Taggar Inlägg "Grönsaker"

Grönsaker

hot lemon dragbild
'Lemon drop' säljs även under namnet 'Hot Lemon' . Foto: Kerstin Engstrand

Chili blev ”inne” på slutet av 1990-talet. Men chili är ingen nyhet, aztekerna odlade den redan år 6000 f.Kr och på 1700-talet berättade Linné att man odlade chili i Malmö. Idag går det lätt att få tag på frön och plantor. Det finns hundratals sorter att välja mellan, tre favoriter går alla i gult.

Lemon Drop, säljs också som Hot Lemon är en Capsicum baccatum, har en scovillestyrka på 15 000 – 30 000. Namnet kommer från att den smakar svagt av citrus. Dock blir inte alla frukter gula, de kan även bli röda, orange och lila samt även vita. Frukten blir ca 6 cm lång och ca 1,5 cm bred.

Från det att frukten har bildats tar det cirka 65 dagar till skörd.

Odlad i växthus blir en planta ca 90 cm hög, utomhus ca 60 cm.

Mycket god till fisk och i salsa. Ska även vara suverän till västerbottenost!

Gul körsbärspaprika. Den är gul som omogen, röd som mogen! Foto: Kerstin Engstrand
Gul körsbärspaprika. Den är gul som omogen, röd som mogen! Foto: Kerstin Engstrand

Gul körsbärspaprika, Capsicum annuum, lär ha  en scovillestyrka på 1000 – 3500. Namnet är ett smeknamn, något officiellt svenskt namn har vi inte hittat. Köper man frö från utländska firmor så brukar den på engelska heta Yellow Cherry Large Sweet Pepper alternativt  Yellow Cherry Pepper.

En fördel med gul körsbärspaprika är att den sätter frukt tidigt. Den är gul som omogen och röd som mogen! Frukterna blir gula redan i juni och  skördemogna i augusti. Mycket god i grytor.

gulgrön sweet banana
‘Sweet Banana’ på väg att mogna. Foto: Kerstin Engstrand

Sweet Banana, Capsicum annuum, lär ha odlats redan på 1940-talet. Smaken är mild och aromatisk, den har en scovillestyrka på ca 500 och som mogen är den rödorange. Frukterna blir ca 15 cm långa, ibland hela 20 cm!

OBS! Sweet Banana är ljusgroende, fröna ska inte täckas med jord. Säljs också under namnet ’Big Banana’.

Blir ca 80 cm hög om den odlas i växthus.

 

Odlingsråd
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Alla sorter kan odlas i kruka utomhus under sommaren men man bör förså inomhus i början på året.

Förodling: Så i fuktad såjord. Håll fuktigt, täck med plast eller ställ odlingen i minidrivhus.

Så inomhus, så tidigt som möjligt, det vill säga i januari eller i februari. Det går även att så inomhus i april men då får man vänta på skörden. det går självklart även att så i december men all förkultivering under perioden november till mars kräver extraljus.

Täck fröna med ca 0,5 cm jord, inte mer. Sätt sådden i ett minidrivhus eller täck med plast. Förgroningen sker bäst i rumstemperatur på 20 till 22 grader. När fröna har grott och fått sina första par hjärtblad ska sådden ställas ljust och svalare.

Tillskottsbelysning behövs fram till utplanteringen, annars blir plantorna veka och gängliga.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Chili ska krukas om flera gånger, minst tre, men öka bara med en krukstorlek åt gången.

Omplantera första gången när plantorna  är 5 till 10 cm höga. Sätt en planta per kruka. Nästa omplantering sker när krukan är fylld med rötter. Vid midsommar krukas de om till minst 5-liters krukor, gärna 10 liters.

Toppa gärna, då blir plantorna täta och fina. Stödpinnar till varje planta behövs.

När dygnsminitemperaturen är 8 grader kan krukorna stå utomhus, i skyddat läge mot en vägg. Allra bäst trivs de med runt 20 grader dygnet runt men de trivs även utmärkt på balkongen.

Var noga med vatten och gödning. Grunda gärna de stora krukorna med 0,5 dl hönsgödsel. Svag, flytande  gödning bör ges vid varje vattning. Chili gillar inte att torka ut men vill heller inte bli stående i vatten

Ta in krukorna när risk för frost föreligger. Chilipeppar kan övervintra inomhus om det är ljust och 18-22 grader.

Läs också: Elefanter och spaghetti, några roliga chilipepparsorter 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Vattenkrasse. Lägg märke till de små vita blommorna. de går också att äta. Foto: Kerstin Engstrand

Vattenkrasse/ källfräne, Nasturtium officinale (hette tidigare Rorippa nasturtium aquatium) är god till allt där den kan avnjutas nyskördad fräsch men aldrig ihop med något kladdigt som en sås. Lägg den på en bit grillat kött, på fisk eller i salladen. Ju mer man plockar, desto mer växer den!

I större delen av landet får vi odla den som ettårig, skörda skotten när de är späda och har friskt gröna blad. Den får pepprigare smak när den blommar. Blommorna är vita.

Lättförökad med sticklingar som får bilda rötter i ett glas med vatten. Trivs bra i halvskugga och skugga. Går även lätt att dra upp från frö. En påse frö räcker till hundratals plantor. Så fröna på ett djup av  0,5 cm. Sådden får inte torka ut!

Tidig vår och under hösten kan den med fördel odlas i växthus/odlingstunnel.

Blir ca 20 cm hög så välj en vid kruka. Du kan börja skörda när plantan blivit ca 5 cm hög.  Till skillnad mot kryddor (som ska skördas i torrt och varmt väder) blir vattenkrasse godast om bladen skördas när det är svalt ute.

Och som sagt, ju mer du plockar desto fler skott bildar den!

Vill inte torka ut, odla den i balkongjord med krukan ståendes i ett djupt fat där vattennivån alltid är ca 2-3 cm eller med vattenkristaller inblandade i jorden. Gödselvattna en gång per månad.

Trivs utmärkt i halvskugga.

Den kan också i zon 1 odlas på friland, i kanten av en bäck eller en damm/sjö.

Färska nyskördade skott förvaras i 4°, går utmärkt i en plastpåse.

Av Kerstin Engstrand

 

 

 

Tomteröda, då är de mogna! Foto: Kerstin Engstrand

Nyfikenhet är nog en av de bästa egenskaperna hos vi som odlar. När man då får se en märklig växt som liknar tomat men som i så fall är en mycket taggig tomat, dessutom när man kommer närmare så är plantan bredare än dess höjd, då börjar det pirra av nyfikenhet. Och när man kommer ännu närmare så upptäcker man att den är minst sagt ogästvänligt taggig. Ja, då måste man bara få tag på frön och odla den själv.

Vad heter då växten? Blek taggborre på svenska, även rött sodomsäpple lär förekomma som svenskt namn. I Frankrike är den vanlig och det var också där jag först stiftade bekantskap med den. Där heter den så vackert som Morelle de Balbis. Att personen som satte det svenska namnet inte var särskilt förtjust i den verkar vara uppenbart. Visserligen har den taggar precis överallt, och man måste ha både tjocka handskar och rossax eller sekatör när man ska skörda, taggarna är inte att leka med, men nog är den värd ett vackrare namn.

Taggar, taggar ständigt dessa taggar. Tjocka läderhandskar och sax behövs när man ska skörda. Foto: Kerstin Engstrand
Taggar, taggar ständigt dessa taggar. Tjocka läderhandskar och sax behövs när man ska skörda. Foto: Kerstin Engstrand

Morelle är det franska namnet för nattskattor. Balbis är egentligen en form, ett stort h, H, är en balbis. En triangel som saknar en sida är också en balbis. Nog skulle denna växt ha fått sitt namn efter taggarnas form men det är italienaren Giovanni Battista Balbis som i början av 1800-talet bland annat var chef över Turinos botaniska trädgård,som fått äras av denna växt. Det lär dock vara den franska biologen Jean-Baptiste de Lamarck som först beskrev den. Han var verksam vid Jardin des Plantes i Paris. Vild växer den i Paraguay.

Att det är en växt i potatissläktet syns tydligt på blommorna. Foto: Kerstin Engstrand
Att det är en växt i potatissläktet syns tydligt på blommorna. Foto: Kerstin Engstrand

Blommorna ser ut som potatisblommor, en och samma planta kan ha både vita och blåvioletta blommor. Blek taggborre ingår i potatissläktet vilket anges i dess vetenskapliga namn:  Solanum sisymbriifolium

Hur smakar den? Som ett mellanting mellan litchifrukt, som jag älskar, och tomat, som jag också älskar. En win-win smak alltså. På engelska kallas den också för just Litchi Tomato. Andra tycker den smakar av körsbär, den har en blandning av sött och surt. Frukten är ätlig men inte resten av plantan.

Litchitiomat, som jag föredrar som namn, är också en populär frukt bland franska kockar. Jag har fått den som rolig snacks. Man tror att man får en tomat och så upptäcker man att den smakar något annat. En klar snackis vid matbordet. Man kan även göra juice av den. Och säkerligen blir det även en god sylt eller marmelad om man vill göra det.

En planta tar plats, och är kanske inte den vackraste men onekligen kommer den att väcka uppmärksamhet.   Foto: Kerstin Engstrand
En planta tar plats, och är kanske inte den vackraste men onekligen kommer den att väcka uppmärksamhet. Foto: Kerstin Engstrand

Fröna är större än en tomats, och perfekt runda. Litchitomat odlas precis som tomat, fröna gror snabbt. Cirka 100 cm hög brukar en planta bli, och cirka 150 till 200 cm bred.

Fröplanta av litchitomat. Foto: Kerstin Engstrand
Fröplanta av litchitomat. Foto: Kerstin Engstrand

Det går ett rykte om att man måste ha flera plantor för att få frukt, vilket låter märkligt men jag kan inte bekräfta detta rykte då jag alltid har odlat flera plantor samtidigt. Men någon gång ska jag testa med att enbart odla en.

I Frankrike har jag även fått höra att blek taggborre är bra att odla tillsammans med potatis, detta för att hålla potatiscystnematoder på avstånd. De är mikroskopiska rundmaskar som lever i och skadar rötterna hos potatisen. Onekligen kan en häck av blek taggborre troligen vara bra runt trädgårdslandet i ett försök att hålla inkräktare borta.

Tomteröda, då är det mogna!  Foto: Kerstin Engstrand
Tomteröda, då är de mogna! Foto: Kerstin Engstrand

Den är mogen när frukten är tomteröd och börjar bli mjuk. Samtidigt släpper höljet fram frukten som du ser på bilden ovan. En mogen frukt brukar bli cirka två centimeter i diameter. Är sommaren bra, med en medeltemperatur lite över det normala kan man skörda redan i augusti. Skördeperioden är lång, även i oktober har jag skördat men då har heller ingen frost hunnit komma.

Av Kerstin Engstrand

Roligt med en allldeles egen pumpa! Foto: Kerstin Engstrand

Av en äldre fransk gentleman lärde jag mig detta knep. Att skriva sitt namn på sin pumpa är onekligen en kul idé. Och varför inte också rista in namnen på hela familjen eller de som du tänkt ge bort en pumpa till?

Cirka två månader före skördedags ristas namnet in med vass kniv, cirka 0,5 cm djupt, i skalet. Och resultatet blir en upphöjd skrift.

Eller varför inte göra ett vackert mönster i pumpan på samma sätt?

Av Kerstin Engstrand

Jättepumpor pryder hösten. Foto: Kerstin Engstrand

Pumpor har blivit populära, mycket tack vare Halloweenfirandet, men pumpa är också nyttig mat. Pumpaodling är odlarglädje i ett nötskal och det finns heller ingen bättre växt om man vill lära sig odlandets grunder.

Pumpor kan se ut nästan hur som helst. Avlånga, runda, knottriga, små, gigantiskt stora eller som spaghettipumpor vars trådiga fruktkött liknar spaghetti. Vissa odlar man för att ha som prydnad, andra passar utmärkt att använda i olika maträtter. Odlar man jättepumpor hör det till att man vill att de ska växa sig så stora som möjligt. Anlaget till storleken finns i det frö du väljer. Ett frö från en 30-kilospumpa kommer inte att ge en rekordpumpa på ett par hundra kilo, chanserna är i alla fall mycket små. Sorten ’Baby Bear’ är en minipumpa på knappt 1 kg. Av den kan man göra fina minilyktor som precis rymmer ett värmeljus. Av de större pumpasorterna brukar ’Rocket’ ge pumpor på 5–10 kg, ’Connecticut Field’ 5–15 kg medan ’Atlantic Giant’ kan ge pumpor på mer än 50 kg. Det finns frön från prisbelönade jättepumpor att köpa, bland andra ’Dills Atlantic Giant’.

En jättepumpa kräver ett utrymme om minst 1,5 × 5 meter, eftersom frukterna växer längs en lång reva, därav växtplatsens avlånga form. Pumpor av busktyp behöver en yta på en kvadratmeter medan småfruktiga sorter, som minipumpor, kan växa uppför en spaljé. Växtplatsen ska vara så solig och vindskyddad som möjligt. Pumpaplantorna är sköra och de stora bladen blir lätt ett vindfång. Stark vind kommer också att påverka pumpans växtkraft. I de norra delarna av Sverige kan man lyckas med pumpa om de odlas i varmbänk eller på en komposthög som ligger soligt.

Jordförberedelse

Varm, mullrik, fuktig och näringsrik jord vill pumpan ha. Jorddjupet ska vara 60 cm och väl dränerat. Längs rankan kommer sedan ganska ytliga rötter att bildas varför ett lager av 30 cm mycket bra jord under revan räcker. Lägg vanlig jord, löv och kompost blandat med hönsgödsel ovanpå jorden istället för att gräva ner det. 60 cm högt på planteringsstället och längs rankan 30 cm. Man kan spara cirka en halv meter på längden genom att göra bädden en meter hög och formad som en kulle. På dess topp planterar man sedan pumpaplantan som får växa nerför kullen och vidare längs rankbädden.

 

Så inomhus
rätt sida upp! Foto: Kerstin Engstrand
rätt sida upp! Foto: Kerstin Engstrand

Beroende på sort brukar pumpor behöva 100–110 dagar, det vill säga drygt tre månader, från sådd till skörd. Antal dagar brukar anges på förpackningen eller i frökatalogen. I slutet av maj, omkring den 20:e, kan man fortfarande så 100-dagarspumpor som ska vara färdiga i slutet av augusti. Sår man för tidigt blir resultatet oftast veka eller för stora plantor som ger sämre frukt.

Pumpafrö sås bäst inomhus. Direktsådd utomhus kräver en jordtemperatur på minst 15 grader, vilket i södra Sverige brukar inträffa runt månadsskiftet maj–juni. Pumpans rötter är sköra och ogillar att bli störda. Därför ska pumpafrön sås direkt i en stor kruka, allra helst jiffy- eller pappkruka som förmultnar i jorden. Krukan bör vara minst 10 cm i diameter men allra helst 20–22 cm. Fyll krukan med vanlig planteringsjord av bra kvalitet, gärna blandad med lite vermiculit. Vermiculit är gjort av lerskiffer och fungerar som struktur- och fuktighetshållare. Vattna sedan rejält och låt vattnet rinna av.

Pumpafrön har en grobarhet på 60–80 procent. För att vara på den säkra sidan ska minst dubbelt så många frön som antalet önskade plantor sås. Gör ett 4 cm djupt hål och så fröet med den svagt rundade sidan upp. Fyll igen hålet med jord och placera en såsticka med sort och sådatum angivet i krukan. Täck med plastpåse försedd med lufthål. Placera sedan sådden på en varm plats, i 20–24 graders värme gror fröna bäst.

Efter sju dagar har fröet grott och en groddplanta sticker upp. Ta bort plastpåsen och placera sådden svalare, i cirka 15 grader, och så ljust som möjligt men inte i söderläge med gassande sol. Närmast fönsterrutan brukar det vara svalast. Står de för varmt och mörkt blir plantorna rangliga och kommer att få svårt att etablera sig ute. När plantorna har utvecklat ett tredje blad klipps den sämre, tanigare plantan av de två i varje kruka bort. Ryck inte bort den för då kan den kvarvarande plantans rötter skadas.

Utplantering
Bergianska trädgården i Stockholm skyddar sina jättepumpor med plastbackar.  Foto: Kerstin Engstrand
Bergianska trädgården i Stockholm skyddar sina jättepumpor med plastbackar. Foto: Kerstin Engstrand

14 dagar före beräknat utplanteringsdatum, normalt i mitten av juni, ska jorden värmas upp. Det gör man genom att täcka den förberedda planteringsplatsen med svart plast, till exempel en uppklippt soppsäck. Hela växtområdet behöver inte värmas upp men väl själva planteringsplatsen.

Nu är det också dags att avhärda plantorna. De ska helt enkelt vänja sig vid att vara ute och det innebär mycket bärande. På morgonen tas plantorna ut för att stå ute under dagen på ett vindskyddat och inte alltför soligt ställe. På kvällen tas plantorna in igen. Så fortsätter man tills det är dags att plantera ut. De bör ha 4–5 blad vid utplanteringen, helst inte fler, för då klarar de omställningen bäst.

Pumpabladen är ytterst frostkänsliga. När risken för järnnätterna är över, det vill säga den plötsliga, oväntade nattfrosten som brukar komma i början av juni, är det tid att plantera ut. Oftast är det när häggen blommar eller asken har slagit ut sina blad. Men även om frostrisken verkar vara över ska nattemperaturen inte vara under 4–5 grader. Då är det bättre att vänta en extra vecka. Det går att få fina skördar även de år som plantorna planteras ut så sent som efter midsommar.

Bäst är att göra det en molnig dag. Genomvattna plantorna ett par timmar innan och ta bort den svarta täckplasten från jorden. Är plantorna sådda i plastkrukor lossar du krukan försiktigt från plantan genom att knacka på den underifrån, dra inte ut plantan. Tryck sedan inte till jorden för hårt, pumpor trivs i lucker jord. Vattningen underlättas om plantan sätts i en liten fördjupning.

Första veckan och kanske nästa bör plantorna skyddas mot gassande sol och kyla med fiberduk. Man kan också täcka jorden med svart täckväv som släpper igenom vattnet men värmer jorden lite extra och håller ogräs borta. Klipp bara upp ett ordentligt hål runt plantan.

 

Vattna!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Efter en till två veckor har plantan etablerat sig på sin nya plats och tillväxten kommer igång igen. Nu gäller det att se till att den växer i den riktning man har förberett för rankan. Ibland får man ge den lite hjälp på vägen. Rankorna kan bli mycket långa och lite bångstyriga, upp till 18 meter om de trivs.

Plantorna behöver mer och mer vatten allt eftersom bladmassan blir större och frukterna bildas. Vattna ordentligt med en ordentlig rotblöta var femte dag. Cirka 10 liter per vecka kan plantorna behöva. Låt dem aldrig torka ut för då får de lätt mjöldagg. Nu kan man nästan se hur pumpans rankor växer, kanske upp till 20–30 cm på en natt. Längs huvudrankan kommer snart flera sidorankor att växa fram. Dessa kan få växa inom det förberedda planteringsområdet men inte utanför.

 

Pollinering

Hanblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Hanblomma. Foto: Kerstin Engstrand

Pumpablommorna blommar inte särskilt länge. De första sex till åtta blommorna brukar vara hanblommor, därefter dyker den första honblomman upp. Honblomman är lätt att känna igen med sitt tydliga fruktämne, som en minipumpa, under blomman. Efter en vecka syns det tydligt om befruktningen lyckats. Då brukar fruktämnet under blomman ha växt till sig och vara stort som en apelsin. Om frukten börjar ruttna i toppen är det ett tecken på dålig befruktning. Sådana frukter tas omedelbart bort. Även de nästa två eller tre honblommorna bör bli pollinerade. Honblommor som växer med en vinkel på 90 grader i förhållande till revan anses klara belastningen av en stor pumpa bäst. Är inte vinkeln den rätta kan man försiktigt ge den någon form av stöd. Låt varje pumpa vila på en planka, tegelpanna eller bit liggunderlag så skyddas det ömtåliga skalet från att bli fult av jordens fuktighet och från hungriga sniglar. Vill man odla fram en verklig jättepumpa är det dags att ta bort alla utom en när det finns två till tre grapefruktstora pumpor på rankan. Ta bort dem som ser missformade ut, de brukar inte resultera i stora pumpor.

 

Äntligen, en honblomma! Foto: Kerstin Engstrand
Äntligen, en honblomma! Foto: Kerstin Engstrand

Gödsling

När revande sorter har fått sin första befruktade honblomma är det dags att täcka revan lätt med jord, framför allt vid bladskaften men akta bladen. Det ska vara en blandning av jord, ordentligt med både nya och förmultnade löv samt gräsklipp så att fler rötter bildas vid bladfästena längs rankan. Via de extra sidorötterna får plantan möjlighet att dra upp mer näring. Den blir också stabilare och klarar blåst bättre. Börjar man täcka och gödsla för tidigt kommer plantan att sluta producera honblommor. En planta som har det för bra känner inget större behov av att fortplanta sig.

Täck revorna med jord. Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Fosfor är viktigt för rötternas utveckling och den förhöjda fosforhalt som pumpan nu behöver kan den få av lövkompost. Nu är det också dags att ge lite extra hönsgödsel som är rik på kväve. Det är bättre att gödsla lite och ofta än mycket några enstaka gånger. Tillsätt ingen näring direkt i torr jord utan vattna plantan en timme innan. En stor näve hönsgödsel som löses upp i en kanna med 10 liter vatten är bra flytande näring.

Det är viktigt att fortsätta gödsla och vattna tills det är skördedags. Ibland börjar pumporna inte växa till ordentligt förrän i mitten av augusti, och även när de inte verkar växa mera så ska de ändå mogna inuti. Tyngre pumpor blir resultatet.

 

Skördetid

Jättepumpor pryder hösten. Foto: Kerstin Engstrand
Jättepumpor pryder hösten. Foto: Kerstin Engstrand

Spaghettipumpan ska vara av en handbolls storlek när man skördar den. Om sommaren har varit bra är det skördedags i mitten av augusti. Prydnadspumpor mognar bäst på plantan. De bör ha fått ett hårt skal innan de skördas. Känn med nageln. En enstaka frostnatt klarar de men då bör de täckas med fiberduk.

När skaftet börjar gulna på jättepumpan brukar det vara tecken på att den är skördemogen. Pumpan ska skäras loss med en vass kniv, vrid inte av den. Skaftet ska sitta kvar på pumpan och vara så långt som möjligt. Om skaftet lossnar försämras pumpans hållbarhet. Mindre matpumpor förvaras först varmt, allra helst i 25–30 grader, men rumstemperatur går också bra. Skalet kommer då att eftermogna. Därefter förvaras de svalt, i 15 grader, torrt och med god luftcirkulation. Det ska vara luft mellan pumporna och de ska absolut inte vara travade på varandra. Låt dem ligga på ett mjukt underlag typ wellpapp. De brukar hålla högst ett par månader i rumstemperatur, svalare i cirka ett halvår. De dekorativa frukterna pryder väl sin plats i köket. Där har man också bra uppsikt över dem. Första möglet brukar visa sig vid skaftet och då är det hög tid att tillaga dem. Jättepumpor tänkta för Halloweenlyktor bör förvaras svalt.

Av Kerstin Engstrand

"Vanlig" Brandywine. Foto: Impecta

Många är nyfikna på den stora tomat som vi kunde se Mandelmanns odla i deras succé tv-program i Tv4. Marie sände oss ett SMS med meddelandet: Brandywine.

“Vanlig” Brandywine är röd, den är en s.k. kulturarvssort från 1885. Den får stora, rosaröda, plattrunda frukter på 200-400 gram och har samma fina smak som den gula. Plantorna blir ca 150 cm höga och ska tjuvas. Impecta har frö till Brandywine.

Yellow Brandywine Foto: Gourmetgarage
Yellow Brandywine Foto: Gourmetgarage

Yellow Brandywine ger stora och mycket saftiga bifftomater. En tomat kan väga hela 350 gram. Sorten kommer ursprungligen från USA. Den är högväxande och ska tjuvas. Och dess blad liknar potatisblad. I Sverige finns den att köpa hos Gourmetgarage.se. 

Båda kan odlas i växthus eller på friland mot exempelvis en vägg. Sår du nu i mitten av april hinner plantorna blomma när risken för nattfrost är över på orter som brukar få sommar i mitten av juni. det betyder att första skörden då kommer åtta veckor senare, i mitten av augusti.

Sugen på fler tomater? Läs då vår andra artiklar eller sök på kategorin tomater.

Av Kerstin Engstrand

Flera olika sorters sötpotatis på gång, rosa, vit, lila och orange. Foto: Kerstin Engstrand

Sötpotatisen, batat, tar mark, allt fler har upptäckt den färgstarka och ytterst smakrika knölen. Den ser ut som en jättelik potatis men trots namnet är den inte ens släkt med potatis. Länge har den upplevts som en exotisk gröda och svår att odla i Sverige men inte längre.

Sötpotatis innehåller lika mycket stärkelse som potatis. Att den på svenska och engelska heter just sötpotatis beror på att den innehåller 5 % socker, vanlig matpotatis innehåller ca 0,5 %. Sockerhalten avgör sötpotatisen smak, och visar också på hur den har trivts under odlingen.

Sedan 2016 är det lättare att odla sötpotatis i Sverige, för nu finns det plantor att köpa. Sommaren 2014 provodlade Sonata  Aidukaite sötpotatis. Och det gjorde hon uppe i Vännäs, Västerbotten. På friland! Nu är Sonata mycket road av odling, hon arbetar på Vännäs handelsträdgård. Upphöjda bäddar och mycket sol och värme var hennes framgångsrecept. 2014 bjöd dessutom på en extremt varm sommar, i långa perioder hade norra Sverige varmare än medelhavsområdet.

Foto: Hällnäs Handelsträdgård
Foto: Hällnäs Handelsträdgård

Sonata provodlade dels på altanen i en “potato pot”, potatiskruka, dels i upphöjda odlingsbäddar. Hon fick faktiskt 1,5 kg sötpotatis per planta, fast bladverket blev skadad i början av odlingen p.g.a. en sen nattfrost (det måste man leva med i Västerbotten). Sötpotatis är lättskördad, knölarna växer i knippen.

Provodlingen uppe i Vännäs blev så lyckad att de 2016 blev de första att förse trädgårdsbutiker med svenskodlade sötpotatisplantor. Bland återförsäljarna finns Klostra och Plantagen.

SLU i Alnarp har också genomfört försöksodlingar av sötpotatis på friland i Skåne, då med syftet att se om detta kan bli en gröda för yrkesodlare. De testade 2014 sticklingar från nio olika sorter, alla specialimporterade för detta forskningsförsök från USA. Sorterna var desamma som var selekterade för odling i Kanada där de numera odlas med stor framgång. I genomsnitt fick de 1,5 kilo sötpotatis per stickling (slip) och då hade de enbart vattnat vid utplantering.

Klätterväxt och marktäckare

Sötpotatisens vetenskapliga namn är Ipomea batatas. Dess ursprung är Syd- och Mellanamerika. Man tror att sötpotatis har odlats i Mexiko och Peru redan för 5000 år sedan. På 1500-talet nådde den Spanien, och det var faktiskt före potatisen!

Det syns att sötpotatis är släkt med Ipomea, blomman för dagen. Här är sötpotatisen planterad mot en spaljé. Foto: Kerstin Engstrand
Det syns att sötpotatis är släkt med Ipomea, blomman för dagen. Här är sötpotatisen planterad mot en spaljé. Foto: Kerstin Engstrand

Idag finns över 100 olika sorter, Kina är en av de största odlingsländerna vid sidan av flera länder i Afrika, Indonesien, USA, Israel och Italien. När SLU Alnarp försöksodlade sötpotatis fick sorterna ’Bonita’ och ’Orlenas’ bästa resultatet. De hade inte tillgång till ’Erato Orange’ som nu finns att köpa plantor av i Sverige. ’Erato Orange’  har som namnet anger orange kött. Philipp Stawarz, ansvarig odlare på Hällnäs handelsträdgård tipsar om att plantera om plantan direkt när du kommer hem. Har du inte möjlighet till det så börja i alla fall att ge den extra näring en gång i veckan.

'Eratio Orange'
‘Erato Orange’

Att få sötpotatisen att blomma är dock svårt, våra ljusa sommarnätter är en nackdel, sötpotatisen vill ha 12 timmar sol och 12 timmar mörker per dag. Men får du glädjen att se en blomma så ser den ut som en blomma för dagen blomma, och oftast är en svagt vit med lila svalg. Men blomningen har ingen betydelse för skörden, du får sötpotatis utan att din planta har blommat.

I slutet av augusti brukar sötpotatisen blomma. Foto: Kerstin Engstrand
I slutet av augusti brukar sötpotatisen blomma. Här blommar de i Täby. Foto: Kerstin Engstrand

 

Odlingstips
Sötpotatis är en populär gröda i USA. Och har man tur kan en enda sötpotatis bli hela 1,5 kilo tung! Foto: Kerstin Engstrand
Sötpotatis är en populär gröda i USA. Och har man tur kan en enda sötpotatis bli hela 1,5 kilo tung! Foto: Kerstin Engstrand

Viktrekordet för en enda sötpotatis lär ligga på 5 kg! Mycket värme, främst i augusti–september, krävs för bra utveckling, får den optimala förhållande är sötpotatis också snabb, och ger skörd inom två månader. Har du ett växthus eller en liten odlingstunnel är det utmärkta odlingsplatser, eller som Sonata gjorde, odla i upphöjda bäddar/pallkrage eller i en kruka.

En pallkrage med ett litet drivhus fungerar mycket bra. Foto: Kerstin Engstrand
En pallkrage med ett litet drivhus fungerar mycket bra. Foto: Kerstin Engstrand

Det går även att odla i en pallkrage, då gärna en som är två kragar hög. Och gärna svartmålad, som drar tull sig värme. Fyra till sex plantor i en stor pallkrage på 80 x 120 cm fungerar bra.

Odla som klätterväxt eller marktäckare, att sötpotatisen är släkt med blomman för dagen syns tydligt, dels på bladens form men också på växtsättet. Skotten blir meterlånga, och de är viktiga för skörden, det är från adventivrötterna som rotknölarna bildas, dvs. sötpotatisarna. Klipper man av skotten förgrenar de sig snabbt, vanligen beskär man  över andra eller tredje bladparet. Sötpotatis trivs i sandblandad jord men bra odlingsresultat har fåtts även i lerjordar.

Sandblandad jord trivs sötpotatis i. Här täcker en planta en yta om en kvadratmeter i en odling på ett hustak i Tokyo. Foto: Kerstin Engstrand
Sandblandad jord trivs sötpotatis i. Här täcker en planta en yta om en kvadratmeter i en odling på ett hustak i Tokyo. Foto: Kerstin Engstrand

Bäst skörd får du om du låter plantorna växa som marktäckare. Odlar du på friland med plantavstånd 30 cm med minst 75 cm mellan raderna. Då är det bra med svart markväv för att få varmare jord.

Sötpotatisodling hos Bosse Rappnes Slottsträdgården Ulriksdal i Sona. Foto: Kerstin Engstrand
Sötpotatisodling hos Bosse Rappnes Slottsträdgården Ulriksdal i Sona. Foto: Kerstin Engstrand

Eller odla i en stor säck eller kruka, mer om hur du odlar i kruka eller i pallkrage längre ner i denna artikel.

Stjälkarna är ettåriga. En planta täcker snart upp minst en kvadratmeter odlingsyta. Toppa rankorna när de blivit 60 cm långa, detta främjar knöltillväxten. Bladen går att äta, de är mycket goda frästa i olja med lite vitlök.

Låt gärna odlingen täckas med fiberduk. Och välj plantor som har ett bra rotsystem!

 

Plantorna är mycket frostkänsliga så tänker du odla på friland ska de antingen skyddas tills risken för järnnätterna är över, eller så väntar du med att utplantera dem. Förbered gärna växtplatsen genom att värma upp jorden. Det görs lättast med att täcka den med svart markväv. Jordtemperaturen ska vara minst 18 grader när plantorna planteras ut.

Du kan odla den som klätterväxt, skörden blir dock mindre än om den får växa längs med marken.

I början är plantorna mycket näringskrävande. Två veckor efter utplantering  brukar jag använda tomatgödselpinnar vars näring räcker precis lagom lång tid så att tillväxten av bladmassa inte blir för stor på bekostnad av knölbildningen.

Vattna regelbundet, den stora bladmassan kräver en hel del vatten.

Och den stormtrivs i upphöjda odlingsbäddar. Foto: Hällnäs Handelsträdgård
Och den stormtrivs i upphöjda odlingsbäddar. Foto: Hällnäs Handelsträdgård

Det är framför allt en varm höst som är viktig för bra skörd. Se upp för första höstfrosten! Bladen är mycket frostkänsliga. Sniglar lär även tycka om bladen, de trivs ju även i den varma, fuktiga odlingsmiljön.

Varmt och fuktigt är de ideala växtförhållandena för sötpotatis, och därmed är den lättodlad i flertalet asiatiska och sydamerikanska länder men även i södra Frankrike är den vanligt i odling. Italien och Israel har också blivit stora producenter. I Washington odlade president Obamas hustru Michelle sötpotatis i Vita husets köksträdgård.

oktober i Stockholmsområdet, växtzon 3 och bladen börjar gulna. Men än är det inte dags att skörda! Foto: Kerstin Engstrand
Oktober i Stockholmsområdet, växtzon 3 och bladen börjar gulna. Men än är det inte dags att skörda! Foto: Kerstin Engstrand

På hösten, när bladen börjar få en gulaktig ton (om det inte är näringsbrist) och skotten börjar vissna är det skördetid. Allt behöver inte skördas på en gång, rotknölarna kan ligga kvar i jorden.

I slutet av oktober så börjar vi krafsa efter sötpotatis. Foto: Kerstin Engstrand
I slutet av oktober så börjar vi krafsa efter sötpotatis. Oftast hittar man skörden ganska djupt ner. Foto: Kerstin Engstrand

En stor skillnad mellan vanlig potatis och sötpotatis är att efter skörd ska sötpotatisen efterlagras, och det gör man i 25° under 14 dagar. Därefter kan de lagras i svalare temperatur, som lägst 14°C. man bör inte förvara sötpotatis i lägre temperaturer, som i kylskåpet, då bildas ofta en hård kärna i inne i den.

Sötpotatis är flerårig, dock inte i vårt klimat men knölarna kan lätt övervintra inomhus eller i ett uppvärmt växthus. Var då försiktig med vintervattningen, knölarna ruttnar lätt.

Gör som yrkesodlarna, ta sticklingar (slips)
Dags att börja knipsa av sticklingar! Foto: Kerstin Engstrand
Dags att börja knipsa av sticklingar! Foto: Kerstin Engstrand

De plantor vi kan köpa är framtagna från sticklingar, slips som yrkesodlarna säger. De drivs fram under tidig vår från rotknölarna som först har täcks med sand, därefter täcks de med ytterligare sand eller jord. Täckningen av sand medför att sticklingarna snabbt bildar rötter. När rankorna har 5-6 bladpar, eller är cirka 30 cm långa, bryts de av från rotknölen och planteras ut.

Med liknande teknik kan du ta fram dina egna plantor från en rotknöl. Välj en ekologisk odlad knöl, vanlig sötpotatis är oftast behandlade med tillväxthämnande medel så de kommer inte att sätta skott. Enklast är att lägga ut knölarna på lite jord, vi använder oss av matformar och sprayar knölarna och jorden lätt med vatten. Har du lite svalt inomhus är ett bra knep att ställa odlingen på en värmematta. Finessen med att lägga ut knölarna är att du slipper fundera på vad som är upp eller ner.

 

Du kan även plantera en i en kruka med den platta sidan uppåt. Cirka häften av knölen ska vara ovanför jord. Vattna och sätt över ett minidrivhus gjort av en avklippt PET-flaska.

Och har du ingen jord hemma går det även att sätta en sötpotatis i ett stort glas med lite vatten på botten.

Sötpotatis i ett glas med vatten. Foto: Kerstin Engstrand
Sötpotatis i ett glas med vatten. Foto: Kerstin Engstrand

 

Nu inträder en period av väntan, som kan vara tålamodskrävande! Efter några veckor börjar knölen skjuta skott. Det går utmärkt att börja odla fram sticklingar i början av april.

I slutet av april börjar skottbildningen verkligen ta fart, det är en rejäl ketchupeffekt, och du kan börja knipsa av skotten. Sätt skotten i vatten, de bildar snabbt rötter. Du kan även sätta dem direkt i sandblandad jord, och har du en större yta så är ett bra tips att spänna ut hönsnät över jorden, det håller sticklingarna på plats.

Men odlar du fram sticklingar från en rotknöl så ska du vara försiktig med vattningen, låt jorden torka upp mellan varje vattning, annars kommer rotknölen att ruttna.

 

Dags att rota sticklingar

När sticklingarna börjar växa till sig är det hög tid att ta hand om dem. För det är sticklingarna som du ska plantera, inte hela sötpotatisar. Och har du köpt plantor så plantera om dem så fort du kommer hem.

Odla i liten kruka

Har du ingen pallkrage eller växthus kan du odla i en kruka. Den bör vara 40 cm i diameter. Fyll den med planteringsjord och göra en liten kulle i mitten.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

En 40-cm kruka kan du sätta tre plantor i. Plantera plantorna läggs med kanten.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Det är längs noderna som nya sötpotatisar bildas.  Foto: Kerstin Engstrand
Det är längs noderna som nya sötpotatisar bildas. Foto: Kerstin Engstrand

Allt eftersom plantorna växer till sig så låter du stjälkarna ligga mot jorden och se särskilt till att noderna täcks med jord. För det är där som nya sötpotatisanlag kommer att bildas.

På senhösten, i slutet av oktober och kanske senare är det dags för skörd.

När bladen vissnat är det dags att leta efter skörden! Foto: Kerstin Engstrand
När bladen vissnat är det dags att leta efter skörden! Foto: Kerstin Engstrand
Tillagning
Sötpotatis i alla de former fyller på hösten matstånden utanför de japanska templen. Foto: Kerstin Engstrand
Sötpotatis i alla de former fyller på hösten matstånden utanför de japanska templen. Foto: Kerstin Engstrand

Det finns en mängd olika sorter men det är sällan som sortnamnet anges när man köper plantor eller sötpotatis i matvarubutiken. Främst lägger man märke till skillnaden i färg, i regel är de sorter med orangebrunt skal och orange fruktkött som säljs i matvarubutikerna. Synd då de vita och violetta har en i mitt tycke bättre smak, men de sorterna är inte lika vackra och troligen då mera svårsålda. Vit-violett sötpotatis är också vanlig i sydamerikanska köttgrytor, då gärna med ockra och tomat. De vita sorterna är lite torrare i fruktköttet än de orangefärgade. Vill du smaka ljus sötpotatis så återfinns de vanligen i asiatiska butiker eller specialiserade grönsaksbutiker.

Vit, rosa, lila och orange sötpotatis. Foto: Kerstin Engstrand
Vit, rosa, lila och orange sötpotatis. Foto: Kerstin Engstrand

Vi har gjort flera smaktester över åren. Lila sötpotatis är i vårt tycke godast tätt följd av vit.

Själv tillagar jag gärna orange sötpotatis ugnsbakad, eller gör mos på den som smaksätts med lönnsirap och pekannötter, ett tips jag lärde mig av Dean & Luca i New York.  De nya skottens blad går faktiskt att äta, och anrättas som spenat men jag måste säga, som så ofta med substitut, originalet,spenat är godare.

I USA och japan är det populärt att göra chips och potatissticks av sötpotatis.

Kokt sötpotatis går utmärkt att frysa in.

Vit sötpotatis till vänster, gul-orange till höger. Att man får provsmaka innan köp är en självklarhet. Foto: Kerstin Engstrand
Vit sötpotatis till vänster, gul-orange till höger. Att man får provsmaka innan köp är en självklarhet. Foto: Kerstin Engstrand

 

Av Kerstin Engstrand

Publ. Febr 25, 2017

Från frö till supergott snacks. Foto: Kerstin Engstrand

Servera dem lätt kokta, kylda och med gnistrande havssalt. Öppna baljorna, tryck ut de gröna bönorna. Och du kommer att drabbas – av edamamepassion. Edamame heter de på restaurangmenyn och nu kan du odla dina egna. Sojabönor har en gudomlig lätt nötsmak, så god att man inte kan sluta äta dem.                     Bättre snacks till filmen, bättre entrérätt finns knappast. Det blir festens snackis, och barnen kommer att tömma frysen på skörden. Edamame gör alltid succé, särskilt om du bjuder på äkta vara, nyskördade från den egna täppan.

Edamame är alltså nyskördade sojabönor som är kokta i lättsaltat vatten. De 5­ – 7 cm långa skidorna är kokta hela, man äter bönorna som finns inuti. Två till tre bönor finns i varje skida. Och när man väl börjar äta kan man inte sluta. Sojabönor har en fyllig nötsmak, en smak som fyller hela gommen. Kanske den mest ultimata smaken men den har stark konkurrens av glass gjord på färska hallon eller jordgubbar.

Sojaböna går att odla både ute i rabatten och i kruka. Men då odling av sojabönor också är en upptäckts- och kunskapsresa tycker jag att krukodling är det bästa. Då kommer man närmare, man hinner se vad som händer. För visst är man nyfiken på hur soja växer och utvecklas. Soja är en av världens viktigaste grödor och få av oss har en aning om hur den växer.

Bönskidordna håller på att utvecklas. Foto: Kerstin Engstrand
Bönskidordna håller på att utvecklas. Foto: Kerstin Engstrand

Vad som händer på en sojaplanta händer först i miniformat. Blommorna kommer i bladklykorna och är några av de minsta jag sett. De är månskensgula. Lägg två eller tre knappnålshuvuden bredvid varandra så får du ett hum om blommans storlek. Sojaplantan är en luden krabat, allt är ludet, stjälken, bladen och bönskidorna. Skidorna växer ut i grupper om tre till fem. Varje skida rymmer två till tre, ibland fyra bönor. När bönorna buktar ut i skidan är de skördemogna. Väntar man längre kommer skidan att bli beigebrun, då har du istället fått fram frö för utsäde.

 

Plantorna är ludna. Foto: Kerstin Engstrand
Plantorna är ludna. Foto: Kerstin Engstrand
Vilken sort?

Jag har odlat sojabönor i ett par år och provodlat många olika sorter, även gjort blindtest. Bästa sorten för hemmaodling blev  den svenska sorten ’Fiskeby V’. Det är hur konstig det nu låter faktiskt en gammal svensk sort.  Av den har jag fått bra skördar både mera regniga somrar som den år 2009  och den stekheta sommaren 2010. Den blommar tidigt och ger därmed också tidig skörd. ’Fiskeby V’ finns i flera stora fröfirmors sortiment.

Andra svenska sorter som man kan finna  i specialbutiker eller om man är medlem i exempelvis SESAM är ’Bråvalla’ som är en tidig, lågväxande sojabönssort med grågröna bönor.  Den är en av tre sojabönssorter från Sven Holmbergs förädlingsprogram  och introducerades 1975 av Algot Holmberg & Söner AB.

’Träff’  är en annan tidig, lågväxande sojabönssort med gulbruna bönor och mognar några dagar tidigare än ‘Bråvalla’.  ‘Träff’ ingick också i Sven Holmbergs förädlingsprogram och kom ut på marknaden 1978.

Hur växer soja?

Soja har ett buskigt och slingrande växtsätt. Man brukar toppa plantorna när de har utvecklat ett par set av bönor, då mognar bönorna snabbare.

När ska de sås?
Sojaböna som småplanta. Foto: Kerstin Engstrand
Sojaböna som småplanta. Foto: Kerstin Engstrand

Tjuvstarta odlingen inomhus, i maj. Plantorna ska sättas ut när risken för nattfrost är över. Bönorna tar 5 till 15 dagar på sig att gro. Bäst är att förkultivera inomhus, i maj månad. De kan också sås direkt på friland när häggen blommar, i slutet av maj eller i början av juni.

Så gärna i omgångar, förkultivera några plantor samt direktså utomhus, i kruka eller i rabatten, så du får en lång skördeperiod.

Hur?

Jag sår bönorna två och två i så kallade roottrainers, också kallade för luktärtsracket. De är bäst då djupet gör att plantorna utvecklar ett bättre rotsystem. Bönor har känsliga rötter och ogillar att de blir skadade. Roottrainers system ger fina plantor med ett tätt rotsystem som gör att plantorna blir lättare att plantera om. Fyll facken med jord, vattna och vänta tills vattnet har sjunkit undan. Då bör varje fack vara fyllt till 2/3-deler jord. Lägg två bönor i varje fack, och täck bönorna med 3-5 cm jord. Fukta därefter sådden lätt, enklast är det att spraya med vatten. Sätt över plastkupan och ställ sådden inomhus, gärna i ett västerfönster.

Blötlägg inte fröna innan sådd, då gror de mycket sämre. Groningstid: 5-15 dagar.

Jordtyp?

Jag har odlat sojabönor i olika jordar. Det bästa resultatet har jag fått i s.k. U-jord, köpejord på påse som också håller fukten bra. I Japan är klimatet varmt och fuktigt. Sojabönor är känsliga för våt jord, jorden ska vara fuktig men inte blöt. När plantorna har blivit ca 5 cm höga är de inte längre lika känsliga för fuktig jord.

Om- och utplantering
Utplanteringsdags! Foto: Kerstin Engstrand
Utplanteringsdags! Foto: Kerstin Engstrand

Om båda fröna i en såenhet gror så låter du dem växa tillsammans. Sojabönor klarar att växa i par. När plantorn är ca 5-7 cm höga bör de planteras om till större krukor. Jag brukar då välja 17 cm djupa krukor.  Sojabönor blir ganska ranka och behöver klätterstöd, stick ner en blompinne som stöd.

I början av juni är det dags att plantera ut dem, i stora krukor eller direkt i rabatten. Platsen ska vara solig, söder eller sydvästläge. Även nu är stöd viktigt, sojabönor är ganska veka.

I rabatt bör plantavståndet vara 20 cm och radavståndet 50 cm.

Vattna

Så fort plantorna börjar blomma är det viktigt att ge dem jämn tillgång till vatten, men de vill inte stå i blöt jord.

Gödsel

Behövs inte, bönorna avger näring till jorden.

Viktigt

Toppa plantorna när de har utvecklat två till tre klasar av bönor, då mognar bönorna snabbare. Plantorna behöver klätterstöd, en blompinne räcker.

Skörd: 75 dagar efter sådd är det skördetid. När bönorna buktar ut i skidan, och det brukar inträffa i slutet av juli till mitten av augusti, allt beroende på om du förkultiverat plantorna, eller om de är direktsådda, samt hur varm sommaren varit.

Visste du att:

Edamame betyder bönor på grenar. På kinesiska lär de heta Mao Dou.

Det vetenskapliga namnet är Glycine max.

I över två tusen år har man odlat sojabönor. De är rika på protein och har hög vitaminhalt.

 

Från jord till bord
Från frö till supergott snacks. Foto: Kerstin Engstrand
Från frö till supergott snacks. Foto: Kerstin Engstrand

Sojabönor ska förvällas innan de äts. Koka skidorna i saltat vatten, i ca 5 minuter. Lägg i dem när vattnet kokat upp. Lägg sedan de nykokta skidorna i kallt vatten, då behåller de färgen bättre. Låt svalna och ät direkt, då är de som bäst. Nykokta kan också förvaras i kylskåp ett par dagar. Nykokta färska rödbetor med chêvreost till är en klassiker, poppa upp den kombinationen med edamame och du får en ny klassiker att älska.

Hela sojabönor går utmärkt att frysa in. De ska vara förvällda innan de fryses. De snabbtinas sedan i mikrovågsugnen eller att man ger dem ett lätt uppkok.

 

Av Kerstin Engstrand

Evighetstomater av sorten 'Principe Borghese'. Foto: kerstin Engstrand

Tomaten är väl den grönsak som vi främst förknippar med Italiens sol. Även på den minsta odlingsplätt växer det tomater, direkt på friland eller i kruka. Och alla italienare vet att hälsosammast är tomaten när den är tillagad.

Pomodoro, guldäpple ( av pomo=äpple och oro=guld) återfinns i all traditionell matlagning, färska, torkade eller kokta. Den klassiska tomatpurén som läggs ut som ett tunt lager på pizzabottnarna.

Klassisk pizza.
Klassisk pizza.

Lenaste, ljuvligaste tomatsåsen gjord på färska tomater till den nykokta pastan. Mångrummade grön-orange-röda bifftomater i salladen. Här skiljer sig italienarnas och vårt sätt att behandla tomaten. Varmt röda, fullmogna tomater använder de i pastasåsen medan bifftomaterna, som ska vara gröna med några orangeröda fläckar, har sin plats i salladen. Och italienska småbarn är uppfödda på den tjocka, grötliknande och mycket aromatiska tomatsoppan, Pappa al pomodoro, som består av tomater och grovt lantbröd.

Till tomatsåser används de avlånga tomatsorterna, de så kallade plommontomaterna, som Roma och San Marzano. Båda är lättodlade även i vårt klimat. Vad som särskiljer plommontomaterna är inte bara dess avlånga form, utan även konsistensen. De saknar nästan helt frön. Båda sorterna brukar klara sig utan stöd men en lätt pinne brukar vara bra så att sniglar inte så lätt kommer åt de mogna tomaterna. Bifftomaten framför andra är den fula, skrynkliga ‘Costoluto Fiorentino’.  Den brukar bli 10 cm i diameter och behöver stöd, inte bara plantan utan ibland även tomaterna.

Evighetstomater
Principe Borghese. Foto: Kerstin Engstrand
Principe Borghese. Foto: Kerstin Engstrand

När italienarna pratar om körsbärstomater så är det av den lite större sorten än vad vi tänker på. De är 3-4 cm breda, äggformade med en fin liten topp och har fina namn som ‘Principe Borghese’. Plommontomater och körsbärstomater går bra på friland, medan bifftomaterna får de bästa skördarna i växthus. Har du inte växthus så pröva med växthustunnlar eller särskilda tomathuvor av plast. Inte så vackert men effektivt.

‘Principe Borghese’ är också en så kallad evighetstomat. Eller som italienarna benämner den, en piennolo.  En tomat som passar att göra klasar av. En klase består alltså av en mängd klasar som är uppträdda på en tråd. Och det är ett hantverk i sig! Man kan även se att de benämns ”da appendare”.

De kallas för evighetstomater och vintertomater för de brukar hålla sig fräscha till slutet av februari. Inte på plantan, utan hängandes, i de gjorda klasarna, upp och ner i ett svalt utrymme. Varje sammansatt ”klase” ska sedan väga mellan ett till fem kilo. Vanligen är de på 2-2,5 kilo.

Vesuvius sedd från Pompeji. Foto: K. Engstrand
Vesuvius sedd från Pompeji. Foto: K. Engstrand

De bästa evighetstomaterna växer i vulkanens Vesuvius omnejd. Lavajord är mycket mineralrik. Vesuvius ligger 10 km sydöst om Neapel och är 1 281 meter hög. Mest känd är Vesuvius för utbrottet år 79 e.Kr, ett utbrott som ödelade flera städer, varav Pompeji är den mest kända. Vesuvius är fortfarande en aktiv vulkan, det senaste utbrottet lär ha skett 1944.

Klicka på länken nedan så kan du se en kort film om hur de odlas och hur klasarnas skapas.

Il pomodorino del piennolo del vesuvio

 

 

w120158

Där skördas de i juli-augusti och träs till klasar när 70% av tomaterna i en klase har fått röd färg. Och de håller sig till våren, som börjar i Neapel i januari-februari. Detta sätt att odla och tillvarata tomater är dokumenterat sedan mitten av 1800-talet.  I Spanien, främst i Katalonien finns de också, tomàquet de penjar , även på portugisiska heter de också hängtomater.

Piennolotomater läggs också in, och särskilt inläggningen “a pacchetelle” är en favorit. Det är i regel kokta, inlagda piennolotomater som enbart har lite basilika tillsatt.

w722_small

Jag har odlat ’Principe Borghese’ i många år på friland här i Sverige, i zon 3-4, och får alltid stor skördar. Här hemma kan du också förvara piennolotomater på samma sätt.  Även gröna tomater kan eftermogna hängandes upp och ner.

logo_pomodorino

Principe Borghese är en av fem tomatsorter,  ’Fiaschella’, ’Lampadina’, ’Patanara’, ’Principe Borghese’ och ’Re Umberto’, som sedan 2009 är ursprungsskyddade som Pomodorino del Piennolo del Vesuvio DOP, och då under förutsättning att de odlats på Vesuvius sluttningar. Spetsen kallas för ”il pizzo”, och den är viktig, den är ett måste hos dessa fem sorter. När den är utvecklad, och tomaterna har fått röd färg, då är det dags att skörda.  Viktigt är också att tomatens inre har en mörk färg.

w151455

Köper du tomatfrön i Italien delas de in i två odlingsgrupper, indeterminate ( högväxande) och determinate (busktomater). Determinate behöver inte tjuvas. ’Principe Borghese är en busktomat som ger klasar med 5-7 tomater. Gemensamt för alla evighetstomater är att de har mycket fast fruktkött, skalet är tjockt och smaken är sötaktig.

I Neapelområdet planteras plantorna i perioden 15 mars till 15 maj med ett plantavstånd på 15 – 30 cm, och radavstånd på 80- 120 cm.  De Dopmärkta tomaterna är alltid odlade på friland och man låter de växa till en höjd av 80 cm. Enbart naturgödsel får användas. Ingen vattning sker normalt. Skörden gör alltid för hand, och skördetiden är mellan 20 juni och 31 augusti. En godkänd tomat ska väga 25 gram.

Klasarna träs sedan ihop till en stor klase, och tråden som används ska alltid vara naturtråd. Därefter förvaras klasarna på en väl ventilerad och torr plats. Smaken koncentreras allt eftersom de lagras.

Av Kerstin Engstrand

Bästa tomatodlingsknepen hittar du här.

Sugen på att läsa mer om vintertomater, piennolo?

Nu vet vi sorten på Kerstins piennolotomat

Så här gör du en egen piennolo

5 vintertomater som går utmärkt att odla i en pallkrage

Recept på den godaste tomatpajen gjord just på piennolotomater: Starka sommarsmaker Tarte Tartin Tomate

Oxalis. Foto: K Engstrand

Nu börjar det ljusna och i fingrarna kliar det att få börja med vårbruket. Det gör vi med att odla det absolut trendigast av allt, mikroblad och groddar.

Mycket smak, verkligen koncentrerad och pyttelitet format handlar det om. Vi talar om mikro av våra vanligaste kryddor och bladgrönsaker. De späda skotten älskas av stjärnbeströdda kockar över hela världen som beställer dem dagsfärska varje dag. Bladen ger den där lilla extra piffen eller en överraskande effekt till den enklaste maträtt. Och du kan lätt odla dem själv.

Fröpåsarna innehåller i regel frön till ett helt kompani. Mikroskott är lönsamt i dubbel bemärkelse, snabbt, roligt och lönsamt – i butik kostar mikroskott flera hundra kronor per kilo.

Ovanligt vanligt
Groddar av röd rättika tillsammans med rå fisk.
Groddar av röd rättika tillsammans med rå fisk.

Några är extremt enkla och vanliga, som gräslöksfrön som fått växa sig till en höjd av 4-5 cm. De är särskilt goda på lax , och de ger ett verkligt lyft på en enkel grillad bit lax. Lägg till några små groddblad av gurkört och du får en somrig smak av gurka. Eller vad sägs om att odla basilika, den vanliga ”Genovese”, eller citronbasilika som om det vore krasse? Mycket roligare än att köpa en planta i matvarubutiken. Mikrobasilikan passar suveränt bra till lättstekta ägg.

Vad mer kan fungera? Broccoli har vi prövat på tidigare med bra resultat. Påstås innehålla ämnen (sulforophane) som stimulerar kroppens eget försvar mot cancer. Andra extremt lätta att grodda är rödbetsskott och solrosor som, liksom ärtskotten, sedan länge finns att köpa färdiga i grönsaksdisken men det är roligare att dra upp själv. Ruccola blir extra bra, en riktig primör.  Andra groddar med ”sting” är rädisa och röd rättika samt perilla.

Mikroblad, groddar av röd rättika får man i Japan alltid till rå fisk, men passar till allt som serveras kallt.

wb
Shiso, eller perilla finns i olika färger, vackrast och mildast är den vinröda. I Japan är den en självklarhet att den finns överallt där grönsaker säljs. Foto: K Engstrand

Perilla är en ”gammal” trädgårdsväxt som vid förra sekelskiftet var vanlig som kantväxt i våra trädgårdar. Den går också under benämningen ”Shiso”, eller bladmynta på svenska. Finns grön och vackert vinröd och är mycket populär i japansk matlagning där bladen doppas i s.k. tempurasmör för att sedan friteras. Bladen kan också friteras direkt i olja bara de är riktigt torra. Lägg de friterade bladen på en köttbit och strö på lite havssalt så är fredagsmiddagen räddad.

Och till glass

wDSC0366

Fast godast är onekligen de blad som smakar nöt. Tahoon, Toona sinensis är känd under mängder av olika namn, på engelska även Chinese Cedar eller Chinese Mahogany, och ibland som dess gamla latinska namn Cedrella sinensis. Tillhör Meliaceaefamiljen, dvs. mahogny, och dess unga späda gröna skott är mycket populära i Kina.  I det fria blir det ett träd på hela sju meter och är inte vinterhärdigt. Tahoon passar även i glass. Fröer till tahoon går knappt att få tag på, dessutom är den svårodlad men hittar du dem så köp! De är väl värda ett försök.

Stevia, sockerplanta med sin söta smak passar också utmärkt i desserter. Den är 30 gånger sötare än socker och i Ryssland gör man en sorts sirap av den. Svenska fröfirmor har den i sitt sortiment. Man får odla stevia men produkter av stevia, som groddplantor eller sötningsmedel, är förbjudet att sälja då det ännu inte är godkänt som sötningsmedel. Enligt Livsmedelsverket är växten stevia, i färsk eller torkad form, inte godkänd som livsmedel inom EU. Detta innebär att produkter som innehåller växten stevia inte får säljas. Inte heller får stevia marknadsföras som kryddväxt, därför återfinns den i trädgårdsbutikernas sommarblomssortiment. Däremot får steviolglykosider, E960, användas som tillsats. Tillsatsen har genomgått omfattande säkerhetsprövningar och får användas som sötningsmedel i begränsade mängder. I EU:s tillsatsförordning står det i vilka livsmedel steviolglykosider får användas och i vilka mängder.

Det finns även mikroskott som smakar ett mellanting mellan gröna alger och kaktus. Den smakar mest saltvatten är mera rolig att titta på än äta. Salicorna heter den, glasört på svenska. Välsorterade fiskhandlare brukar ha den i sitt sortiment.

Oxalis. Foto: K Engstrand
Oxalis. Foto: K Engstrand

Och bland de senaste nyheterna är röd oxalis, som vi köper som krukväxt. Kockarna köper in den under namnet Yka Leaves®.  Smaken liknar harsyra. De vinröda bladen är mycket dekorativa och anses vara särskilt god till skaldjur men även till rödbetor. Oxalis sprider sig dock gärna i trädgården.

Så lyckas du

wDSC0358

Flera fröfirmor har ett stort utbud av de i artikeln angiva sorterna. Vissa brittiska firmor benämner dem särskilt som ”sprouting seeds” eller groddfrö på svenska.

Yrkesodlingarna odlar skotten i cellulosa från Sverige. Vanlig bomull går lika bra.

Mikroskott odlas med lätthet på fönsterbrädan från början av april. Tidigare behövs extra tillskottsljus, som lysrörsbelysning.

Odla i låga plastaskar, de som köpta körsbärstomater ligger i är utmärkta. Fyll dem bomull. Fukta bomullen rejält, tills den sjunkit ihop till 2/3 höjd av asken. Den ska vara våt. Ställ askarna på fat.

Så därefter mycket tätt, på ytan av bomullen. Ställ odlingen i ett soligt sydvästfönster. Vanlig inomhustemperatur på 21– 22 grader fungerar utmärkt. Håll bomullen fuktig, spraya på med vatten. Fröna får inte torka men ska heller inte dränkas. Dra en plastpåse över odlingen men förslut den inte.

Skörd

Basilika, rödbetor, rödkål, ruccola, broccoli och gräslök blir alla skördefärdiga på 3– 6 dagar efter det att fröna har grott. Snabbast skördeklar blir gurkört, 2–3 dagar efter att de grott, solrosskott och broccoli bör skördas efter 5-–6 dagar. Längst tid tar perilla, som ibland kan ta 1-2 veckor på sig att gro.

Skotten klipps av. Avklippta, skördade skott bryter inte nya blad.

Av Kerstin Engstrand

.

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...