av olika namn, på engelska även Chinese Cedar eller Chinese Mahogany, och ibland som dess gamla latinska namn Cedrella sinensis. Tillhör Meliaceaefamiljen, dvs. mahogny, och dess unga späda gröna skott är mycket populära i Kina.  I det fria blir det ett träd på hela sju meter och är inte vinterhärdigt. Tahoon passar även i glass. Fröer till tahoon går knappt att få tag på, dessutom är den svårodlad men hittar du dem så köp! De är väl värda ett försök.

Stevia, sockerplanta med sin söta smak passar också utmärkt i desserter. Den är 30 gånger sötare än socker och i Ryssland gör man en sorts sirap av den. Svenska fröfirmor har den i sitt sortiment. Man får odla stevia men produkter av stevia, som groddplantor eller sötningsmedel, är förbjudet att sälja då det ännu inte är godkänt som sötningsmedel. Enligt Livsmedelsverket är växten stevia, i färsk eller torkad form, inte godkänd som livsmedel inom EU. Detta innebär att produkter som innehåller växten stevia inte får säljas. Inte heller får stevia marknadsföras som kryddväxt, därför återfinns den i trädgårdsbutikernas sommarblomssortiment. Däremot får steviolglykosider, E960, användas som tillsats. Tillsatsen har genomgått omfattande säkerhetsprövningar och får användas som sötningsmedel i begränsade mängder. I EU:s tillsatsförordning står det i vilka livsmedel steviolglykosider får användas och i vilka mängder.

Det finns även mikroskott som smakar ett mellanting mellan gröna alger och kaktus. Den smakar mest saltvatten är mera rolig att titta på än äta. Salicorna heter den, glasört på svenska. Välsorterade fiskhandlare brukar ha den i sitt sortiment.

Oxalis. Foto: K Engstrand
Oxalis. Foto: K Engstrand

Och bland de senaste nyheterna är röd oxalis, som vi köper som krukväxt. Kockarna köper in den under namnet Yka Leaves®.  Smaken liknar harsyra. De vinröda bladen är mycket dekorativa och anses vara särskilt god till skaldjur men även till rödbetor. Oxalis sprider sig dock gärna i trädgården.

Så lyckas du

wDSC0358

Flera fröfirmor har ett stort utbud av de i artikeln angiva sorterna. Vissa brittiska firmor benämner dem särskilt som ”sprouting seeds” eller groddfrö på svenska.

Yrkesodlingarna odlar skotten i cellulosa från Sverige. Vanlig bomull går lika bra.

Mikroskott odlas med lätthet på fönsterbrädan från början av april. Tidigare behövs extra tillskottsljus, som lysrörsbelysning.

Odla i låga plastaskar, de som köpta körsbärstomater ligger i är utmärkta. Fyll dem bomull. Fukta bomullen rejält, tills den sjunkit ihop till 2/3 höjd av asken. Den ska vara våt. Ställ askarna på fat.

Så därefter mycket tätt, på ytan av bomullen. Ställ odlingen i ett soligt sydvästfönster. Vanlig inomhustemperatur på 21– 22 grader fungerar utmärkt. Håll bomullen fuktig, spraya på med vatten. Fröna får inte torka men ska heller inte dränkas. Dra en plastpåse över odlingen men förslut den inte.

Skörd

Basilika, rödbetor, rödkål, ruccola, broccoli och gräslök blir alla skördefärdiga på 3– 6 dagar efter det att fröna har grott. Snabbast skördeklar blir gurkört, 2–3 dagar efter att de grott, solrosskott och broccoli bör skördas efter 5-–6 dagar. Längst tid tar perilla, som ibland kan ta 1-2 veckor på sig att gro.

Skotten klipps av. Avklippta, skördade skott bryter inte nya blad.

Av Kerstin Engstrand

.

Nyskördad majrova. Foto: K Engstrand

Att vara trädgårdsmänniska,odlare, en “keen gardener” har sina fördelar. Ens intresse märks och öppnar dörrar, eller rättare sagt grindar. Och man behöver inte kunna tala samma språk för när två odlare möts så öppnas samförståndets språk. Vi har hängt på grinden till en köksträdgård i Kenya.

 

wDSC1808

 

Masai Mara är nog för de flesta mest känt för sina vilda djur. Naturreservatet ligger på gränsen till Tanzania och där fortsätter reservatet under annat namn, det likaledes världsberömda Serengetti.

Här är naturen ganska karg. Jorden karakteristiskt röd, och här finns ett rikt djurliv, eller vad sägs om att få sina odlingar störda av elefanter, hyenor eller buffel? Elefanten trampar lätt ner stängsel och förstås grödorna.  Och när vi talar med trädgårdsmästaren Georg så får vi tips om hur vi ska hantera eventuella angrepp av elefant eller buffel. Kommer det en uppjagad elefant så är det bäst att springa, och då välja att springa i en nedförsbacke, för elefanter har svårt att ta sig fram när det går nedför. Och kommer en buffel så ta skydd i första bästa träd… Vilken tur att hans odling ligger i en sluttning, och att det finns några träd i dess utkant!

Det finns också snällt djurliv. Foto: K Engstrand
Det finns också snällt djurliv. Foto: K Engstrand

Vi befinner oss 2104 meter över havet, och 206 kilometer söder om ekvatorn. Köksträdgården drivs av lodgen vi bor på. 2008 startade de odlingarna och idag är de oerhört stolta över att kunna servera färska lokalgrönsaker till sina gäster.  För här finns också en annan praktiskt aspekt. Vägen hit är inte den bästa, utan den knöligaste jag någonsin åkt på. Det är mera håligheter än väg. Så det är inte lätt med transporter.

 

 

Mot en elefant eller buffel räcker inga staket. Här i Kenya är det vanligt att använda akaciabuskar som skydd, även runt sina hyddor. Akacian har långa sylvassa taggar och bildar snabbt ett oigenomträngligt snår som även håller getterna borta. Andra effektiva växter är kaktus, då sorten som ger kaktusfikon, men även Kristi törnekrona. Den sistnämnda brukar vi ha som krukväxt hemma. Här blir det flera meter hög, och den grova stammen är minst sagt taggig.

 

Nyskördad majrova. Foto: K Engstrand
Nyskördad majrova. Foto: K Engstrand

Och när vi beundrar en nyskördad majrova ser vi direkt vissa likheter mellan Masai Mara och vår egen täppa hemma i Sverige: jordloppor äter även här med förkärlek små hål i bladen. Men majrovan har också en lång rottråd som är helt oskadad. Det tyder på lucker jord. Och själva rovan håller första klass. Nu är vi rejält nyfikna, hur odlar man!

 

wDSC1743
Sallat och gröna blad, som koriander och basilika samodlas. Foto: K Engstrand

 

Och förstås, helt självklart, här odlar man enligt de bästa metoderna, högbäddar och marktäckning. Allt tas tillvara. Så självklart. Man odlar som Börje. Eskilstuna möter Masai Mara. fast här har man lärt sig av tidigare generationer, inga klatschiga odlingsböcker eller tidningar finns att tillgå.

 

wDSC1758
Foto: K Engstrand

 

 

Den bara jorden skyddas med överblivet växtmaterial. Här finns inget gräsklipp att tillgå. Och bönorna, de sås även här två och två, och varje säng har tre rader med lågväxande bönor. Lågväxande för att de ger snabbast skörd och behöver inget stöd.

 

wDSC1765

 

En av favoritgrödorna för att den är så lättodlad och tacksam är mangold. Även om man föredrar spenat när det gäller smak så går spenat oftast i blom, så mangold odlas istället. Överhuvudtaget är man mycket förtjust i bladväxter, både vilda som odlade.

 

 

 

Klimatet bjuder på ganska jämna temperaturer, i regel är medeltemperaturen under dagen på 18-20 grader med enstaka toppar mitt på dagen på runt +28 grader. Nederbörden varierar, i april kan det komma så mycket som 190 mm regn, medan i juli enbart ca 39 mm. Just här finns det en liten bäck som aldrig brukar sina. Ett vattendrag som lokalbefolkningen kämpat för att skydda när lodgen byggdes.Bäcken är också viktig för djuren, fåren och getterna vallas på stora områden och oftast är de som sköter dem borta i flera dagar, ibland en hel vecka. Getterna ger mjölk och kött, fåren ger kött och värmande ull. Fåren och getternas spillning tas också tillvara. Av det gör man gödselvatten.

wDSC1788
Foto: K Engstrand

 

 

Och man tror på samodling, tagetes planteras för att skydda tomaterna.

 

 

wDSC1777
Foto: K Engstrand

 

Här finns inga växthus eller odlingstunnlar, allt odlas på friland. Busktomaterna får grenar till stöd. Och även här så delar vi erfarenheter, tomatens gyllene tal fungerar även här, 8 veckor från sådd till blomning, och 8 veckor från blomning till skörd.

 

 

wDSC1744
Foto: K Engstrand

 

Även chili odlas på friland.

 

Och stoltas är Georg över citrongräset! Foto: K Engstrand
Och stoltas är Georg över citrongräset! Foto: K Engstrand
wDSC1741
Foto: K Engstrand

 

Och redskapen är traditionella, djupbäddarna gör jorden lättbearbetad.

wDSC1673
Foto: K Engstrand

 

 

Och vad har man på fötterna? Inga trendiga stövlar utan sandaler gjorda av gamla traktordäck. De fungerar mot vassa taggar och när jorden blir lerig efter regn.

 

 

Av Kerstin Engstrand

Ett nytt år, ett nytt odlingsår står för dörren. Rabarber trädgård har gått igenom årets nya fröer och sammanställt de som vi tycker är de mest intressanta.  Att kål och tomater samt mikroblad är stort märks tydligt i årets utbud, inte bara bland fröutbudet men även av alla de tillbehör till odling  som säljs.

Kål
Foto: Impecta
Foto: Impecta

Brysselkål ‘PETIT POSY‘, årets stora hit, blomsterkålen som är en brysselkål där blomsterknyten längs stammen är öppna. Mycket god, anrättad smakar blomsterkål av nötter. Dessutom blir den som godast efter ett par frostnätter. (Impecta)

Foto: Mr Fothergills
Foto: Mr Fothergills

Brassica oleracea x The ‘Flower Sprout’, har man en gång smakat på  Flower Sprouts så vill man ha mer. Detta är en korsning mellan kål och brysselkål (rosenkål) och har en nötig smak. Dessutom klarar den även några minusgrader. (Mr Fothergills)

Blomsterkål ’Autumn Star’ F1, är inte ny i Nelsons sortiment men väl värd att lyfta fram. En spännande korsning mellan bryssel- och grönkål. Längs stjälken utvecklas en mängd små, blomliknande huvuden med söt och nötaktig smak. Skördas på senhösten, efter hand som de små huvudena blir klara. Trivs i lerhaltig, mullrik och väldränerad jord. Vattna vid torka.(Nelson Garden)

Grönkål ‘Lord Kale‘, grönkål med röda bladnerver med ganska söt smak.  Utmärkt att odla som “baby leaf” men även utmärkt att odla som stor. Ska vara anspråkslös men trivs bäst i en lerhaltig, mullrik och väldränerad jord.(Nelson Garden)

Red russian Foto:Gourmetgarage
Red Russian Foto:Gourmetgarage

Kål ’Red Russian’, är av expertodlare ansedd som den bästa kålen. Smaken är betydligt sötare än andra sorter. Red Russian har även vacker rosenröd färg och blir även en tydlig prydnad i trädgården.(Gourmetgarage)

BLOEMSDALE GELE , smörkål i formen av spetsig savoy som är skördeklar ca 110 dagar efter utplantering.  Blir under mognandet alltmer smöraktig. (Lindbloms)

 

Bladgrönsaker
Sodaört Foto: Nelson Garden
Sodaört Foto: Nelson Garden

Japansk sodaört / okahijiki,  kallas även “sjögräs på land”. De späda skotten har en salt och lite mineralisk smak. Kan ätas rå i sallader eller  ångkokt, då får de en smak som  påminner om spenat. Är rik på vitaminer och mineraler. Kan sås både på våren och på hösten, och skördas när skotten är 20-30 cm långa. Kallas ibland även för italienska salladsblad, är krispiga på utsidan men lena och mjuka inuti.(Gourmetgarage, Nelson Garden)

Stridolo. Foto: Rara Växter
Stridolo. Foto: Rara Växter

Stridolo, Silene inflata, är en snabbväxande ettårig ört vars blad används i det italienska köket som smaksättning i sallader och i risotto. Smaken påminner om en mild dragon, de späda bladen plockas efterhand. (Rara Växter)

Wasabiruccola Foto: Impecta
Wasabiruccola Foto: Impecta

Wasabiruccola, även kallat vit mursenap, lanseras nu av flera firmor. Det är helt enkelt en ruccola med en lätt pepprig wasabismak. Utmärkt att odla redan nu, inomhus som mikroblad. Wasabina odlas även med stor fördel som  mikroblad, de ljusgröna små bladen har en stark smak som liknar wasabi men är mildare och ätes då bäst färska. Skördas de när de vuxit till sig och fått lätt krulliga kanter ska de stekas eller kokas. Klarar att odlas vid låga temperaturer. (Impecta,Gourmetgarage, Rara Växter, Thompson & Morgan)

Vild ruccola ‘Fireworks’, är vacker med sina röda nerver, men också snabbväxande. Blir skördeklar på sex veckor.

Cikoria Rossa Italiana Foto: Gourmetgarage
Cikoria Rossa Italiana Foto: Gourmetgarage

Cicoria rossa italiana har länge funnits i den italienska fröfirman Franchi Sementis sortiment men är i år ny i Gourmetgarages.Den är smakrik, med lätt bitter smak och används därför oftast som just smakbrytning i en blandad sallad.  Dessutom är den mycket vacker med sina röda stjälkar och gröna blad.

wcima-di-rapa-120

Cima di rapa Centoventina, i år lanserar Gourmetgarage Cime di rapa Centoventina, dvs.  120 — antalet dagar från sådd till skörd. Cima di rapa är en ful men god bladväxt. Cima di rapa eller brocoletti, broccoli di rape eller rapini, ja kärt barn har många namn, är en kålsort som man inte ser utanför Italien. Av namnet kan man tro att det är en brocccoli men blomsellerikålen, som den heter på svenska, är en grön, kålväxt som blommar med mängder av gula små blommor som liknar rapsblomman. Blir cirka 30-40 cm hög och ser ut som en högre kålliknande sallat. Blommorna smakar svagt syrligt. Det är de mjälla toppgrenarna man skördar och anrättar. De förvälls i kokande vatten och sauteras sedan i olja smaksatt av vitlök, salt, peppar och lite citron. Servera den gärna som pastasås eller tillsammans med majsrätten polenta, då i sällskap med korv. Smaken påminner om sparris, andra säger haricots verts. Det finns flera olika sorter med olika lång utvecklingstid, 40, 60,  90 och 120 dagar, och alla går utmärkt här. Sorterna med längre utvecklingstid har finare smak. Sås direkt på friland när risken för nattfrost är över och kan sedan, om man har valt 40-dagarssorten, sås flera gången under sommaren. Behöver ingen särskild omsorg, bara vatten vid torka och växer bra även i halvskugga.

Vild fänkål Foto: Suttons
Vild fänkål Foto: Suttons

Vild fänkål, i Italien går kännarna ut för att plocka vild fänkål. Den vilda har en mjukare smak än den vi normalt odlar, och det är en lätt ton av honung som matchar den klassiska fänkålssmaken av anis. Detta är en himmelsk krydda! (Suttons)

Chilipeppar och paprika
Trinidad Perfume
Trinidad Perfume Foto: Suttons

Chilipeppar ‘Trinidad Perfume’, kompaktväxande och rikbärande, dvs. synnerligen bra för trånga utrymmen. Har fått sitt namn då den avger en rik väldoft när den tillagas.(Suttons)

'Elefant' Foto: Lindbloms frö
‘Elefant’ Foto: Lindbloms frö

Chilipeppar, ‘Elefant’,  ekologiskt frö, onekligen en rolig sort, blir flammig i rött-grönt med beige lite barkliknande ådring. Skördefärdig ca 135 dagar efter sådd men kan oftast börja skördas redan efter 90 dagar.  Ska inte vara så het och har tjocka väggar. Är enligt Lindbloms Frö favorit i smaktest.  Styrka: 5000 shu. på en skala 1 – 10.000 Scoville Heat Units.(Lindbloms)

Peperone San Salvatore,  en ganska stark peperone vars frukter blir ca 11-13 cm långa och ganska tunna. (Gourmetgarage).

Även de franska  köksträdgårdarnas fröer kommer allt mer, även här är Gourmetgarage på hugget och lanserar fröer från en fransk producent med övervägande ekologisk fröproduktion, Ferme de Sainte Marthe  i Loiredalen:

Le Bresse Foto:Gourmetgarage
de La Bresse Foto:Gourmetgarage

Piment de La Bresse, en smakrik och aromatisk peppar från La Bresse, ett område kanske mest känd för sin fina kyckling.

Poivron Petit Marseillais,  en liten orange mild paprika från Provence.

Tomater

Franchi sementi slår ett slag för stadsodling och lanserar en ny kollektion ”Orto in vaso”,- köksträdgård i kruka. Där föll vi för den klassiska pastasåstomaten, den avlånga San Marzano, som nu finns i en mindre version under namnet ’San Marzanonano’, en lågväxande sort med mycket fruktkött. (Gourmetgarage)

 Tomat ’Ricciolio Hy F.1’ är en italiensk högväxande päronformad salladstomat, och en fantastisk smaken.(Gourmetgarage)

Gul piennolotomat Foto:Gourmetgarage
Gul piennolotomat Foto:Gourmetgarage

Tomat ’ Giallo Pizzuto’,- pomodoro del piennolo giallo är en gul piennolotomat. Det är Gourmetgarage som saluför denna trevliga nyhet från den syditalienska fröfirman Francesco Fuscello Sement. De flesta känner väl till Principe Borghese. Giallo Pizzuto har svagt hjärtformade  frukter som väger ca 40-60 gram vardera. Smaken är lätt syrlig och vitamininnehållet är tre gånger högre än hos röda tomater.

Orange Bourgion Foto: Gourmetgarage
Orange Bourgion Foto: Gourmetgarage

Tomat ’Orange Bourgoin’, är en orange tomat med klar söt smak. Denna sort ska vara särskilt bra att göra marmelad på.(Gourmetgarage)

wMontain-magic8812892717086

Tomat ‘Mountain Magic’F-1, rikavkastande körsbärstomat som fungerar bra både i växthus som på friland. Ska ha mycket söt och fin smak.Behöver ej tjuvas. Den liknar ’Moneymaker’  men är motståndskraftig mot bladmögel och fungerar även mycket bra att odla på friland. (Thompson & Morgan, Rara Växter)

Bifftomat ‘White Beefsteak’, vita tomater blir allt populärare att odla. Mest för att de är roliga att ha med i en blandad tomatsallad. Denna sort ska vara från 1860. Får stora, vita frukter på upp till 400 gram. När de är mogna går färgen över till ljust gult. Mycket söt och saftig med fastare fruktkött.(Impecta)

Galapagostomat Foto: Impecta
Galapagostomat Foto: Impecta

Galapagostomat,  ska vara en ursprungsart som bl.a. används som rotstock till nya förädlingar p.g.a. sin goda sjukdomsresistens. Får mycket små, ätbara frukter som mognar till gulorange. För växthus och varma utelägen.(Impecta)

wgarnetVETOM31478_3
‘Garnet’ Foto: Suttons

Tomat Garnet, körsbärstomat som har en unik smak och söthetsgrad.  Plantorna blir starka och friska, en planta ger över 1 kilo,  ca 100 körsbärstomater. (Suttons)

wGigantomo8850257215518

Tomat: Gigantomo, som namnet anger så blir frukterna enorma, runt 400 gram styck. Men är du skicklig kan du till och med få fram exemplar som väger över 1,5 kilo! Dessutom ytterst smakrik. (Van Meuwen)

 

 

Crimson Crush
Crimson Crush Foto:Suttons

Tomat: ’Crimson Crush’ är en ny sort som anges vara motståndskraftig mot mjöldagg. (Suttons)

 

Diverse
Foto: Suttons
Foto: Suttons

Morot ‘Samurai’ är en vacker röd morot som har sitt ursprung I Japan. Inuti är den lätt rosa och den färgen behåller den även efter kokning.  Har en lite sötare smak än vanliga orange. Utvecklingstid 112 dagar. (Suttons)

Broccoli 'Bellaverde Sibsey' Foto: Suttons
Broccoli ‘Bellaverde Sibsey’ Foto: Suttons

Broccoli ’Bellaverde Sibsey’  ger lång och bra skörd under nästan två månader, även en dålig sommar som 2015, och har mycket bra smak. (Suttons)

wMRFShooting-star
Foto: Mr Fothergills

 

Courgette Shooting Star F1, klättrande grön zucchini har funnits på marknaden i ett par år och nu kommer den första gula. Utmärkt för trånga utrymmen som exempelvis balkongen.  Avstånd mellan plantorna ska var 90 cm men det kompenseras med att odlingen sker på höjden. Frukterna skördas när de är 20 cm långa.(Mr Fothergills)

Zucchinin ’President Hy F.1’ ingår i Franchi Sementis stadsodlingslinje  och ska vara rikbärande under hela säsongen, om man skördar som en italienare, när zucchinifrukterna är 10-15 cm långa.(Gourmetgarage)

Squash 'Twinkle' Foto:Marshalls
Squash ‘Twinkle’ Foto:Marshalls

Squash ’Twinkle’, namnet passar bra så här års, och denna squash har en unik form, som ett tefat, fast gult sådant. Skörda frukterna innan fröerna utvecklas inuti. En planta kan ge över 30 frukter.(Marshalls)

Majrova 'Salad delight'. Foto: Thompson & Morgan
Majrova ‘Salad delight’. Foto: Thompson & Morgan

Majrova ’Salad Delight’, majrova är en delikatess som borde odlas mycket mer. Denna nya sort kan man även äta rå, både frukten och bladen! Skördas när rovan har storleken i form av en golfboll. Klarar, utan att bli träig,  att stå kvar i landet ett tag efter att den nått skördestorlek. (Thompson & Morgan)

'Terrain' Foto Thompson & Morgan
‘Terrain’ Foto Thompson & Morgan

Ärta ’Terrain’ är ganska motståndskraftig mot mjöldagg samt ger lång skörd. Thomson & Morgan

Svarta kikärtor – Cece nero, är Syditaliens och Siciliens kikärter. De är mindre än de vanliga gula men smakar betydligt mer! Dessutom är de som gjorda för en torr sommar, de klarar torka bra vilket gör att de även lätt kan odlas på balkong.(Gourmetgarage)

Pistagemandel – Pistacia vera , drömmer du om att ha ett eget pistageträd så kanske det är dags att så ett frö! Men du behöver minst två träd då han- och honblommorna sitter på olika plantor.(Gourmetgarage)

Observera att en ny sort kan vara ny hos en leverantör men inte hos en annan.

Länkar  till fröfirmorna:

Gourmetgarage 

Lindbloms frö

Marshalls

Mr Fothergills

Nelson Garden

Rara Växter

Suttons

Thompson & Morgan

Van Meuwen

 

Solmogna tomater plockade direkt från plantan smakar allra bäst, men hur gör man att få de mängder av gröna tomater som odlingssäsongen bjuder på att mogna?

Vi frågade runt och fick många olika åsikter om hur tomater eftermognar bäst. Mörkt och svalt,  ljust och varmt och många andra tips fick vi. Rabarber har nu testat och här kommer våra testresultat:

Innan skörd:

Viktigt är att ta in tomaterna vid rätt mognadsstadie. Vanligen tar man som privatperson in dem när SMHI varnar för risk för nattfrost, men då har tomatplantorna redan fått uppleva flera dygn med temperatur under 13 grader. 12,5 grader är en viktigt temperaturgräns för tomater, under denna drabbas tomaterna lätt av röta.

De tomater som plockades in innan den första färgskiftningen visade på betydligt bättre mogningsresultat, och väsentligt mindre svinn, än de som plockades in helt gröna. De plantorna visade också på mindre stress av kyla.

Ta också direkt bort alla tomater som är angripna eller har andra skador, som klämskador.

 

Inomhus:
Dag 1: Tre olika sorters omogna  tomater. De nederst på bilden kommer att få ligga i ljus utrymme som håller 15 grader. De överst till vänster kommer att få mogna i utrymme som håller 20-22 grader och är mörkt. De i påsen överst till höger kommer att få mogna i mörkt utrymme som håller en temperatur av 10 grader. Foto: Kerstin Engstrand
Dag 1: Tre olika sorters omogna tomater. De nederst på bilden kommer att få ligga i ett ljust utrymme som håller 13 -15 grader. De överst till vänster kommer att få mogna i utrymme som håller 20-22 grader och är mörkt. De i påsen överst till höger kommer att få mogna i mörkt utrymme som håller en temperatur av 10 grader. Foto: Kerstin Engstrand

 

Tomaterna har testats i inomhustemperatur av 20 –22 °C grader, 13–15 °C och 10 °C samt i mörkt respektive ljust utrymme.

För tomater som har lagrats i 10 °C, oavsett ljusförhållanden, tar det mycket lång tid för att mogna. Efter 1 månad var de fortfarande inte helt mogna.

Vi testade även med klassiska knep som att lägga i mogna äpplen, bananer och avokado, frukter som utsöndrar mycket etylen och som kan påverka mognadsprocessen hos andra frukter och grönsaker. Det gick visserligen lite snabbare, men fortfarande mycket långsamt jämfört med de som fick ligga i rumstemperatur.

Vi testade även med att lägga tomaterna i plastpåsar, med och utan äpple, och testade i olika ljusförhållanden samt i olika temperaturer. Plasten försämrade hållbarheten markant, detta på grund av fukten som bildades. Tomaterna ska inte ligga i plastpåsar men gärna i ett rum där den relativa luftfuktigheten är hög.

wdag10tomat
Tio dagar har gått och den provomgång som visats på tidigare bild ser nu ut så här. Till vänster de som legat i 20-22 grader och mörkt. I mitten de som legat i 13-15 grader och ljust. I påsen till höger syns de som legat i 10 grader och mörkt. Foto: Kerstin Engstrand

 

Tomaterna som fått eftermogna i  20 °C var helt enkelt godare, med fylligare arom och även den viktiga sötman påvisade högre intensitet. Denna smaktest är även jämförd med eftermogning av tomater som först fått ligga svalt och sedan fått mogna i rumstemperatur. En temperatur av tjugo grader är också den som många forskare har kommit fram till fungerar bäst.

Genom att låta delar av skörden av gröna tomater eftermogna inomhus på ett mörkt och svalt ställe får du längre skördetid, men då bör de 5-7 dagar innan konsumtion läggas fram i rumstemperatur, allt för att få bättre smak.

Med svalt menar vi 13–15°C. Av tomatodlare har vi lärt oss att tomater som förvaras under 12,5 grader kan få köldskador. Risken för angrepp av röta blir då oerhört mycket större.

Bra ställen:

Klassikern, att lägga tomater som börjat få färg i rad på fönsterbrädan, är ett bra sätt att få tomaterna att eftermogna, särskilt om man har mycket varmt inomhus.

Tomaterna ska förvaras luftigt. Hela kvistar, till och med hela, avbladade plantor, med gröna tomater på, kan hängas upp och ner inomhus. Ett torkskåp som inte används är exempelvis ett lätt och bra ställe att hänga upp dem i. Eller i en gardinstång i ett fönster, man kan ju ta bort gardinkappan om man vill om och då får en levande grön gardinkappa. Sedan är det bara att plocka tomaterna allt eftersom de mognar.

Luftfuktigheten, av tomatodlare på Sicilien lärde vi oss att den bör vara över 80%. Inte lätt att åstadkomma i vanliga bostadshus.

wdag28tomat
Efter en månad: Nederst ser vi de tomater som fick mogna i mörkt utrymme som höll 20-22 grader. I mitten de som låg mörkt och i 10 grader. Överst de som låg i en temperatur av 13-15 grader och ljust.

 

Sammanfattning

Det är värmen som får tomaterna att mogna, ljuset spelar mindre roll, så om du har dem ljust eller mörkt spelar ingen roll.

De optimala förhållanden för att få fram tomater av högsta möjliga kvalitet, är att skörda dem så sent som möjligt för att få den bästa smaken.

De bevarar smaken bäst i rumstemperatur, men håller längre om de ligger svalt.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Höstsådd blandad sallad på G. Foto: K Engstrand

Sallatsfröpåsar innehåller oftast stora mängder fröer. Samtidigt har just sallatsfrö inte lika lång hållbarhet som exempelvis tomatfrö. Har du som jag gott om sallatsfrö kvar så använd dem! De går utmärkt att odla utomhus i krukor även när nätterna bjuder på 4–5 minusgrader, bara du har sådden under ett skyddande tak, eller mot en värmande husvägg.

Det viktiga är att de får minst 5 grader när fröna ska gro. Och genom att de är mörkergroende kan du ställa sådden i ett kallförråd och sedan flytta ut dem i dagsljuset under ett skyddande tak. Mina har hela tiden stått utomhus under tak och de växer på.

Jag sår i krukor som jag sedan lätt kan lyfta in för att de senare ska få växa till sig. Sallatsfrön ska sås glest och på max 0,5 cm djup. Vanlig krukväxtjord fungerar utmärkt. Vattna vid behov.

När en kruka tas in i köksvärmen så växer sig bladen snabbt till sig. Den idealiska tillväxttemperaturen för sallat är 16–18 grader, har du en glasveranda eller ett uterum kan plantorna få växa vidare där. Och smaken, ja den är betydligt bättre än den dyra blandade mixsalladen som finns att köpa i matbutikerna. Och dessutom mycket billigare.

 

Blandad sallat på G. Foto: Kerstin Engstrand
Sallat sådd i början av oktober, utomhus i zon 3, med minusgrader under tidiga mornar. Sådden står under tak. Efter 14 dagar är det dags att ta in denna kruka i köksvärmen. Foto: Kerstin Engstrand

 

Läs också: En riktig blandad sallad och Sallat, så lyckas du.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Egen odlad vitlök! Foto: Kerstin Engstrand

Sätt på hösten och skörda egen vitlök till midsommar!

Alldeles egen nyskördad vitlök, från den egna täppan, kan det bli bättre? Särskilt i sommartider, då får man en doft av Provence på köpet. Så varför inte briljera med närodlad vitlök på midsommarfesten? Enligt mitt tycke blir egenodlad vitlök betydligt mera aromatisk i smaken än de som finns i matbutiken.

Och att odla vitlök är verkligen något för oss lata, enkelt, roligt, och gott. Eller för dig som är nybörjare. Sätt dem nu i höst och skörda nästa år, från slutet av juni till slutet av juli! Vitlök kan odlas i hela landet, även så långt norrut som Haparanda. Och vi lär faktisk ha odlat vitlök sedan vikingatiden.

NÄR ?

Vitlöken är på gång! Foto: Kerstin Engstrand
Vitlöken är på gång! Foto: Kerstin Engstrand

På hösten, i slutet av september – oktober, vissa år ännu senare, till och med i januari är suveräna månader att sätta vitlök i.

Franska sorter är oftast kyllagrade (i cirka +2°C) efter skörd vilket medför att de också här i Sverige kan börja växa på hösten om de sätts för tidigt. I regel sätts vitlök i Frankrike i januari, liksom på brittiska Isle of Wight och i Italien medan de i vårt klimat ska sättas när jordtemperaturen är nere vid 5°C  just för att undvika att de börjar skjuta blad för tidigt och undvika att svamp angriper den.

Det är helt enkelt ingen idé att sätta dem tidigare. Vitlöken rotar sig snabbt och ska hinna rota sig innan kylan och tjälen kommer men ska inte börja växa för mycket. Bor du där det ofta förekommer tjäle är en annan tumregel att sätta vitlöken cirka en månad innan tjälen brukar komma. Det vill säga den bör inte skjuta gröna blad innan den verkliga vinterkylan kommer. I växtzon 1 och 2 går det dessutom att sätta vitlök till långt in i november. I november brukar jag också i zon 3 sätta min vitlök om hösten visar sig bli varm, som hösten 2014 och 2019.

Sololök är en ung vitlök. Så här ser den ut innan den börjar växa till sig och klyfta sig. Foto: Kerstin Engstrand
Sololök är en ung vitlök. Så här ser den ut innan den börjar växa till sig och klyfta sig. Foto: Kerstin Engstrand

Men det går också att sätta dem i vår, när snön har smält, men då får du senare och mindre skörd. Då får du så kallade sololökar.

SORTER?
Stora klyftor ger stora lökar. Foto: Kerstin Engstrand
Stora klyftor ger stora lökar. Foto: Kerstin Engstrand

Köp certifierat vitlöksutsäde i trädgårdsbutiken. För att undvika sjukdomar ska man inte använda lökar från matbutiken, att få in exempelvis vitmögel i odlingen är en mardröm. En utsädesvitlök kostar 15- 30 kronor och ger i regel minst tio nya hela vitlökar. Välj stora vitlökar, ju större klyftor, desto större lökar att skörda nästa år. ”Att lyckas-faktorn” är stor, över 95% av de satta klyftorna brukar bildar vitlökar.

Lättast att få tag på är franska sorter som ’Germidour’, ’Theridrôme’ och ’Sabadrome’. De ger svagt lila vackra lökar som går att fläta. ’Primor’ är en liten, starkt lila sort som är vanlig i Kina och är också den tidigaste.

Jag har konstaterat att  ’Theridrôme’ brukar ge de största vitlökarna, och den bästa skörden i soligt läge medan ’Germidour’ ger bäst i halvskuggigt läge.

Kan du inte sätta lökarna direkt efter inköp så förvara dem i rumstemperatur, luftigt och gärna mörkt. Låt vitlöken vara hel tills det är dags att sätta den. Först i samband med sättningen tas klyftorna ut ur löken.

VAR?
Vitlöksodling I på Emmagården i Östersund,. Foto: Kerstin Engstrand
Vitlöksodling på Emmagården i Östersund,. Foto: Kerstin Engstrand

Läge och jordmån, vitlök gillar en kall vinter men hatar fuktig vinter. Därför ska odlingsplatsen vara väldränerad och solig, gärna i lä. Upphöjda odlingsbäddar, så kallade djupsängar, och i pallkragar som är två våningar höga, är ypperligt att odla vitlök i. Vitlök går också bra att odla i stora frostsäkra krukor.

Jorden ska vara näringsrik, allra helst kalkrik och sandblandad lerjord men inte ren lera. Har du inte det går det utmärkt med planteringsjord på påse som förbättras med kogödsel som också finns att köpa på påse. Är inte jorden “ny” så behöver du grundgödsla innan sättning. Förbättra med kogödsel och ben- samt stenmjöl. 

Innan sättning av klyftorna kan du låta dem dra i vatten ett tag, cirka i en timme men inte över två timmar. Det främjar den viktiga rotbildningen. Det finns de som blandar bikarbonat i vatten för att döda eventuella svampangrepp.  

HUR?
Spetsiga sidan upp, rötterna växer ut från den breda ,platta sidan. Foto: Kerstin Engstrand
Spetsiga sidan upp, rötterna växer ut från den breda ,platta sidan. Foto: Kerstin Engstrand

Sätt klyftorna en och en, med den spetsiga sidan uppåt, på ett djup av 5 – 7 cm och med ett avstånd på cirka  10- 15 cm från varandra. Du behöver inget särskilt land att odla i, vitlök går utmärkt att odla mellan andra växter, som bland rosorna eller hallonen. Eller i pallkrage. Föredrar du att odla i rader bör radavståndet vara 20 – 35 cm.

Ska man vintertäcka jorden? Vitlöken kräver det inte men jorden gillar att vara täckt, dvs inte öppen och bar. Det främjar mikrolivet.  

Och nästa år:

Benmjöl. Foto: Kerstin Engstrand
Benmjöl. Foto: Kerstin Engstrand

I vår: Vatten och gödsel

När snön smälter börjar vitlökens gröna blast att titta upp. Då, så fort snön börjar smälta ska du ta bort tjocka lövtäcken. Och nu kan man försiktigt börja gödsla. Eller rättare sagt, man ska då börja gödsla. Strö ut lite hönsgödsel i pelleterad form mellan raderna, inte på lökarna eller på blasten. Benmjöl är också ett bra alternativ. Fortsätt så till juni månad. Och när du börjar klippa gräsmattan, uppskattar vitlöken ett lager gräsklipp då och då under våren och försommaren – det brukar göra underverk.

På våren, när vitlöken börjar spira, är det också dags att börja vattna. Det är viktigt men du ska sluta vattna en månad innan skörd. Detta för att vitlöken nu ska förbereda sig och bilda klyftor. Under hög- och sensommaren har rotsystemet blivit så pass djupgående att bevattning inte är lika nödvändig.

Läs också: Vitlöken gror i januari, är det farligt?

Vid midsommar: Skörd

Nyskördad vitlök
Nyskördad vitlök. Foto: Kerstin Engstrand

Från slutet av juni månad kan du börja skörda. I juni, när bladen ovan jord har blivit cirka 20 cm höga, får du upp en hel vitlök utan klyftor, en sololök. Krafsa försiktigt bort lite jord och kontrollera färgen. Är vitlöken grön är den omogen, är den vit går den att skörda. Riktigt mogen vitlök har en underbar vitrosa–lila färg.

Senare, i mitten av juli, när bladen är halvvissna, är vitlöken färdigutvecklad, dvs. börjat klyfta sig och då är det verkligen skördedags! Det ser du lättast genom att kontrollera bladen, är ett par blad fortfarande gröna och resten vissna är det dags. Låt inte vitlöken stå kvar i jorden för länge, då spricker det yttre skalet. Senast i september bör du ha skördat alla. Det yttre skalet är vitlökens egna skydd mot mögelangrepp.

Lagring

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Får du stor skörd så går vitlök utmärkt all lagra. Vad som avgör vitlökens hållbarhet är torkningen. Ta upp lökarna, skölj av dem och låt dem torka, under tak eller allra helst i ett soligt fönster, i ett par veckor. Vitlök förvaras bäst i rumstemperatur.

Läs också vad du kan laga med vitlök som du haft i kylskåpet och den börjat gro: Oj, vitlöken gror, vad kan jag göra av den?

Och en artikel om hur man odlar vitlök utomlands och hur du ska hantera om vitlöken börjar växa “mitt i vintern”: Vitlöken gror, är det farligt?

Om några bra sorter kan du läsa om HÄR.

Av Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Det är som att komma in i en skattkista. Överallt växer det, det blommar, det sätter frukt, humlor och bin surrar i luften. Luften har en behaglig sötma med ett stråk av varm, fuktig jord, just den doft som bara jord kan dofta. Gångarna är ganska smala, men breda nog att köra en skottkärra på. Och här möts man av oanade färgkombinationer. Här finns inte enbart en odlarmästare utan även fingertoppskänsla för färgkombinationer.

Jätteverbena i kombination med paradisblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Jätteverbena i kombination med paradisblomster kantar gången.
Foto: Kerstin Engstrand

Man fylls av välbehag, har sällan sett sådan kvalitet på det som odlas, och nyfikenheten stiger, vad finns runt nästa hörn? För den här trädgården är ingen trädgård där man har överblick och får allt serverat på ett fat. En 14 meter hög humle är dock en hållpunkt så att man hittar tillbaka. Vi är en bit utanför Eskilstuna, i Börje Remstams trädgård. Sommaren har varit varm, knappt något regn har fallit utan enbart hetta, hetta och åter hetta har den bjudit på, gräsmattan hemma är snusbrun och mina björkar har redan fått gula blad, men här är det frodigt och fint.

Börje går in mitt i sin odling och krafsar bort lite av jordtäckningen. Och där, jorden är fuktig, tillräckligt fuktig så att han inte behöver vattna.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Lösenordet är täckodling. Resultatet blir en rik jord, täckningen skyddar mot avdunstning. Grävning, luckring och rensning behöver man inte bry sig om, och vattningen minimeras kraftigt.

– Jag odlar mask, jag odlar jorden. Masken gör jobbet åt mig, jag har ingen öppen jord.

Det låter ju enkelt och självklart men när han 1973 kom hit, från Småland, för att leva i ett kollektiv, hade han inga större erfarenhet av odling. Platsen är ortens gamla ålderdomshem vars köksträdgård på 1970-talet hade legat i träda i nästan 20 år. Den bestod då av förvildade hallonplantor och kvickrot, som de fick bort tack vare idogt grävande. Men han hade indirekta kunskaper, pappa var en mycket skicklig bonde. Jorden var styv Sörmlandslera.

– Genombrottet kom när jag läste Ingrid Olaussons bok ”Den arbetsfria trädgården” som byggde på Ruth Stouts idéer om täckodling. Det passade mig, jag hade fått nog av barndomens ogräsrensning på åkrarna i brännande sol. Stouts idéer visade på att ogräset kunde hållas på minimal nivå. Jag började med att lägga på halvförmultnande växter.

Ruth Stout var amerikan och började på 1940-talet täckodla av en slump, och det berodde på att hon hade upptäckt hur jorden såg ut under en hög växtrester som blivit liggande i ett hörn av trädgården. Stout kom att skriva flera bästsäljande böcker. Hon dog 1980, i en ålder av 96 år.  Men det finns en markant skillnad mellan hennes och Börjes odlingsförhållanden, Stout hade sandjord och Börje lerjord.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Sista spadtaget för över 30 år sedan

Idag har han fin mulljord ner till ett djup av ca 20 cm. Täckodlingen gör att mulldjupet ökar med cirka 5 centimeter per decennium. Allt i hans trädgård växer, utan tillsättning av köpejord.

–    Och jag har mitt fasta spelsystem. Jag har fasta rader, år ut och år in.

Och ett mycket vinstgivande sådan, han får vinst nästan varje gång. Skörden är enorm och av högsta kvalitet. Detta tack vare att han håller jorden täckt med organiskt material, och det året runt.

Nåväl fasta rader, de är inte fasta i betydelsen att jorden är hård och svårbearbetad. Utan mjuk, lätt fuktig och doftar gott. Men fasta i den bemärkelsen att raderna är alltid på samma ställe och det förenklar oerhört. Det är en viktig del av odlarknepen, liksom att såraderna är upphöjda.

Han bryr sig inte om växelbruk i den bemärkelsen att han odlar en växt som avger näring till jorden efter en som har stort näringsbehov. Bönor exempelvis avger kväve till jorden. Börjes jord har så hög fruktbarhet att en växt kan sättas varsomhelst. Men han har koll på vad han odlat de senaste fyra åren, och var. Så när han hörde att morötter inte blir bra om man odlar dem direkt efter majs blev det potatis istället. Favoritsorten heter Asterix.

Hur Börje odlar potatis, majs och pumpa kan du läsa om här.

Ingen trädgårdskompost

En annan stor fördel med täckodling är att man slipper ha en trädgårdskompost. Det är befriande att höra Börje tala om hur svårt det är med att hålla en kompost fin och välmående. En välskött trädgårdskompost kräver en hel del. Min erfarenhet är, att det finns alltför många som blir stressade av sin kompost, och att det är oerhört svårt att bli kompostmästare. Och Börje delar min uppfattning. Skönt att hitta en själsfrände!

–  Här har jag min kompost, säger Börje och pekar på sina odlingar. Pekfingret visar på utrymmet mellan såraderna, mellan morötterna, rödbetorna, majsen.

Detta är grunden i täckodlingen. Rödbetsblast och annat läggs direkt vid sidan av platsen där det skördats. Allt grönt ska omedelbart tillbaka till jorden. Det sparar tid, inget behöver rivas i små bitar, och man slipper gå sina tio metrar till komposten. Istället gör blasten nytta direkt på plats.

Blasten kompletteras med färskt gräsklipp blandat med löv. Han lägger på ett lager om 5–10 cm åt gången. Det sjunker snabbt samman, och när det torkar får det nästan samma färg som jord. Att det är löv med i blandningen är viktigt, dels för färgens skull, men också att det inte blir för starkt. Färskt gräsklipp är en mycket bra näringskälla, men man ska inte använda bara färskt gräsklipp till exempelvis rödbetor varnar han. Det kan lätt bli för mycket näring. Däremot kan man använda enbart färskt gräsklippt till riktigt stora växter. I växthuset odlar han med gräsklipp och sand, enligt Nils Åkerstedtmetoden. Tomater och gurkor stormtrivs.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Gräsklipp

Tomten är på idag på 2000 kvm och av dessa är 800 kvm grönsaksodling så det är stora mängder gräsklipp som går åt. Hans lilla gräsmatta på 200–300 kvm räcker inte till, men som tur är har han en kyrkogård i närheten. Där får Börje gräsklipp i utbyte mot att han sköter kyrkans fruktträd. Mindre än 5% av gräsklippsbehovet kommer från den egna gräsmattan, resterande kommer från kyrkan. Även torra somrar klarar han sitt behov för kyrkan vattnar sina gräsmattor. Fram till 1 september brukar han ha hämtat 25 skottkärror – med en extra säck placerad på toppen av varje – det är vad som går åt under våren och sommaren. Sedan tillkommer höstens gräsklipp och löv, och då är det de stora mängder löv, troligen mist 500 sopsäckar varje höst. Men även tallbarr. Barr som Börje mer än gärna tar emot. Tallbarr lägger han på gångarna, och på jordgubbarna. Tallbarren gör jorden lite sur och det stormtrivs jordgubbarna med.

På hösten lägger han på ett tjockt lager halm. Det är viktigt att halmen är riktigt blöt, och ska ha legat ute, gärna i ett år, och börja brytas ner. Då är halmen mera ”lättuggad” för maskarna. Det är också med denna halm han ”snyggar” till sina odlingar, och oerhört mycket enklare än att höstgräva. Torr halm avråder han starkt ifrån, dels är den mera svårhanterlig, men också svårare för maskarna att bryta ner.

En varning: Om det finns vit mögel i halmen – rör den inte! Vänta då tills den fasen har klingat av.

Tallbarr läggs i gångarna. Foto: Kerstin Engstrand
Tallbarr läggs på gångarna.
Foto: Kerstin Engstrand

Gallrar aldrig

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Året runt håller han jorden täckt med ett tjockt lager av organiskt material. Täcket föses undan lite när det är dags att så, och då enbart just där såraden ska vara, inte mer. När fröplantorna blivit tillräckligt stora för att inte kvävas av täckmaterialet föses täckningen tillbaka igen.  Därefter fyller han på vartefter täckmaterialet multnar och sjunker ihop.

– Och jag kan inte gallra, då skulle skörden inte bli bra.

Nu ser vi ut som frågetecken. Vi har ju lärt oss att gallra ska man göra för att få bra skörd.

Rödbetor gallrar han inte alls.  Härligt befriande tycker de flesta. För vem gillar att gallra? Morötter får dock en översyn om de står för tätt.  Börje fick gallra mycket som barn, hos sin kusin var hans far var bonde.

Men varför blir hans skörd inte bra om han gallrar?

– Skulle jag gallra så skulle jag få för stora morötter och rödbetor.

Aha, ja det är ju ett behagligt problem. Börje bredsår morötter och rödbetor. Han sår dem i sina fasta rader som en lätt slingrande orm. Det går snabbt att förbereda såraden. Han öppnar upp raden genom att föra undan löven med ”kroken”, som han drar ner 10 cm i jorden och den är det enda redskap han använder i jorden. ”Kroken” har han själv konstruerat, den var från början en kultivator med tre krokar. Han tog bort en och den andra böjdes över den tredje.

"Kroken" Foto: Kerstin Engstrand
“Kroken”
Foto: Kerstin Engstrand

Det är den jordbearbetning som sker. Morotsraderna får dock en djupare hantering. Grävgrepen körs ner och bryts (vickas) framåt och bakåt, men absolut ingen vändning.

Sedan över 30 år har han inte spadgrävt och poängterar att om man måste gräva så ska man använda grep. En grep skonar masken.

Täckodlingstekniken ger skydd för mikrober och andra smådjur som trivs i den luckra jorden. De är på grund av täcklagret verksamma över hela året, även under vintern, även när det finns snö. Förmultnade växtrester är det bästa sättet att öka jordens humushalt. Ju högre humushalt, desto bättre och mer fruktbar jord. Dessutom ökar jordens vattenhållande förmåga. Växtlagret gör att jorden är fuktig även under våren. Jorden blir helt enkelt startklar för sådd under en mycket längre tid och den vanliga frågan, när jorden reder sig, finns inte.

Slipper vattna

–  Jag kan resa bort utan att vara rädd för att mina odlingar torkar ut.

Det är inte bara under våren som jorden behåller sin fuktighet där under det skyddande täcket. Ingen vind kommer heller åt jorden, vilket medför att avdunstningen är synnerligen minimal. Även under en riktigt het, torr sommar som 2013 och 2014, behövde han inte vattna. Inte heller under blåsiga vårar. Dessutom skyddar täcket jorden mot intensiva skyfall och uttorkande vindar.

Foto: Kerstin Engstrand
Börja föredrar avlånga rödbetor, de är lättare att skiva när de ska läggas in. Och hos honom blir de aldrig träiga, trots storleken. Foto: Kerstin Engstrand

Behöver inte gödsla

När Börje började odla jorden var den fruktansvärt dålig. Och han undrade hur han skulle få ordning på den. Han hämtade mulljord och lade på. 1979 var det sista året han körde hit gödsel, för med täckodlingen behövs ingen extra gödsel längre. Successivt bryts det organiska materialet ner och växterna får den näring de behöver. Precis som i naturen. Börje påtalar vikten att använda gammal, blöt halm, som har samma gödselvärde som stallgödsel.

Man kan räkna med att det tar tre år innan belöningen med täckodlingen kommer. Näringen avges till växterna i växternas egen takt. Man behöver helt enkelt inte fundera på att gödsla vid någon speciellt tidpunkt.  Det fixar masken mycket bättre bara de får rejält med mat.

Men han funderar på hur det kommer sig att exempelvis rödbetor ibland blir träiga och har kommit fram till att det inte beror på storleken, vilket annars är en allmän ”sanning”.  Utan att som vi i vanliga fall sköter vår odlingsjord så blir de träiga för att det är något som fattas i jorden. Själv har han aldrig fått sådana, trots frukter på uppåt 8 hg. Han anser att det är ytterst märkligt om en stor frukt skulle förgöra sig själv. Men det är som vanlig odlare oerhört svårt att ta reda på vad som fattas. Och han refererar hur mönsterbonden i grannskapet hanterar mineralfrågan.

Ny jordförbättring

Biokolen skymtar bland täckmaterialet. Vissa år drabbas även Börjes odlingar av jordloppor och rapsbaggar.  Foto: Kerstin Engstrand
Biokolen skymtar bland täckmaterialet. Vissa år drabbas även Börjes odlingar av jordloppor och rapsbaggar.
Foto: Kerstin Engstrand

Inspirerad av indianernas sätt att odla började han 2010 tillföra biokol. Vanligen i ett 4 cm tjockt lager. Till en början, när han inte hade så mycket, lades biokolen ut på de fasta såraderna och då på hösten. Men nu, när han har större tillgång läggs det på över hela året.  Biokolen framställer han själv, och anger att biokol gjort av sågspån från motorsåg är allra bäst. Han gör också det allra vackraste biokol, av bolltistlar! Så vacker att man bara vill stå kvar och beundra det. Samt laddar kolen med urin och nässel- och vallörtsvatten.

Förkolnade bolltistelfrön. Foto: kerstin Engstrand
Förkolnade bolltistelfrön. Foto: Kerstin Engstrand

Det är i en stor, ytterst modern keramikpanna tillverkningen sker. Den packas med sågspån och och blir till kol med veden. En meter ved klarar pannan utan problem. Resultatet blir kol och aska. Askan strör han under vintern direkt på snön, för att få snön att smälta snabbare. Trädgården har under vinterhalvåret knappt någon sol alls efter klockan 12. Även gräsmattan får samma behandling, aska är bra gödsel för den.

Kol kan man inte använda för mycket av, men han varnar för att vara för generös med aska. Högst en handfull aska per kvadratmeter anser han det ska vara. Särskilt värdefull är askan under bärbuskar.

Kol är viktigt för jordförbättringen, för mikroorganismerna. Kol har lagringskapacitet, det kväve som det laddas med läcker inte ut. Men man måste ladda kolen rejält, för lägger du ut kol som det är suger den åt sig all näring i jorden.

Knappt något ogräs

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Täckodlingen medför också att mängden ogräs minskar högst betydligt. Det var ju den effekten som gjorde att han föll för täckodlingstekniken. En fördel som vi alla nog gillar skarpt. De ogräsfrön som vinden för med sig får svårt att gro, täcklagret skyddar ju jorden. Men visst, det finns ogräs som klarar av att slå sig ner i täckmaterialet. Maskros är en sådan, samt tistlar, men de är lätta att rycka upp ur det porösa täcket.

Han är så nära den arbetsfria trädgården man kan komma, högst cirka fem timmars  ”arbete” per år blir det med ogräsrensning, men han tillägger att han jobbar inte i trädgården, han ägnar sig åt trädgård. Dock, helt klart är det att täckandet tar tid, särskilt milda vintrar när masken drar ner löven helt. Den milda vintern 2014/2015 var en sådan.  Då var täcket konsumerat redan i mars månad.

Hur går det då med sniglar och snäckor?

–  Jag har inte fler sniglar nu, troligen beroende på att jag inte vattnar med spridare. Än så länge har jag sluppit mördarsniglar men de finns ett par hundra meter bort. Även kyrkan är fortfarande fri från dem.

Åkersniglar renderar dock en del problem, särskilt i växthuset. Dem ”matar” han med morötter, som de gillar skarpt, och det har visat sig vara suveräna åkersnigelfällor.

 Börjes system i korthet:

I områden med en bredd av 90 cm odlar Börje. Jorden är så porös att purjolöken med lätthet dras upp vid skörd. Foto: Kerstin Engstrand
I områden med en bredd av 90 cm odlar Börje. Jorden är så porös att purjolöken med lätthet dras upp vid skörd.
Foto: Kerstin Engstrand

  1. Kompostvallen, vilken är ca 45 cm bred och  20–30 cm hög, består av växtrester med halm överst.
  2. Ytan mellan två vallar är ca 90 cm, och har två så- eller plantrader och en gångbana. Denna yta täcks varje höst enbart med löv i ett lager av 10 cm.
  3. Det är bara vallarna i grönsaksodlingen som täcks med halm. Alla blomytor täcks med löv, liksom pumpa– och squashytorna.

På Börjes hemsida, www.remstam.se  kan du köpa hans bok ”Min dröm om lustgården”. I den finns en hel del bra tips, som att odla i hinkar utan botten.

Börje är även ordförande i FOBO,  Förbundet organisk-biologisk odling,  www.fobo.se/

Läs Börjes bästa potatis-, majs- och pumpodlingstips!

Text och foto: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...